Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Flera kvinnliga riksdagskandidater än någonsin tidigare – men männen dominerar fortfarande listorna

Uppdaterad 23.03.2023 17:39.
En kvinna står på en gata framför ett antal valreklam.
Bildtext De kvinnliga kandidaternas andel är lägst hos Rörelse Nu (34,5 procent) och högst hos De Gröna (60,8 procent). Efter De Gröna har SDP och Vänsterförbundet fler kvinnliga än manliga kandidater.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Färska siffror från Statistikcentralen visar att de kvinnliga riksdagskandidaternas antal i vår är högre än någonsin tidigare. Det betyder att kvinnornas andel är nästan 43 procent och det är nära 1 procentenhet mera än i riksdagsvalet 2019.

I absoluta siffror talar vi om att 1 385 kandidater är män och 1 039 kandidater är kvinnor. Av alla röstberättigade är 51,8 procent kvinnor och av röstberättigade bosatta i Finland 51,3 procent.

Ålands valkrets är liten och variationen stor

Underrepresentationen av kvinnor är störst på Åland där andelen kvinnliga kandidater är 18 procentenheter mindre än andelen kvinnor av de röstberättigade. När det gäller Åland måste man komma ihåg att valkretsen är liten och att variationen från val till val har varit stor.

De näst största skillnaderna mellan andelen kvinnliga kandidater och andelen kvinnliga röstberättigade hittar vi i Vasa (13 procentenheter) och Helsingfors (12 procentenheter) valkretsar.

De Grönas ordförande maria Ohisalo tentas i Yles Politiikkaradio.
Bildtext På bilden De Grönas ordförande Maria Ohisalo då hon tentas i Yles Politiikkaradio.
Bild: Silja Viitala / Yle

Mest kvinnor hos De Gröna och minst hos Rörelse Nu

De kvinnliga kandidaternas andel är lägst hos Rörelse Nu (34,5 procent) och högst hos De Gröna (60,8 procent). Efter De Gröna har SDP och Vänsterförbundet fler kvinnliga än manliga kandidater.

Högst utbildade är de samlingspartistiska kandidaterna. Av dem har över 60 procent högre högskoleexamen eller examen på forskarutbildningsnivå. Också över hälften av SFP:s och De Grönas kandidater har examen på minst högre högskolenivå.

Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra ute på fältet.
Bildtext Av riksdagspartierna har Vänsterförbundet (23,0 procent), Rörelse Nu (24,3 procent) och Sannfinländarna (25,3 procent) den lägsta andelen kandidater med högre högskolexamen. På bilden Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra ute på fältet.
Bild: Sakari Piippo / Yle

Vänsterförbundet har minsta andelen magistrar på listorna

Av riksdagspartierna har Vänsterförbundet (23,0 procent), Rörelse Nu (24,3 procent) och Sannfinländarna (25,3 procent) den lägsta andelen kandidater med högre högskolexamen.

När det kommer till andra kandidater än riksdagspartiernas så har något under 20 procent avlagt examen på högre högskolenivå eller forskarutbildningsnivå, medan omkring 12 procent saknar examen efter grundnivå.

Sari Essayah anländer till Yles Stora valdebatt.
Bildtext Av riksdagspartierna är Kristdemokraternas kandidater de äldsta med en genomsnittsålder på dryga 52 år och De Grönas kandidater är yngst med en genomsnittsålder på dryga 41 år. På bilden Sari Essayah då hon anländer till Yles Stora valdebatt.
Bild: Petteri Bülow / Yle

Kristdemokraterna har de äldsta kandidaterna

Av riksdagspartierna är Kristdemokraternas kandidater de äldsta med en genomsnittsålder på dryga 52 år och De Grönas kandidater är yngst med en genomsnittsålder på dryga 41 år.

Kandidaterna är i genomsnitt knappt 46 år gamla och de röstberättigade knappt 52 år. De manliga kandidaterna är i medeltal nästan 47 år och de kvinnliga kandidaterna lite på 44 år. De kvinnliga kandidaterna är knappt 9 år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna knappa 4 år yngre än de manliga röstberättigade.

Flest nya kandidater har Rörelse Nu som har ökat antalet kandidater markant jämfört med förra valet – från 109 till 177. Rörelse Nu ett ungt parti och 2019 var det partiets första riksdagsval. Svenska folkpartiet ökar antalet kandidater från 98 till 111.

Vid riksdagsvalet 2023 uppställdes totalt 2 424 kandidater och det är 44 kandidater färre än i förra riksdagsvalet. Sammanlagt 22 registrerade partier ställde upp kandidater i riksdagsvalet. Antalet partier som deltar i riksdagsvalet är tre fler än i förra riksdagsvalet.

23.3.2023 kl. 17.40: Mellanrubriken ”Sannfinländarna har minsta andelen magistrar på listorna” har korrigerats till ”Vänsterförbundet har minsta andelen magistrar på listorna”.