När kommunen följer språktrender kan det bli svårt att förstå – vad gör egentligen livskraftsnämnden?

Kommuner vill gärna vara tydliga i sin kommunikation. Och det är inte alltid så lätt. Vanliga ord blir svåra att förstå och långa förklaringar gör saken bara virrigare.

I det här fallet handlar det om krångliga nya namn i de östnyländska kommunerna.

– Utgångspunkten för fungerande myndighetskommunikation är att de som behöver tjänsterna hittar dem. Där är namnet i en avgörande roll för det är den första kontakten med myndigheten som en person har, säger namnvårdaren Maria Vidberg vid Institutet för de inhemska språken.

När vårdreformen skar bort social- och hälsovården från kommunernas och städernas uppgifter behövde många av dem se över hur det som blev kvar ska organiseras.

Resultatet blev större eller mindre förändringar i vilka avdelningar som sköter vad. I och med det uppkom en del nya tjänster och samtidigt gjorde kommunerna också en hel del namnbyten på avdelningar, tjänster och politiska nämnder.

Avsikterna var säkert bra, men i många fall är de nya namnen både långa och krångliga eller annars bara lite svåra att greppa. Det är åtminstone vad Yle Östnylands redaktion lagt märke till i flödet av pressmeddelanden och politiska beslut.

Vidberg är inne på samma linje.

– Där är många namn som inte är helt begripliga för den som ska försöka hitta rätt tjänst och kontakta kommunen, säger hon.

Livskraft, vad betyder det?

Mest byråkratiska pratas det i Borgå. Eller vad sägs om bildningsnämnden som bytte namn till nämnden för växande och lärande eller byggnads- och miljönämnden som nu heter tillstånds- och tillsynsnämnden.

En helt ny nämnd i Borgå är livskraftsnämnden som lyder under sektorn för livskraft. Vad sysslar den med då? I ett pressmeddelande om förändringen förklarar staden att man under sektorn för livskraft har samlat närings- och sysselsättningsärenden, turism och evenemang, fritidstjänster så som motion, bibliotek, ungdom och kultur samt tjänster för kontinuerligt lärande, alltså musikinstitutet, konstskolan och medborgarinstitutet.

Språkinstitutet har kritiserat ordet livskraft flera gånger, både på finska och på svenska.

– Problemet med det är att livskraft egentligen är ett mål som man ska arbeta mot. Att använda det i ett namn kan bli oklart, speciellt när olika kommuner avser så olika saker med livskraft, säger Vidberg.

I en kommun kan livskraft handla om näringslivet, i en annan om integrering, i en tredje om utbildning och så vidare.

Borgås förvaltningsdirektör Roope Lenkkeri medger att man inte nödvändigtvis bara med hjälp av namnet förstår vad sektorn för livskraft sysslar med, men ordet livskraft valdes eftersom det kan ses som en gemensam faktor för allt sektorn gör.

– Det är ett ord som flera kommuner använder nuförtiden. Därför är det motiverat att också vi här i Borgå talar om livskraft, säger Lenkkeri.

Han anser att de nya namnen alla är välmotiverade på ett eller annat sätt.

– De flesta av de nya namnen är sådana som flera andra kommuner använder. De berättar lite närmare och tydligare vad tjänsteinnehavarna eller organen gör och svarar för, säger Lenkkeri.

Gällande bildningsnämnden som bytte namn säger Lenkkeri att det var för att bildningssidan, alltså kultur- och fritidsväsendet inte längre finns under den nämnden.

– Det som blev kvar är utbildningen. Ordet utbildning anses gammalmodigt, nuförtiden vill man hellre kalla det för växande och lärande, säger Lenkkeri.

Om tillstånds- och tillsynsnämnden säger han att man på staden tycker namnet berättar exakt vilken sorts myndighetsverksamhet det gäller.

– Det är inte endast byggande och miljöfrågorna, utan miljöhälsan är också med där, säger Lenkkeri.

Det var bättre förr

Att kommunerna håller sig ajour med språktrender har man lagt märke till också på Språkinstitutet. I det här fallet är det inte en bra sak.

– Under flera decennier hade vi relativt stabila namn som var etablerade och som i princip fanns i alla kommuner. Nu är det nog betydligt brokigare. Det har blivit längre och ofta krångligare namn, säger Vidberg.

Vidberg skulle till exempel välja namnet bildningsnämnden framför nämnden för växande och lärande. Det gamla namnet var betydligt begripligare och smidigare att använda. I regel är korta namn att föredra.

– Men ett kort namn är ju inte ett självändamål om det blir obegripligt för att det är för kort, säger Vidberg.

Vardag i Sibbo

Ett kort namn är inte i sig begripligt om det till exempel innehåller ord som kanske inte är typiska för kommunal namngivning.

– Vi kan till exempel ta ordet vardag som ingick i ett av namnen. Vardag är ett ganska abstrakt och oklart ord när det kommer till vad det kan ha att göra med kommunala tjänster, säger Vidberg.

I Sibbo träder organisationsförändringen i kraft i maj. Efter det ska kommunen ha fem sektorer. Det som i Borgå heter sektorn för livskraft motsvaras till stor del av sektorn som i Sibbo heter vardag och fritid.

I Sibbo låter man i det här skedet bli att röra strukturen och uppgifterna för de politiska organen, så eventuella namnändringar på sektioner, nämnder och utskott görs förmodligen först i samband med nästa kommunalval. Men visst har vissa nämnder lite krångliga namn också i nuläget. Till exempel böt det som tidigare hette näringssektionen namn till näringslivs- och sysselsättningssektionen för några år sedan.

I Lovisa blir det inga stora förändringar i nämndnamnen nu, förutom att välfärdsnämnden gick tillbaka till det mer förklarande kultur- och fritidsnämnden. Välfärdsnämnden kom till i samband med stadens senaste organisationsförändring 2019 när kulturnämnden och fritidsnämnden slogs ihop.

De krångligaste nämndnamnen i Lovisa finns fortfarande kvar: nämnden för fostran och bildning samt näringslivs- och infrastrukturnämnden. Innan organisationsförändringen för några år sedan hette de bildningsnämnden och tekniska nämnden.

”Det är jobbigt för att det förvirrar människor”

Kommunalpolitikern, skriftställaren och sociologen Thomas Rosenberg (SFP) beskriver läget som både komiskt och sorgligt. Då pratar han inte enbart om sin hemstad Lovisa.

– Vi har en tendens överhuvudtaget i samhället att hela tiden skapa nya namn både på nämnder och företag, och dessutom förkortningar. Det är jobbigt för att det förvirrar människor, säger Rosenberg.

Dessutom ser han det som problematiskt att nyproduktionen sker framförallt på finska.

– Finskan är oerhört böjlig och innovativ, man skapar hela tiden nya namn och framförallt förkortningar som blir nästintill omöjliga att översätta till svenska. Vi gör oss fattiga rent språkligt eftersom vi börjar använda och tvingas använda bara de finska förkortningarna, säger Rosenberg.

Han hör till dem som fortfarande i dagligt tal föredrar att tala om bildningsnämnden istället för nämnden för fostran och bildning, det är enklare och blir inte missförstånd.

Han tror det fortfarande är ganska oklart och luddigt för gemene man vad näringslivs- och infrastrukturnämnden sysslar med.

– Att tala om tekniska nämnden är betydligt enklare, säger Rosenberg.

Om invånaren genast hittar rätt blir det mindre jobb för kommunen

Att myndigheter använder klarspråk är viktigt för att kommunikationen ska vara smidig.

– Det gör det lättare för användaren men också myndigheterna själva har stor nytta av att kommunikationen är så enkel att den som behöver tjänsterna inte behöver höra sig för på flera ställen och hänvisas vidare. Smidig kommunikation gynnar alla, säger namnvårdaren Maria Vidberg.

Lätt är det inte. Språkinstitutet hjälper gärna städer och kommuner med namn både på finska och svenska, och så finns det en del klarspråkstips tillgängliga till exempel på deras webbplats.

– Den som behöver en kommunal tjänst ska kunna hitta den med hjälp av namnet. Då behöver namnet vara tillräckligt konkret och beskrivande för att den som kanske letar på webben utifrån namnet ska kunna hitta rätt, säger Vidberg.

Det är svårt att hitta beskrivande namn för helheter som innehåller väldigt många olika ansvarsområden, så som livskraftssektorn i Borgå eller sektorn för vardag och fritid i Sibbo.

Enligt Vidberg kan man i kommunikationen utåt i så fall fokusera mer på att de olika tjänsterna inom den stora sektorn namnges så att de lätt går att hitta.

I fall där en nämnds eller sektors uppgifter ändras bara lite kan det också vara mer missvisande än klargörande att helt göra om namnet.

Institutet för de inhemska språken uppmanar myndigheterna att planera både ett finskt och ett svenskt namn samtidigt. Om man slår fast ett namn på kommunens majoritetsspråk och sedan översätter det så kan man märka att det inte funkar.

– Om man tänker att språken ska behandlas likvärdigt så behöver man göra det vid namngivningstillfället. Om det svenska namnet är väldigt mycket krångligare än det finska så påverkar det såklart språkbruket i praktiken, säger Vidberg.