Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Har vi månader av regeringsförhandlingar framför oss? Expert ser två alternativ

Universitetsforskare Jenni Karimäki i halvbild mot en neongul tegelvägg.
Bildtext Universitetsforskaren Jenni Karimäki vid Helsingfors universitet är en av dem som brukar kommentera valresultatet i Yles direktsända valprogram.
Bild: Antti Eintola / Yle

Det parti som vinner valet utser en regeringssonderare som börjar jobba med att sätta ihop vår nästa regering. För tillfället ser det ut att bli Petteri Orpo (Saml), Sanna Marin (SDP) eller Riikka Purra (Sannf) som gör jobbet.

När Samlingspartiets dåvarande ordförande Jyrki Katainen utnämndes till regeringssonderare efter riksdagsvalet 2011 sattes han i en svår sits. Han skulle sätta ihop en regering, men partierna lyckades inte komma överens. Bland annat De Gröna och Socialdemokraterna hoppade av regeringsförhandlingarna under en tid.

Katainens regering som i folkmun kallades sixpack, tog exakt två månader att bilda. Det var mycket partipolitiskt drama under sonderingen där partier gick ur förhandlingarna och sedan ändå kom tillbaka.

Vanligtvis lyckas regeringssonderaren få ihop regeringen på mycket kortare tid. Universitetsforskaren Jenni Karimäki bekräftar att processen kan vara väldigt utmanande.

– Den nu etablerade modellen är att det största partiets ordförande skickar en lista med frågor till de andra partierna som valts in i riksdagen, säger Karimäki som forskar vid Helsingfors universitet.

Stort hus med pelare och trappor framför. ordningsvakter vid trapporna och personer med ryggen mot kameran går uppför trapporna.
Bildtext Regeringssonderaren bjuder vanligen in partierna till förhandlingar till Ständerhuset.
Bild: Pekka Tynell / Yleisradio

När partiernas riksdagsgrupper levererat sina svar till regeringssonderaren ser den vilka partier som kunde lyckas bilda en regering.

– I frågebatteriet frågas det ofta om partiet över huvud taget är berett att sitta i regeringen. När sonderaren får en uppfattning om vilken stämning som råder inom partierna, samlas någon sorts sammansättning för att diskutera. Nu för tiden sker det vanligtvis i Ständerhuset, säger Karimäki.

Regeringsprogrammet allt viktigare

Enligt forskaren Jenni Karimäki finns den största förändringen mellan tidigare regeringsförhandlingar och de nuvarande i regeringsprogrammet. Över tid har programmen blivit allt mer detaljerade och binder regeringen starkare till sig.

– Före 2000-talet var det vanligt att regeringsprogrammen var breda och luddiga, kanske också kortare i textmängd. I dem kom man överens om de stora riktlinjerna och de preciserades sedan under valperiodens gång.

Det är fullt möjligt att de kommande regeringsförhandlingarna blir lika utdragna som Jyrki Katainens sixpack. Vi har tre partier som i de senaste väljarundersökningarna visat sig vara ungefär jämnstora. Det finns stora ideologiska skillnader mellan partierna. Samlingspartiet leder för tillfället väljarundersökningarna, medan Socialdemokraterna och Sannfinländarna ligger strax bakom.

Den senaste tiden har man pratat om två olika regeringsalternativ. Enligt Karimäki är det ena alternativet är en så kallad borgarregering där stommen består av Sannfinländarna och Samlingspartiet. Till det skulle antingen Kristdemokraterna eller Centern sälla sig.

I det andra alternativet utgörs grunden av Socialdemokraterna och Samlingspartiet. Den skulle sedan kompletteras med några av de mindre partierna till exempel De Gröna och Svenska folkpartiet.

För tillfället räcker inte det stöd som partierna har till en majoritetsregering med endast två stora partier, därför måste de mindre också sitta i regeringen. Finland har inte haft en minoritetsregering sedan slutet av 1970-talet.

Finlands regeringar

  • Finland har haft 76 regeringar sedan 1917.

  • Före vinterkriget var de flesta regeringar minoritetsregeringar eller expeditionsministärer. En expeditionsministär består av tjänstemän som sköter rutinärenden tills en ny regering tillträtt.

  • Johannes Virolainen satt 6169 dagar som minister mellan 1950 och 1979, vilket är det längsta någon varit minister.

  • Under krigsåren var regeringarna kortlivade.

  • Från 1950-talet till mitten av 1960-talet växlade regeringarna mycket men ett centralt parti var Agrarförbundet/Centern.

  • Från 1966 till 1987 regerade i huvudsak center- och vänsterpartier, det kallades folkfrontsregeringar.

  • Den längst sittande regeringen är Juha Sipiläs regering som satt i 1470 dagar. Antti Rinnes regering satt 188 dagar och Sanna Marins har suttit sedan 10 december 2019.