Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Nu kan de ukrainska flyktingarna i Finland skaffa sig en hemkommun – men hittills har intresset varit rätt svalt

En illustrerande bild om hur ukrainska flyktingar kan välja hemkommun i Finland, med en ritad bild av fem hus i blått och gult och två människor. Texten #kotikunta finns på finska och ukrainska.
Bildtext Statsrådets illustration om hur flyktingarna kan välja hemkommun.
Bild: Valtioneuvosto/Statsrådet

Flyktingar i Finland har efter ett år i landet rätt att registrera sig som invånare i en hemkommun. Det börjar nu vara aktuellt för många av ukrainarna som kom till Finland förra våren.

I fjol fick över 45 000 personer som flytt från Ukraina tillfälligt skydd i Finland. Hittills har de ukrainska flyktingarnas välfärd och utkomst i de allra flesta fallen tryggats genom mottagningstjänsterna.

Det är frivilligt att ansöka om hemkommun för flyktingar som vistats i Finland i åtminstone ett år, vilket betyder att många av ukrainarna som kom till Finland förra våren nu har den möjligheten.

Då en person blir invånare i en hemkommun omfattas hen av kommunernas och välfärdsområdenas tjänster och den finska läroplikten. Men ännu är det inte så många ukrainare som lämnat in ansökan om invånarskap i en hemkommun.

För många tror jag att kanske den främsta orsaken är att man är osäker på hur lång vistelsen i Finland ska bli

Karin Ljung-Hägert, Raseborgs stads invandrarkoordinator
Karin Ljung-Hägert är invandrarkoordinator i Raseborg.
Bildtext Enligt flyktingkordinator Karin Ljung-Hägert hoppas många av de ukrainska flyktingarna i Raseborg att de snart skall kunna återvända till sitt hemland.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

Enligt Raseborg stads invandrarkoordinator Karin Ljung-Hägert kan det bero på en viss osäkerhet gällande framtiden bland de ukrainska flyktingarna i hennes kommun.

– Just nu är intresset för att söka om hemkommun inte så stort. Dels har det kanske att göra med att man är lite osäker på vad det innebär. Till exempel de som har sitt boende ordnat via kommunen funderar på vad de ekonomiska konsekvenserna blir. Vad är bättre, att vara skriven vid mottagningscentralen eller att skriva in sig i kommunen? Men för många tror jag att kanske den främsta orsaken är att man är osäker på hur lång vistelsen i Finland ska bli, säger Ljung-Hägert.

Endast en bråkdel har hittills sökt om hemkommun

I början av mars lade Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata MDB ut en ansökningsblankett för de ukrainska flyktingarna att registrera sig i en hemkommun.


Enligt MDB hade myndigheterna den 22:a mars fått in mer än 1 500 ansökningar om kommunmedlemskap av ukrainska flyktingar i Finland. Av dem har cirka 900 hittills uppfyllt kriterierna för att registrera sig i en hemkommun.

Till de kriterierna hör bland annat att man har vistats i Finland i åtminstone ett år, och ämnar bosätta sig i Finland mer eller mindre permanent, beroende på situationen i hemlandet.

Invånarskap i en hemkommun innebär både rättigheter och skyldigheter

Att registrera sig i en hemkommun innebär till exempel att man liksom alla kommunmedlemmar får tillgång till välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster.

För minderåriga flyktingar innebär medlemskap i en hemkommun också att de skall börja följa den finska läroplikten, och därmed inte längre kan studera enligt läroplanen i deras hemland.

En skolklass med ungdomar som flytt kriget i Ukraina sitter i en skolklass och lär sig finska med läraren Olga Trifanova.
Bildtext Om minderåriga ukrainare registreras i någon hemkommun måste de börja följa den finska läroplanen och ta del av undervisningen i kommunens skolor på heltid.
Bild: Minna Rosvall / Yle

– De är många av de här barnen som nog går här i skolorna, men de följer också den ukrainska läroplanen på distans. Om man söker om hemkommun så måste de här barnen då följa den finska läroplanen och också vara här i skolan, förklarar Gudrun Degerth som arbetar som flyktingkoordinator för Pargas stad.

Flyktingshandledare Gudrun Degerth i Pargas.
Bildtext Gudrun Degerth förklarar att de ukrainska flyktingarna är i Pargas törstar efter infomation om vad invånarskap i en hemkommun innebär.
Bild: Yle/Johanna Ventus

”Deltagandet i småbarnspedagogik eller utbildning skapar en trygg rutin i barns och ungas vardag, ger en möjlighet att möta pålitliga vuxna och lära känna kompisar i samma ålder. Samtidigt säkerställs det att alla barn och unga som flytt från Ukraina har rätt att lära sig trots den fruktansvärda situationen i hemlandet. Varje barn som blir utan utbildning ökar priset för kriget.”

Så kommenterar undervisningsminister Li Andersson på Statsrådets hemsida gällande vikten av en fortsatt utbildning för de ukrainska flyktingbarnen i Finland.

Hur många ukrainare som väljer att registrera sig i hemkommuner i Finland lär klarna under de kommande månaderna, beroende på hur kriget utvecklas och hur väl kommunerna lyckas i sitt integrationsarbete.