Normer gör att många nior i huvudstadsregionen söker till gymnasiet – studiehandledare: ”Synd att yrkesskolorna så ofta är det sista alternativet. För många vore det det bästa”

Niondeklassarna i huvudstadsregionen väljer gymnasiet framför yrkeskola. Det visar årets statistik av den gemensamma ansökan till andra stadiet. Bland annat normer, förväntningar och avståndet till lärosätet förklarar gymnasietendensen.

Statistiken för årets gemensamma ansökan till andra stadiet visar att de flesta niondeklassare i huvudstadsregionen väljer gymnasiet framför en yrkesutbildning.

Högst tryck är det till Brändö gymnasiums idrottslinje, med 3 förstahandssökande per plats. Även Tölö gymnasiums bildkonstlinje lockade många, där är det 2,3 förstahandssökande per plats.

Lägst antal sökande är det till Prakticums grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen och till Solvalla idrottsinstitut som båda har 0,3 förstahandssökande per plats.

Avståndet styr

Enligt Maj-Len Heikel, som är elevhandledare i Storängens skola i Esbo, har många elever Mattlidens gymnasium som första hands val eftersom det ligger nära hemmet.

– Det är för lång väg till Prakticum medan det bara tar 20 minuter till Mattlidens gymnasium. Ungdomarna har sina hobbyer efter skolan. De säger att de inte vill åka så långt.

Trots västmetron är det över en timmes färdväg med kollektivtrafik från västra Esbo till de flesta lärosäten och det är för långt för många, berättar Heikel.

Samma mönster syns i Helsingfors, berättar Karin Ekman, som är elevhandledare på Hoplaxskolan.

– Trots att Helsinge gymnasium i Vanda anses vara ett bra gymnasium så upplever många att det ligger för långt borta, säger hon.

Föräldrars utbildningsnivå

Trots att många elever berättar att de uppmuntras till att göra så som de vill så är det sannolikt att föräldrarnas inställning påverkar, säger Heikel. I Esbo är många föräldrar akademiker och detta präglar den unga.

– Valet av studier är något man diskuterar tillsammans i familjen. Barn vill göra så som föräldrarna vill att de ska göra.

I Helsingfors är situationen den samma och Ekman menar att det framför allt är den socioekonomiska bakgrunden som formar elevernas val.

– Utbildning går i arv, och det finns både direkta och indirekta förväntningar på hurudana studiestigar barnen förväntas välja.

Samtidigt påpekar Ekman att det alltid finns de som vill gå mot strömmen.

Missuppfattningar om yrkesskolan och en stark gymnasienorm

Maj-Len Heikel har också märkt att det råder en felaktig uppfattning om att man inte kan byta linje eller studera vidare om man går en yrkesskola, utan att man är fast med sitt val. Då upplevs gymnasiet som ett bredare alternativ som ger betänketid.

– Även om man söker till elektrikerlinjen behöver man inte vara elektriker resten av livet. Man kan exempelvis gå vidare och läsa ekonomi vid Arcada, säger hon.

I sin roll som elevhandledare motarbetar Heikel missförståndet genom att påpeka för de unga att den linje man väljer i yrkesskolan inte är ett slutgiltigt val.

– Det går att byta senare och man kan söka vidare på annat sätt.

På samma sätt som i Esbo så berättar Karin Ekman att det finns en väldigt stark gymnasiebetoning bland eleverna i Helsingfors.

– Det är beklagligt att yrkesutbildningen ofta talas om som det sista alternativet. För många är det det första och bästa alternativet, säger hon.

Ekman berättar att gymnasienormen kan bli problematisk på individnivå.

– Om det talas om att gymnasievägen är den väg man borde gå, men om man inte presterar så bra akademiskt, då kan det bli tufft för eleven.

Det finns en risk att elever med svagt medeltal kan få det kämpigt i gymnasiet. Men samtidigt påpekar Ekman att vissa blommar ut i gymnasiet och hittar studieivern.

Ekman berättar att elevhandledarna är väl medvetna om gymnasienormen och att de aktivt arbetar med att informera eleverna om alla alternativ. De diskuterar gymnasie- och yrkesutbildningarna i lika stor utsträckning och ordnar studiebesök på de lärosäten som eleven vill bekanta sig med.

I tabellerna nedan kan du se vilka fem lärosäten som är populärast som förstahandsval i städerna.

Så här sökte unga i Helsingfors:

Så här sökte unga i Esbo:

Så här sökte unga i Vanda:

Så här sökte unga i Grankulla:

Så här sökte unga i Kyrkslätt:

Artikeln är uppdaterad 24.3.2023 klockan 7.52 med en rättelse av siffrorna som gäller Brändö gymnasium, kl 9.48 för att inkludera idrottslinjen i Brändö gymnasiums statistik och kl.12.56 för att specificera vad tabellerna visar för statistik.