Arbetslivsprofessor Julia Korkman ser styrkan i psykologiska studier för jurister: ”Vi behöver göra vårt rättssystem mer människovänligt”

I augusti börjar Julia Korkman jobba som arbetslivsprofessor i rättspsykologi vid ämnet juridik vid Åbo Akademi. Hon vill jobba för ett nära samabete mellan yrkesverksamma jurister och juridikstudenter.

Julia Korkman har länge forskat vid forskningsgruppen i rättspsykologi vid Åbo Akademi och ansvarar också för specialiseringsutbildningen i rättspsykologi.

Hon är nu glad över att det finns en beteendevetenskaplig tjänst vid fakulteten för samhällsvetenskap, ekonomi och juridik vid Åbo Akademi. Det är endast Östra Finlands universitet som har något liknande.

– Jag tycker själv i alla fall att det här är något som verkligen behövs. Vi behöver beakta hur människan fungerar i vårt rättssystem. Det skulle vara viktigt att veta hur vi kan bedöma människors minne och vittnesmål. Vi behöver göra vårt rättssystem mer människovänligt helt enkelt, säger Korkman.

Som verktyg för att få juridikstudenterna i kontakt med arbetande jurister tänker hon sig olika gemensamma seminarier och studiedagar. Korkman tycker också att diskussionstillfällen där man behandlar gamla fall kunde vara till stor nytta.

– Exempelvis kunde Viking Sally-fallet vara ett bra diskussionsämne från ett rättspsykologiskt perspektiv. Vi kunde titta på olika teman som kom upp under den rättegången, säger Korkman.

Det att jurister i nuläget inte har någon utbildning i hur människan fungerar ser Julia Korkman som en mycket stor brist.

– De vet inte hur människans minne fungerar eller hur man ska höra vittnen. Då menar jag från ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det är lite ironiskt då människor är väldigt centrala i rättsprocesser.

I och med att Åbo Akademi är ett litet universitet så tycker Korkman att det är en god idé att universitetet formar sin nya juristutbildning enligt sina egna styrkor.

– Vi har länge haft en stark rättspsykologi vid psykologiska institutionen. Jag har länge följt med hur utbildningen för jurister blev till och det har varit min förhoppning att rättspsykologin också skulle bli en del av det här ämnet. Innan jag blev tillfrågad att ta den här posten hann jag tänka att det skulle vara en stor tillgång att göra ett samarbete här, säger Korkman.

Intresset för rättspsykologi har ökat

För tillfället jobbar Julia Korkman vid Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI. Mycket av det arbetet handlar om att förbättra processerna från brottsoffers perspektiv. Korkman kommer också att fortsätta med det arbetet till 80 procent och resten av tiden arbetar hon inom sin arbetslivsprofessur.

– Jag har sett ett stort uppsving i intresset för rättspsykologi. Vi har redan flera prejudikat i högsta domstolen som hänvisar till sådan forskning. Det är något som brukade vara ganska sällsynt, säger Korkman.

Korkman har länge också varit koordinator för en tvåårig specialutbildning i rättspsykologi för sådana som arbetar med rättsprocesser på något vis. Till den utbildningen har söktrycket ökat mycket de senaste åren.

– Som mest kan vi ta emot 36 studenter och i senaste ansökan var det över hundra intresserade som lämnade in en ansökan. Speciellt domare verkar vara intresserade av det här.