Skatten på mat får inte höjas, tycker Taru i Korso: ”Priserna på baslivsmedel är helt horribla”
Finansministeriets förslag att höja mervärdesskatten skulle betyda höjda matpriser. Argumentet om att de fattiga kompenseras genom sociala förmåner går inte hem.
Taru Vuorela har just handlat i en butik i Korso i Vanda. Hon bär på en stor behållare källvatten, men berättar att hon speciellt har reagerat på priset på grönsaker.
– En paprika kan kosta flera euro! Priserna på baslivsmedel är helt horribla. Det går lätt 20 euro per dag till mat, och då får man inte allt man behöver, utbrister hon.
Statistikcentralens konsumentprisindex för februari månad visade att årsförändringen på livsmedel och alkoholfria drycker var nästan 16 procent.
Finansministeriet föreslår att nästa regering kunde öka skatteintäkterna genom att höja sänkta mervärdesskattesatser. Mervärdesskatten för livsmedel skulle då höjas från 14 till 24 procent.
Ministeriet har i sin utgifts- och strukturkartläggning listat förslag på hur statsekonomin kunde balanseras, och vill rikta skattehöjningar till mervärdesskatten.
– Maten borde under inga omständigheter beskattas hårdare. Kunde de inte för en gångs skull fundera på hur finländarnas levnadsstandard ska höjas? kommenterar Taru Vuorela.
Fattiga och utsatta drabbas om maten blir dyrare
Ordförande John Åsvik vid Mathjälp Vasa tycker att det skulle vara en mycket dålig idé att höja mervärdesskatten på livsmedel. Behovet av mathjälp är på en hög nivå i Finland och dyrare mat skulle ytterligare försvåra situationen för de utsatta i samhället.
– En halv miljon finländare lever under fattigdomsgränsen. Det är den här gruppen som drabbas. Och framförallt drabbas barnfamiljer och ensamförsörjare.
Finansministeriet motiverar sitt förslag med att en del sociala förmåner är bundna till konsumentprisindex. Enligt ministeriet påverkar en skattehöjning också nivån på förmånerna, så att skillnaderna inkomstklasserna emellan jämnas ut.
Håller det argumentet, John Åsvik?
– Nej! Den indexbundenheten kommer långt, långt efter när man redan har betalat skatterna.
Inhemska produkter skulle bli kvar i butikshyllan
Det är inte bara konsumenterna och de fattiga som skulle drabbas av en höjning av mervärdesskatten. Enligt Svenska lantbruksproducenternas centralförbund skulle en höjd skatt och höjda priser antagligen leda till förändringar i köpvanorna bland konsumenterna.
Folk skulle köpa mer utländska livsmedel och handelns egna märken. Då skulle fler inhemska produkter bli kvar i hyllan.
– Om det sker större förändringar i köpvanorna så har det en inverkan på efterfrågan på inhemska livsmedel, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Inte heller Laxåback tycker att det skulle vara ett speciellt smart drag av beslutsfattarna att medvetet höja livsmedelspriserna.
– Det finns säkert bättre sätt att balansera statsfinanserna, kommenterar Laxåback.
Nedskärningar och skattehöjningar är en het potatis i valet
Debatten går het inför riksdagsvalet om hur mycket eller om statsekonomin borde balanseras. Om nästa regering går in för balanserande åtgärder får den dryfta både skattehöjningar och nedskärningar, och också ta ställning till mervärdesskatten.
Partierna är njuggt inställda till att höja priserna på mat och mediciner, men de konkreta sparmålen måste hostas fram. Frågan är hur stor lockelsen att höja mervärdesskattesatserna till slut är.
I Yles valkompass kan du svara på frågor och bekanta dig med vad kandidaterna tycker.
Nadesh, som handlat i Korso, har också hon märkt av de höga matpriserna. Hon skrattar då hon hör att finansministeriet föreslår höjd mervärdesskatt.
– De skulle kanske kunna höja bilskatten, men absolut inte något som har med maten att göra.
John Åsvik vid Mathjälp Vasa har ett konkret förslag som han erbjuder beslutsfattarna.
– En idé kunde vara att införa en skatt på semesterresor utomlands. Det är i alla fall inte bort från de som har det illa ställt.
' /%3E%3C/svg%3E)
