Finansministeriet till nästa regering: Den offentliga skuldsättningen måste bromsas upp

Finansministeriet publicerade på torsdagen den ekonomiska prognos som den kommande regeringen ska använda när den drar upp riktlinjer för sin politik. Fortfarande säger ministeriet att något måste göras åt den offentliga skuldsättningen.

Finansministeriets prognos för den närmaste tiden har inte ändrats sedan hösten. Det betyder ändå inte att det ekonomiska läget är det samma.

Inflationen verkar hållas hög längre än ministeriet trodde för några månader sedan och räntorna har stigit mer än väntat. Det har urholkat hushållens köpkraft. Därför har också bruttonationalprodukten sjunkit efter sommaren. Det här året väntas Finlands ekonomi krympa med 0,2 procent.

De höga räntorna har dessutom slagit snabbare mot ekonomin i Finland än i övriga euroländer. Det beror på att låntagare där ofta har lån med räntor som hålls oförändrade i många år. I Finland justerar bankerna i de flesta fall räntan minst var tolfte månad, och det betyder att Europeiska centralbankens räntehöjningar påverkar våra lån mycket mera än i andra länder.

Det har lett till att de finländska hushållen har minskat sin konsumtion.

Samtidigt verkar prisökningarna bromsas upp. Löner och förmåner stiger också mer under 2023 än ministeriet väntade sig på hösten. Det här ökar å sin sida hushållens köpkraft. Därför hoppas Finansministeriet att också den inhemska konsumtionen ökar igen år 2024.

Också den globala tillväxten verkar ta fart snabbare än väntat delvis på grund av att energikrisen i Europa inte blev så svår som man befarade och att Kina slopade sina coronarestriktioner snabbare än väntat.

De här båda trenderna tar ut varandra. Finansministeriet räknar ändå med att tillväxten i resten av Europa slutligen ska dra också Finlands ekonomi med sig. Därför väntar sig ministeriet att tillväxten år 2024 blir 1,3 procent och år 2025 stiger till 1,6 procent.

Den här tillväxten ökar också sysselsättningen. För tillfället sjunker den, men under de kommande åren väntas den ökade efterfrågan skapa nya jobb samtidigt som den arbetsföra befolkningen krymper då många går i pension.

Finansministeriet räknar nu med att sysselsättningen stiger till 74,2 procent år 2025.

Även om byggnadsindustrin nu har det svårt och byggandet minskar under 2023 och 2024 räknar Finansministeriet med att den här nedgången blir tillfällig.

Ministeriet räknar också med att övergången till grön teknologi ökar investeringarna i Finland.

Tillväxten löser inte problemen med skuldsättningen

När det gäller den offentliga ekonomin är Finansministeriets prognos ändå dyster. Samtidigt är det en prognos som ministeriet själv hoppas aldrig ska besannas.

Finansministeriets överdirektör Mikko Spolander säger att tanken med prognosen är att visa vad som händer om politikerna inte vidtar åtgärder för att korrigera läget.

– Vi har ingen aning om den kommande regeringens finanspolitik eller ekonomiska politik. Ministeriet kan bara titta på vad som händer om ingen gör någonting. Men så kommer det inte att gå. Nästa regering kommer att driva en egen ekonomi- och finanspolitik.

Mikko Spolander säger att han är ganska säker på att den politiken fokuserar på hur Finlands ekonomiska tillväxt ska öka och hur man ska kunna minska det offentliga underskottet.

Om ingenting görs kommer Finlands offentliga skuld enligt Finansministeriet att öka med 14-15 miljarder euro per år. Då ministeriet bedömer att Finlands ekonomi bara har potential att på längre sikt växa med 1,1 procent per år är slutsatsen att Finland inte kan lösa underskottet genom ekonomisk tillväxt.

Ministeriet understryker att man inte ska låta sig vaggas in i falsk trygghet av att läget såg bättre ut i fjol. Då ökade inflationen statens inkomster, men utgifterna anpassas till det nya läget först i år.

Det gjorde att den offentliga skulden växte oväntat lite i fjol. I år när också utgifterna anpassas till det nya läget samtidigt som skatteinkomsternas ökning bromsats upp då tillväxten avtagit kommer underskottet igen att bli större.

Finansministeriet bedömer att hållbarhetsunderskottet kommer att vara ungefär tre procent av den väntade bruttonationalprodukten år 2027 om politikerna inte klarar av att minska på de offentliga utgifterna.

Finansministeriet har ändå fått en del kritik i offentligheten. Bland annat har kända nationalekonomer som Sixten Korkman och Vesa Vihriälä i Helsingin Sanomat (bakom betgalmur) kritiserat den politiska debatt som tar avstamp i Finansministeriets sparkrav.

Bland annat säger Sixten Korkman att det inte är viktigt att skära ner utgifterna så snabbt som man nu talar om.

Mikko Spolander skrattar torrt när jag frågar hur han svarar på kritiken.

– Om någon tycker att det inte är så allvarligt med ett underskott på 14-15 miljarder euro per år kan jag bara svara att jag tycker att det är det. Jag tycker skuldsättningen är för stor för vår ekonomiska förmåga att ta hand om den offentliga sektorn.