Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Mira Dianoff har gåvan att inte bry sig om vad andra tänker – och klär sig med tatueringar

Uppdaterad 22.09.2023 14:40.
Mira sitter vid köksbordet. Hon är glad, har rosor på bordet.
Bildtext Miras resa genom livet syns som konst på hennes kropp. ”Det är som tavlor som alltid finns med mig”
Bild: Yle / Mikko Koski

Hennes storebrors råd ”I´m the best, fuck the rest” har guidat henne genom livet. Och hennes tatueringar har ofta en galen tvist.

Att baka kanelbullar är något av det bästa hon vet. Hon kan inte äta dem själv eftersom hon inte tål gluten, men dottern och pojkvännen äter dem gärna.

– Hela knytnäven ska vara i då man knådar, det har jag lärt mig av mormor, säger Borgåbon Mira Dianoff och skrattar.

Armarna, händerna och fingrarna är klädda med tatueringar, vilket det väckte en del uppmärksamhet då hon arbetade som skolgångshandledare.

– Föräldrar var oroliga när en hjälplärare med tatueringar tog hand om deras barn. Men jag gav mitt allt och hela mitt hjärta då jag arbetade med ungdomarna.

Tatuerade händer och fingrar knådar bulladeg.
Bildtext Mira knådar alltid degen för hand.
Bild: Yle / Mikko Koski

Personer med tatueringar blir bemötta på ett lite annorlunda, ibland negativt sätt, konstaterar Mira Dianoff.

– Jag tror det handlar om okunskap. Det kan också handla om rädsla eller att äldre folk inte vet varför man vill ha tatueringar. Det är inte längre en grej som hör ihop med att man är kriminell.

Mira tatuerar sitt liv på kroppen - Spela upp på Arenan

Men att bemöta medmänniskor på ett respektfullt sätt är svårt, det medger också Mira Dianoff.

– Jag tror att det är omöjligt. Det behöver inte bara handla om tatueringar. Det kan handla om att man är för smal eller att man är för tjock. Alla människor har fördomar.

Mira bakar bullar i köket. Hon knådar degen.
Bildtext Mira beskriver sig själv som empatisk, stark, spontan, ibland rolig och självsäker.
Bild: Yle / Mikko Koski

Ett sätt att motverka fördomar vore att man skaffar kunskap om saker och strävar efter att se bortom det yttre.

– Att man på riktigt försöker se in i människors hjärtan och ger dem en chans. Det tycker jag är jätteviktigt. Att man inte dissar på en gång.

Doften av bulle från köket sträcker sig till rummet bredvid där dottern Miranda Launipuro sitter och gör sina matematikläxor. Hon tackar inte nej till en färsk bulle.

Mira och Miranda sitter i soffan och tittar på lp skivor.
Bildtext Det är fredag, Mira Dianoffs favoritdag. Till rutinerna hör att hon och dottern Miranda lyssnar på musik tillsammans.
Bild: Yle / Mikko Koski

Varje tatuering är en pusselbit i hennes liv

Varenda en av Mira Dianoffs tatueringar har en mening och har tagits i olika skeden i hennes liv. De skildrar både viktiga personer, roliga minnen och tuffa perioder i livet.

Många av tatueringarna är också kryddade med Mira Dianoffs idéer och galna humor. På handen finns ett japanskt ansikte som är vackert, men tittar man närmare är personen halshuggen.

Mira har ryggen mot kameran. En tatuering med texten Carpe Diem finns i nacken.
Bildtext Ser du visdomsorden? På Miras egna sätt.
Bild: Yle / Mikko Koski

Fingertatueringen ”Damn fine” inspirerade en kollega henne att ta.

– Hen sade ”men Mira Dianoff vilken tur att du inte har fingertatueringar eller någonting på ansiktet” och då tänkte jag ”nämen, just det, det har jag ju inte”, att nu jäklar, ska jag ha fingertatueringar!

– Men jag vill inte att det skulle vara så himla seriöst. Jag kom på två ord: Damn Fine (jäkla bra), för att jag är damn fine, men det kan du också vara, berättar Mira och skrattar.

Att Mira vågar vara sig själv är hennes superkraft

Mira Dianoff konstaterar att hon aldrig brytt sig särskilt mycket om hur andra uppfattar henne.

– Jag har ett slags hopp och vill alltid se det positiva i saker. Jag tror att det är det som kanske gör att jag inte bryr mig om hur andra tänker om mig.

Jag tror jag är stark också för att jag vågar vara snäll och empatisk

Mira Dianoff

Hon bär också med sig det hennes storebror Peppe sade åt henne då hon var elva år och kämpade med sitt utseende.

– Han sade: ”Mira, tänk så här: I'm the best, fuck the rest”. Och så är det, jag lever mitt liv och ingen annan kan känna det jag känner.

Mira står bredvid ett fotografi där tatueringarna på benen syns.
Bildtext Mira Dianoff ville ta sin första tatuering som femtonåring, men fick inte eftersom man ska vara myndig. Mira står bredvid ett fotografi av henne som är taget av Anette Sundström.
Bild: Yle / Mikko Koski

Peppes ord har stärkt henne att leva modigt, också i hennes sätt att bemöta världen.

– Jag är inte rädd för saker och ting. Jag är stark för att jag vågar vara snäll och empatisk. Jag litar på mig själv och vågar säga saker så som de är. Och jag tycker oftast att jag ser bra ut.

Målet är 100 tatueringar

För tillfället har Mira Dianoff över 60 tatueringar och det finns plats för fler. Målet är hundra tatueringar. Hon medger att det har blivit ett slags beroende, men tatueringarna handlar också om få ett utlopp för hennes kreativitet.

– Det känns som att tatueringarna måste finnas på min hud. De är som tavlor som jag bär med mig. Om jag flyttar har jag alltid mina tatueringar och behöver inte packa ihop något utan jag bär dem med mig.

En kvinna som blir tatuerad på armen.
Bildtext Den allra färskaste tatueringen är en aborre som tatueraren Zeland Baadilla tatuerade på armen. Varför en aborre kan man tycka? Jo, för att i somras då Mira för första gången fiskade fick hon fyra abborrar.
Bild: Benjamin Westman / Yle

Mira Dianoff har ändå inte bråttom med att nå sitt mål, utan vill ägna hela livet åt att smycka kroppen.

– Mina tatueringar är bilder från mitt hjärta. Jag tänker inte på att jag har tatueringar men jag är glad över att de finns, för det här är jag, så här ser jag ut.