"Vi behöver agera snabbt" – EU lovar kraftigt öka produktionen av ammunition till Ukraina
EU-ledarna ger som väntat sitt stöd för en upptrappad leverans av ammunition till Ukraina. Men det innebär stora utmaningar för den europeiska försvarsindustrin att kunna möta kraven.
– Vi måste kraftigt öka kapaciteten att producera ammunition i Europa, konstaterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter att EU-toppmötet hade gett sitt stöd till planen att leverera en miljon artillerigranater till den ukrainska armén under det kommande året.
Både det finansiella och militära stödet till Ukraina låg igen högt på dagordningen då EU-ländernas stats- och regeringschefer på torsdagen samlades till ett två dagar långt toppmöte i Bryssel.
Den plan som nu fick politiskt stöd handlar om det beslut som utrikesministrarna fattade tidigare i veckan, men som nu också behöver konkreta åtgärder för att omsättas i praktiken.
Det hela ska förverkligas så att EU-länderna i första skedet levererar ammunition till den ukrainska armén från sina egna lager. Den andra delen handlar om att skaffa nya lager via gemensam upphandling.
Produktionsanläggningar kartläggs som bäst
Enligt von der Leyen kommer EU-kommissionen lägga fram ett förslag som skulle innebära pengar från EU:s budget för att öka produktionen av ammunition.
– Det handlar om att bygga, utvidga och återanvända industribyggnader och stärka hela produktionskedjan så att den blir snabb.
En kartläggning av läget är redan i gång och EU-kommissionären för den inre marknaden, Thierry Breton, har den senaste tiden åkt runt i elva länder i Europa för att ge den europeiska produktionen av ammunition ett lyft.
Man räknar med att det för tillfället finns 15 fabriker på EU:s område som kan producera de 155 millimeters artillerigranater som Ukraina behöver.
Det finns en klar vilja att stärka den europeiska försvarsindustrin, men också mycket som måste åstadkommas, konstaterade statsminister Sanna Marin efter mötet.
– Vi för två parallella diskussioner. På kort sikt handlar det om Ukrainas omedelbara behov, men på lång sikt förbereder vi oss på framtida behov eftersom det inte är uteslutet att kriget drar ut på tiden, sa hon.
Zelenskyj varnade för dröjsmål
Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj gästade också den här gången toppmötet, men som ofta tidigare via videolänk.
Budskapet var krasst, för även om han välkomnade ammunitionsplanen så pekade han på att olika dröjsmål kommer att dra ut på kriget.
Att Slovakien och Polen har lovat ge Ukraina sovjettida MiG-29 jaktplan var han tacksam över, men sa samtidigt att Ukraina behöver mera moderna flyg.
Varken von der Leyen eller Europeiska rådets ordförande Charles Michel ville ta ställning till om EU-länderna ska bidra med jaktplan. Det är upp till de enskilda länderna att besluta, sa de.
Inte heller statsminister Sanna Marin ville lägga till något i Hornetdebatten, men konstaterade att varje land stegvis rör sig mot tyngre vapenhjälp.
– Det är naturligt att luftförsvaret och också jaktplanen då blir aktuella, eftersom Ukraina behöver materiel för att driva iväg de ryska styrkorna från sitt område, och inte bara för att hålla försvarslinjerna.
Internationell insats för att hämta hem ukrainska barn
En fråga som von der Leyen speciellt ville lyfta fram är behovet att rädda de ukrainska barn som har förts bort.
– Det är fråga om ett krigsbrott. Vi vet i dag om 16 200 barn som har deporterats, och enbart 300 har återvänt. Dessa brott motiverar fullständigt den arresteringsorder som den internationella brottmålsdomstolen har utfärdat, sa von der Leyen med hänvisning till den order som har riktats mot president Vladimir Putin och den ryska barnombudsmannen Maria Lvova-Belova.
Alla tillgängliga medel kommer användas för att spåra barnen, också sådan som har adopterats eller placerats i ryska fosterfamiljer, lovade von der Leyen.
Hon nämnde ett samarbete mellan ukrainska myndigheter, men också EU och FN-organisationer som ska lanseras.