Vadå riksdagsval? Fem frågor och svar om valet och hur det fungerar
Inför riksdagsvalet den 2 april har det diskuterats en hel del om allt från eventuella regeringssamarbeten till cannabis. Vi har samlat fem frågor och svar om riksdagsvalet som det lönar sig att ha koll på före du går till röstningsbåset.
Vadå vänster- och högerpolitik?
Inför riksdagsvalet pratas det mycket om den politiska högern och den politiska vänstern. Vänster–höger-skalan beskriver vad en kandidat anser om ekonomisk politik och hur man ska använda offentliga pengar, exempelvis skattepengar.
De partier som lutar vänsterut är för högre skatter och mer stöd för dem som behöver det, medan de partier som lutar högerut är för lägre skatter och hellre skär ner på offentlig service än tar mer lån. Dessutom finns det även en konservativ–liberal-skala som i stället mäter vad partierna har för värderingar i livet. Se mer i den här videon.

Vadå riksdag, regering och opposition?
I riksdagsvalet väljs en ny riksdag, som består av 200 riksdagsledamöter, för fyra år. Till riksdagens uppgifter hör att stifta alla lagar, godkänna Finlands budget och välja statsminister. Oftast är det partiet som fått flest röster i riksdagsvalet som får statsministerposten och därmed även försöka bilda en regering.
Riksdagen kan delas in i regerings- och oppositionsgrupper beroende på om partiet sitter i regeringen eller i oppositionen. Regeringen består av statsministern samt flera olika ministrar och deras uppgift är bland annat att driva igenom sitt regeringsprogram. Oppositionens uppgift däremot är att granska regeringen och lägga fram egna alternativa lösningar.

Hur räknas rösterna?
Känns det stressigt att hitta rätt kandidat i riksdagsvalet? Egentligen har det inte så stor skillnad vilken kandidat du röstar på, din röst går sist och slutligen till partiet. Finland är uppdelat i 13 olika valkretsar och varje område väljs olika antal ledamöter, beroende på hur mycket människor det bor i valkretsen. Men det är inte automatiskt de som fått flest röster som blir invalda i riksdagen. Det här eftersom platserna fördelas enligt d’Hondts metod.

Vad står partierna för?
Borde Finland införa ett tredje juridiskt kön, religion i grundskolan ersättas med livsåskådningskunskap eller stödet till köttproduktion minskas av klimatskäl? Dessa är några av frågorna som du kan vara med och påverka genom att rösta i riksdagsvalet.

Hur röstar jag i riksdagsvalet?
Du kan förhandsrösta i vilket som helst av de allmänna förhandsröstningsställena i Finland fram till den 28 mars. Här hittar du en lista över allmänna förhandsröstningsställen i Finland.
På själva valdagen får du endast rösta i den vallokal som har antecknats för dig i rösträttsregistret och som anges på den anmälan om rösträtt du fått. Ifall du inte fått hem brevet kan du kolla på suomi.fi, där kan du ha fått det som digipost. Om du inte vet vilken vallokal du ska gå till kan du även använda dig av valsidans karttjänst.
Oavsett när du röstar behöver du enbart med dig ett id. Pass, körkort och identitetskort fungerar som id. Ifall du inte har något av de här kan du gratis få ett tillfälligt identitetskort hos polisen för att rösta.
