Borgåcyklister önskar fler cykelvägar och bättre vinterunderhåll – staden har redan gjort mycket

Dags att ta fram cykeln, eller? Varför inte – cykelvägarna är så gott som isfria men sanden på dem kan vara utmanande för cykeldäcken. Risken för punktering är stor. Men snart dyker putsarna upp och sedan är det fritt fram.

Det cyklas i Borgå men kan staden på riktigt stoltsera med epitetet cykelstad? Svaret är både ja och nej.

På några år har flera betydande förbättringar gjorts: Cykelbanan från Majberget, förändringarna på Ågatan som blivit cykelgata och nu senast cykelgatan på Västra åstranden. En cykelgata är egentligen en helt vanlig gata där motorfordon anpassar sin hastighet till cyklisternas.

Yle Östnyland kollar några platser i Borgå ur cyklisternas synvinkel, den här gången på Västra åstranden.

Cykelgatan som korsar Magnus Erikssonsgatan är ett välkommet inslag för många cyklister. Den går från August Eklöfs park längs Näse-Juttes gata till ändan av Magistratsgatan. Trafikljusens fördröjning är minimal.

I den korsningen provas en ny vägmarkering som kallas lång vändplats för cyklister.

I ett pressmeddelande från början av december förklarar planeringsingenjör Antero Eskelinen från Borgå stad vad en så kallad lång vändplats för cyklister är.

”Den långa vändplatsen gör det möjligt för cyklister att vända rakt över Magnus Erikssonsgatan när cyklisten kommer till korsningen längs cykelvägar i riktningen syd–nord. För cyklister målas det en väntficka där cyklisten kan stanna och vänta på det gröna trafikljuset som gör det möjligt att cykla över gatan.”

Väntfickan kan kännas igen på streckade linjer, en symbol med en cyklist och en pil som visar på vändning. Trafikljusen är programmerade att identifiera cyklisten som befinner sig i väntfickan.

”Staden har velat prova ett sådant här markeringssätt eftersom det gör rutten för en vändande cyklist tydligare och staden vill minska cykelåkande på övergångsställen. Det är också lättare för bilister att förutse cyklisternas rörelser i korsningsområdet”, konstaterar Eskelinen i pressmeddelandet.

Alternativt är det fortfarande möjligt att cykla över Magnus Erikssonsgatan längs övergångsställen.

Cyklisten som kommer till korsningen från Magistratsgatan eller Näse-Juttes gata iakttar på samma sätt som andra fordon trafikljusen och deras stopplinje.

Borgå får både ris och ros av cyklister

Det är ännu rätt tunnsått med cyklister i stadsbilden i mitten av mars men Yle Östnyland träffar några.

Anders Ek har parkerat sin elcykel utanför en affär i Näse. Han får berätta vad han tycker om Borgå som cykelstad.

– Det är ganska bra men fler cykelvägar behövs och de som finns skulle kunna vara i bättre skick. Vinterunderhållet skulle kunna förbättras, såväl plogning som sandning, säger han.

– Och nog är det tryggt att cykla i Borgå men det gäller att iaktta den övriga trafiken. Då går det bra, avslutar Ek.

Kari Hovi cyklar året om eftersom han varken har körkort eller bil.

– Men jag är så rik att jag har två cyklar, säger han med ett leende.

Vissa cykelvägar slutar plötsligt, liksom ingenstans. Och ibland kan trafikmärkena få en att undra vad som egentligen gäller

Kari Hovi, cyklist

Han tycker också att Borgå är en bra cykelstad. Hovi känner sig trygg när han cyklar i Borgå, men:

– Man ska ha förnuftet med sig då man cyklar. Fastän man har rätt enligt trafikreglerna kan det ibland vara bäst att väja, konstaterar han.

Kari Hovi har inte behov att några större förbättringar beträffande cykling i Borgå men han ser vissa grejor som han tycker är märkliga.

– Vissa cykelvägar slutar plötsligt, liksom ingenstans. Och ibland kan trafikmärkena få en att undra vad som egentligen gäller, säger han.

Kari Hovi upplever att vinterunderhållet varierar.

– Vissa plogar bra och andra plogar med plogbladet i luften. Att skuffa luft sliter väl mindre på bladet, säger han pillemariskt.

Dmitry Tolonen parkerar sin cykel utanför en affär i centrum. Han tycker att Borgå är en bra cykelstad.

– I Borgå kan du cykla i lugn och ro i motsats till London där jag studerade, säger Tolonen.

Tolonen saknar bättre information kring trafiken och berättar att han inte vet hur Ågatan fungerar för cyklister.

Att cykla från Strömborgska skolan eller Albert Edelfeltin koulu mot centrum är däremot frustrerande. Övergångsställen där cyklisterna är väjningsskyldiga och alltför branta kanter på cykelvägen gör framfarten allt annat än smidig.

Hörnet av Alexandersbågen och Hästskogatan är också krångligt. Du ska gira nittio grader då du åker längs med Alexandersbågen och i korsningen är sikten till höger lika med noll. Sikten från andra hållet är lika dålig.

Här skulle lösningen vara att flytta övergångsstället närmare korsningen.

Utveckling sker och det är bra. Då elcykelns popularitet ökar kommer också cyklarnas hastigheter att stiga och då bör man fundera om det är smart att fotgängare och cyklister färdas på samma leder.