Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Kiira Korpis nya diktbok har totalsågats – vi frågade förläggare om det är lättare för kändisar att få sina böcker utgivna

Kiira Korpi.
Bildtext Kiira Korpi har debuterat som författare och gett ut diktboken ”Hyppää vaan” som har väckt mycket diskussion.
Bild: Juha Heikanen / Yle

Konståkaren Kiira Korpis poesidebut har väckt intensiva diskussioner särskilt efter att boken fick brutal kritik i landets största tidning Helsingin Sanomat.

Litteraturkritikern Arttu Seppänen totalsågade den tidigare konståkaren Kiira Korpis nyutkomna diktbok Hyppää vaan i Helsingin Sanomat.

Seppänen beskrev boken som usel och att Korpis poesi verkar grunda sig på en uppfattning att om man bara skriver några ord på ett papper förvandlas de automatiskt till dikter. Men Seppänen poängterade i sin recension att det inte är Korpis fel att boken gavs ut och riktade sin kritik framförallt mot bokförlaget Otava som gett ut boken.

Seppänen skrev att utgivningen är rent av oförskämt och oansvarigt, och att diktboken förringar andra poeter.

I Aamulehti skrev Matti Kuusela att Seppänen varit för hård i sitt omdöme men att förlaget nog gjorde fel i att marknadsföra boken som en diktsamling.

Både Otava och Kiira Korpi har försvarat boken.

”Det finns många sorters dikter i världen, och ibland är det inte väsentligt om texterna klassificeras som dikter, aforismer eller något annat”, skriver Korpi på Instagram.

Svenska Yles litteraturkritiker Marit Lindqvist beskriver boken som en slags självhjälpsbok som kan uppskattas av till exempel yngre läsare eller bland Korpis fans.

– Det är inte högkulturell poesi, men det är en annan typ av poesi. Den hittar säkert läsare i den genren, säger Lindqvist.

Är Kiira Korpis diktsamling så dålig som det sägs?

7:28
Här kan du höra Svenska Yles litteraturkritiker Marit Lindqvist diskutera Kiira Korpis bok tillsammans med Hannah Norrena.

Enklare för kändisar

Under veckan har det diskuterats om det ställs lägre litterära krav på kändisar som vill få sina manuskript antagna, eftersom förlagen kan räkna med att kända personers böcker kommer sälja i större upplagor. I höstas fördes också en liknande diskussion om förlag som väljer att ge ut böcker skrivna av influerare.

– De flesta bokförlag vill och måste ge ut böcker som intresserar läsare och då är det lätt att tänka att en känd person per se kan intressera läsarna, säger Anna Friman, litterär chef på Schildts & Söderströms och fortsätter:

– Det ges ut en del böcker av kändisar. Bokförlag måste ju sälja böcker och överleva. Det är ganska spännande tider i bokbranschen just nu, det kanske gör att det blir mer vanligt med sådana här försök.

På bilden en brunhårig kvinna med glasögon som sitter framför en inglasad bokhylla.
Bildtext Litterära chefen Anna Friman tycker att förlagen har ett moraliskt och litterärt ansvar att se till att också kända personers böcker håller hög kvalitet.
Bild: Frida Lönnroos

Men samtidigt betonar Friman att det inte gagnar kändisen eller förlaget att ge ut en bok som inte håller måttet.

– Förlagen har ett moraliskt och litterärt ansvar. Det är en olycklig tanke om man skulle ge ut ett verk där kändisskapet skulle gå före den litterära kvaliteten. Det skulle kännas jobbigt och oärligt för mig som förläggare, säger Friman.

Timo Julkunen, vd för förlaget WSOY, säger också att det inte räcker med ett känt namn för att en bok ska bli utgiven.

– Texten och innehållet är det som måste bära. Det har hänt att vi också gett nobben åt kändisars manus, säger Julkunen.

WSOY:n toimitusjohtaja Timo Julkunen
Bildtext – I vårt diskussionsklimat särskilt på sociala medier är det många som kritiserar böcker de inte ens läst eller innan de ens blivit utgivna, säger Timo Julkunen på WSOY.
Bild: Juha Törmälä

Friman och Julkunen får medhåll också av Nina Paavolainen, vd på förlaget Teos.

– Om en kändis skriver bra så varför inte, det är inget hinder att vara känd för att vi ska ge ut boken. Men vi letar inte systematiskt efter kändisar som kunde skriva en bok, säger Paavolainen.

Julkunen på WSOY medger att om en förläggare har två manus framför sig, där det ena är skrivet av en känd person och det andra av en okänd, är det mänskligt att förläggaren först blir intresserad av den kända personens manus.

Men Julkunen betonar att han inte vill att man reducerar böcker skrivna av kändisar till så kallad kändislitteratur. Han poängterar att det finns skickliga skribenter både bland kända personer och bland andra som vill bli författare.

– Om en känd person skriver en bok som är bra och som människor tycker om att läsa så får man inte avskriva det som att det bara gått bra på grund av kändisskapet, säger Julkunen.

På bilden en blond korthårig kvinna i randig blus som tittar och ler in i kameran.
Bildtext – Många kända personer som vill bli författare är ofta lata läsare. Hur kan man då tänka att andra vill läsa din bok om du inte själv är intresserad av böcker? säger vd Nina Paavolainen.
Bild: Teos

Ingen ny diskussion

Enligt Julkunen har man i årtionden diskuterat kändisar som ger ut böcker, men det som förändrats nu är medielandskapet och kraften i sociala medier.

– Det finns människor som via sociala medier kan nå ut till många potentiella köpare. Men det går ändå i den ordningen att innehållet måste vara bra för att vi ska välja att gå vidare med manuset. Men det är klart att det inte är till skada om en skribent har en stor följarskara på sociala medier.

Det är också lättare för förlagen att marknadsföra böcker som är skrivna av kända personer. Enligt Paavolainen beror det delvis på att medierna är intresserade av kändisar.

– Kända personers böcker är lättare att sälja till medier eftersom medierna överlag skriver mer om författarna och människorna än om böckerna och litteraturen, säger Paavolainen.

Många kända personer, särskilt influerare, vill ge ut böcker för att kunna kalla sig själva för författare eftersom det har viss en status.

– Genom Finlands historia har författare varit uppskattade och beundrade. Författare syns ofta på tidningars omslag och intervjuas överallt. Det finns en slags romantisk idé om att kunna kalla sig själv författare. Det låter fint.

Paavolainen har dock märkt att många av de kända personer som har en dröm om att bli författare inte läser särskilt mycket.

– De är ofta lata läsare fast de vill bli författare. Hur kan man tänka att andra vill läsa ens bok om man inte själv är intresserad av böcker?