Partiledare diskuterade skog, skola och skuld – testa om de visste vad de pratade om
Hade partiledarna koll på fakta under valdebatten?
I den här artikeln granskas de fakta som framfördes i Svenska Yles partiledardebatt.
Vi granskar endast fakta som vi kan verifiera. Åsikter, framtidsscenarier och visioner är intressanta, men de kan inte avfärdas som sanna eller falska. De uteblir därför från denna granskning.
Och ja det medges, i vissa fall är fakta varken sanna eller falska, utan något ditåt.
”1,5 gånger större nedskärning än Sipiläs regering”
Li Andersson (VF): Sex miljarder i nedskärningar skulle vara 1,5 gånger det som regeringen Sipilä sammanlagt skar ner under en hel valperiod.
Alla partiledare var ense om att statens ekonomi ska balanseras under nästa valperiod, däremot var de oense om hur många miljarder som ska sparas in.
Både Petteri Orpo (Saml) och Harry Harkimo (RN) ville balansera ekonomin med 6 miljarder, medan Li Andersson ansåg att 3 miljarder är mera realistiskt.
Juha Sipiläs (C) regering (2015-2019) hade nedskärningar på över 4 miljarder euro i sitt regeringsprogram. Sipiläs regering blev bland annat känd för att försämra arbetslöshetsskyddet och för de så kallade ”kiky-timmarna” som gav förlängd arbetstid till de flesta löntagare.
Li Anderssons påstående är sant, eftersom 6 miljarder är 1,5 gånger mera än 4 miljarder.
”Europas mest skyddade skog finns i Finland”
Sari Essayah KD: Vi måste också komma ihåg att över 50 % av Europas mest skyddade skog finns här i Finland.
I Europa finns 3,7 miljoner hektar strikt skyddad skog, av vilka 1,9 miljoner hektar finns i Finland, enligt en rapport av Forest Europe som presenterades år 2020. Det visar sig att Sari Essayah har rätt, men det finns en del rum för tolkning.
Forskare vid Naturresursinstitutet Luke konstaterar att påståendet i sig stämmer, men att reglerna för hur man definierar skyddsarealer varierar inom Europa. Dessutom saknas en del uppgifter om dem inom Europa. Så det gäller att ta påståendet med en nypa salt, även om det i sig stämmer.
”Statens räntor är fyra miljarder”
Harry Harkimo (RN): Om räntorna nästa år är 4 miljarder, så hur är det möjligt att man sparar om man skär ner 3 miljarder?
Harkimos påstående att statens låneräntor skulle vara 4 miljarder är falskt.
I valdebatten kommenterar Harry Harkimo (Rörelse Nu) Vänsterförbundets nedskärningslista som går på tre miljarder euro. Harkimo anser att tre miljarder inte räcker.
Statens lånekostnader (räntor) är i år cirka 2,6 miljarder. Under de kommande åren beräknas ränteutgifterna kunna överstiga tre miljarder och vara 3,8 miljarder år 2027, enligt Finansministeriets plan för statens ekonomi 2024-2027 (sid 37).
”Elevernas förmåga att läsa, skriva och räkna är sämre”
Anna-Maja Henriksson (SFP): Det som är allvarligt nu är att våra elevers förmåga att läsa, skriva, räkna – de här grundfärdigheterna – där har vi alldeles för stora skillnader. Och vi har blivit sämre på det och det är det som Pisa-resultaten nu också visar.
Pisa-undersökningen granskar kunskaperna i läsförståelse, matematik och naturvetenskaper hos 15-åringar.
I den senaste Pisa-undersökningen var de finländska ungdomarnas läskunnighet fortfarande på toppen bland OECD-länderna, men läskunnigheten har ändå blivit sämre sedan 2006. Samtidigt har de svaga läsarna blivit fler och det gör att skillnaderna mellan de starka och svaga läsarna har blivit större.
Kunskaperna i matematik är också bättre än OECD-genomsnittet, men också matematikresultatet har blivit lite sämre sedan Finlands toppår 2006.
Henrikssons påstående är sant eftersom Pisa-resultaten visar att skillnaderna i läsfärdighet ökar och att kunskaperna i både läsning och matematik har gått neråt. Påståendet som gäller skrivning kan inte verifieras enligt Pisa-undersökningen. Den granskar inte elevernas skrivkunskaper.
”Två procent tillväxt kan ge en miljard”
Sanna Marin (SDP): Med ekonomisk tillväxt på två procent balanserar vi den offentliga ekonomin med en miljard.
Sanna Marin betonar att enligt hennes parti kan staten spara en del utan att skära ner på välfärden. Därför är Samlingspartiets nedskärningsåtgärder på sex miljarder överdrivna enligt henne.
Marins påstående om konsekvensen av en två procents tillväxt är sant.
Finansministeriets färska översikt visar att en två procents ekonomisk tillväxt skulle minska hållbarhetsunderskottet med 0,3 procentenheter, vilket ger cirka en miljard euro när man multiplicerar det med bnp (321 miljarder).
Hållbarhetsunderskottet används för att mäta skillnaden mellan intäkterna och utgifterna inom den offentliga ekonomin på lång sikt.
”Hundratals miljoner euro är miljöskadliga företagsstöd”
Maria Ohisalo (Gröna): Vi har fortfarande väldigt mycket, hundratals miljoner euro företagsstöd som är skadliga. Inte bara för ekonomin utan också för klimatet och miljön.
Under nästa valperiod vill De Gröna balansera ekonomin med tre miljarder euro. Det ska bland annat göras med att skära ned i företagsstöden.
Enligt Finansministeriet består största delen av de miljöskadliga företagsstöden av skattelättnader, till exempel skattelättnader för dieselbränsle och torvproduktion. Samtidigt kan skadliga skattelättnader ha en positiv inverkan på till exempel livsmedelsproduktion och försörjningsberedskapen.
I statsbudgeten för detta år är stödet eller skattelättnaderna för till exempel dieselbränsle 745 miljoner euro. Stödet för torvproduktion via skattelättnader är 175 miljoner euro. Därtill kommer också andra stöd som kan ses vara miljöskadliga. Men redan dessa två moment i budgeten räcker för att visa att Ohisalos påstående är sant.
”Över tio miljarder mera lån varje år”
Petteri Orpo (Saml): (Därför) är vi i en situation, där vi från och med nu årligen, enligt Finansministeriets prognos, tar över tio miljarder nya lån.
Orpos påstående är sant. Enligt Finansministeriets plan för åren 2024-2027 kommer staten att ta nya lån på i genomsnitt 11,7 miljarder euro per år.
”Tillgångsprövningen används inte i Nyland”
Riikka Purra (Sannf): Tillgångsprövningen har så många undantag att den i praktiken i Nyland inte används i någon bransch.
Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra hör till dem som inte räcker upp handen när partiledarna får frågan om de vill slopa tillgångsprövningen när utländska arbetstagare söker jobb i Finland. Hon tar ett exempel från arbetsmarknaden i Nyland.
I Nyland har Närings-, trafik- och miljöcentralen gjort undantag i tillgångsprövningen inom hälso- och sjukvårdsbranschen, byggnadsbranschen, städ- och fastighetsservicebranschen samt restaurangbranschen. Orsaken är bristen på arbetskraft.
Det finns 28 yrkeskategorier som enligt riktlinjerna från januari 2023 inte kräver tillgångsprövning. Det totala antalet yrkeskategorier är över 400. Av dem landar uppskattningsvis hälften i kategorin som omfattas av tillgångsprövning, enligt Nylands NTM-central.
Det är med andra ord 28 av 200 yrken som är befriade från tillgångsprövningen i Nyland. Det är en relativt liten del och omfattar inte alla branscher, med andra ord är Riikka Purras påstående falskt.
Tillgångsprövningen finns till för att arbetsgivarna i Finland i första hand ska rekrytera arbetskraft från EU/EES-området. Prövning av tillgången på arbetskraft gäller inte experter och specialister.
”Skolelevernas antal minskar med över 50 000 barn”
Annika Saarikko (C): Under kommande valperiod kommer elevernas antal i grundskolan att minska med över 50 000 barn.
Centern har inte uteslutit nedskärningar inom skolan. Annika Saarikko (C) påpekade att om anslagen hålls på nuvarande nivå så kommer pengarna per barn att öka då årskullarna dramatiskt minskar.
Saarikkos påstående är något ditåt.
Enligt utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunens rapport finns det idag 550 336 barn mellan 7 och 15 år gamla. Befolkningsprognosen för år 2027, året då valperioden tar slut, är 500 774 barn mellan 7 och 15 år. Det är 49 562 färre barn.
