Studerande vill se mer möjligheter för hybridundervisning – professor: ”Den nya modellen är här för att stanna”

Enligt Fritjof Sahlström, professor i pedagogik, måste undervisaren tro på metoderna för att lyckas med undervisningen. Då är distansundervisning inget hinder för att lyckas med studierna.

Enligt en undersökning från Jyväskylä universitet stöder en klar majoritet av studerandena en hybridmodell som gör det möjligt att studera både på distans och i klassrummet.

Med kontaktundervisning menas undervisning som sker på campus, till exempel i ett klassrum eller en föreläsningssal. Distansundervisning syftar på undervisning där studerandena kan delta på distans, ofta via någon digital plattform.

Hybridundervisning är en kombination av de två, där studerandena själv kan välja om de kommer till skolbyggnaderna eller studerar på distans.

I undersökningen deltog över 3 500 studerande från Jyväskylä universitet, varav 85 procent förhöll sig positivt till en vidareutveckling av den nuvarande hybridmodellen.

Hybridmodellen gör utbildningen mer tillgänglig

Enligt Fritjof Sahlström som är professor i pedagogik vid Helsingfors Universitet kommer hybridmodellen att fortsätta utvecklas också i framtiden, eftersom den gör den högre utbildningen mer tillgänglig för människor i olika livssituationer.

– Det är lätt att man har en bild av universitetet som en plats för 20–30 åringar. Men högre utbildning är och ska vara för alla. Speciellt för äldre studerande kan det vara svårt att kombinera studierna med det övriga livet, till exempel om man har familj. Då är de här hybridmodellerna nog viktiga, kommenterar Sahlström.

Universitet och högskolor har en lång tradition av kontaktundervisning. Men distans och hybridmodellerna är ännu relativt nya, vilket betyder att de ännu på många plan är under utveckling.

Vilja och iver finns nog, men det behövs också pengar

― Professor i pedagogik Fritjof Sahlström om målet att höja den allmänna utbildningsnivån i Finland.

Enligt Sahlström kan det hända att vi i framtiden kommer att se tillbaka på Covid-19 pandemin som en vändningspunkt för universiteten och högskolorna i Finland.

Samtidigt understryker han att det också krävs större ekonomiska satsningar om målet är att utveckla nya undervisningsmetoder som betyder mer arbete för lärarna.

– Distans- och hybridstudierna kräver nya grepp och nya sätt att tänka. Det är mycket mera jobb för lärarna att ordna en fungerande undervisning där man kan delta på många olika sätt. Nu skulle det vara klokt att satsa lite mer resurser på högre utbildning för att möjliggöra regeringens vision om att en större del av befolkningen ska ha en högre utbildning. Vilja och iver finns nog, men det behövs också pengar, kommenterar Sahlström.

Den sociala samvaron är en viktig del av studierna

Nackdelen med att studera på distans är enligt Sahlström att eleverna går miste om viktiga sociala möten med andra elever och universitetsanställda.

Också i undersökningen från Jyväskylä universitet såg många av eleverna den sociala aspekten av studierna som en viktig del av tredje stadiets utbildning, och något som man kan gå miste om ifall man studerar på distans.

– Kontaktundervisningen har bevisat en väldigt viktig roll i att skapa det här mötet som ändå på något sätt är kärnan i vad det är att vara universitetsstuderande. Det handlar om att skapa gemenskaper av olika slag. Kontaktundervisningen ger möjligheten att känna på och smaka på vad det innebär att studera vid ett universitet eller en högskola, kommenterar Sahlström.

Många sätt att undervisa – det viktigaste är att läraren tror på metoden

Rent pedagogiskt tror inte Sahlström att distans eller hybrid studier är ett hinder för att lyckas med undervisningen.

– Det vi vet från pedagogisk forskning är att nästan vilket som helst sätt att undervisa kan leda till ungefär samma resultat så länge den som undervisar tror på det den gör, känner sig bekväm med metoderna och att de fungerar, säger Sahlström.