Purra och Marin leder väljarnas sökningar på Google: ”Intresset verkar vara stort, men betyder inte att de vinner”
Riikka Purra och Sanna Marin är de politiker som oftast förekommer i finländarnas sökningar på Google. Det innebär inte automatiskt att de blir valsegrare, men åtminstone är intresset stort, säger professor Kim Strandberg.
Intresset för politik och partiledare är extra stort nu i valtider. Förutom valkompasserna hittar finländarna också annan information på internet.
På sökmotorn Google är det Sannfinländarna med ordföranden Riikka Purra som hör till de hetast sökta namnen under den senaste tiden. Socialdemokraternas Sanna Marin är också ett mycket eftersökt politikernamn, men hennes parti intresserar betydligt färre på Googles sökmotor.
De båda ledande politikerna lockar kring 30 procent av sökningarna, medan de övriga partiledarna alla ligger långt under tio procent. Sämst ligger Anna-Maja Henriksson med bara en procent av sökningarna, medan hennes parti ligger kring 5 procent.
Allt det här framgår på webbsidan som presenterar Googles trender.
Avgör Googleintresset valsegern?
Men betyder popularitet på Google också att de mest eftersökta partiledarna också är segrare i riksdagsvalet om en vecka? Korrelerar googlandet med valresultatet?
Inte nödvändigtvis, säger statsvetarprofessorn Kim Strandberg vid Åbo akademi i Vasa. Det finns egentligen ingen forskning ännu, eftersom fenomenet är så pass nytt. Men det verkar inte gå att tolka Googlesökningarna som en opinionsmätning.
– Det visar förstås att det finns ett intresse. Men det påverkar inte automatiskt valresultatet, säger Kim Strandberg, professor i statskunskap, särskilt politisk kommunikation.
Man kan söka också dem man inte gillar
Allting hänger ihop, tillägger han. Ju mer en kandidat och dennes parti intresserar folket, desto sannolikare är det att de får många röster också. Men Strandberg tillägger att man ju inte vet varför webbanvändarna söker ett visst politikernamn. Kanske vill de bara veta hur någon hatad politiker har gjort bort sig sedan sist.
Söktjänsten Google är både älskad och omstridd. Men det är till Google man vänder sig om man vill veta mer om partiledare eller partier. Där ges länkar till till uppslagsverk, partiernas hemsidor, nyhetsmedier, och reklam.
Det exakta antalet sökningar på Google har vi inte, men trenderna på Google är tillgängliga för alla. Därför vet vi att under de senaste veckorna har definitivt Riikka Purra och Sanna Marin dominerat sökningarna.
Vad gör vi med den kunskapen?
I synnerhet inför val är det viktigt för politikerna att synas, både på valmöten, i tv och på nätet. Partikanslierna söker alla smulor av information för att förutspå resultatet och se vilka politiker som behöver extra reklamsatsningar och i vilka regioner.
Google ger också ut vilka sökord i kampanjen som går hem och vilka initiativ som verkar väcka mindre intresse.
Skatterna har toppat listan nästan hela vintern och de fyra övriga populäraste sökorden är ”EU”, ”energi”, ”lärare” och ”pensioner”.
Hur Googles sökalgoritmer arbetar för att ge svar är en gåta för de flesta. Men den som formulerar reklam eller information smart får mera synlighet. Bland annat gäller det att använda samma ord som finländarna använder när de söker fakta på nätet. Alla partier har ju sitt eget svar på den typiska sökningen: ”Vem ska jag rösta på”.
' /%3E%3C/svg%3E)
Slutspurten inför riksdagsvalet är här – riksdagspartiernas ordförande möts i Svenska Yles stora tvåspråkiga partiledardebatt!
Ekonomin, skolan & klimatet står i fokus i måndagens debatt.
Reklam och betald synlighet förvirrar
Förutom ren reklam går det att köpa en synligare placering i sökmotorn, det är ju Googles affärside eftersom tjänsten är gratis för användarna. Tydligen är det många finländare som inte ser skillnad mellan reklam och objektiv information, säger Kim Strandberg.
– Ja, det stämmer säkert. Det kommer ju både info och reklam. Folk känner kanske ändå igen det som är publicerat av Yle eller Helsingin Sanomat och förstår att det är en journalist som har producerat innehållet, säger Strandberg. Men det kan ibland vara svårt att se skillnad på betald reklam eller annat.
Valkompasserna har blivit det pålitligaste sättet att söka information om vad politikerna anser om olika frågor, besvarade av kandidaterna själva. Men många tyr sig också till sociala medier som är lättare att manipulera.
Valplakat syns bättre än info på nätet
Kim Strandberg förkastar inte äldre informationsmetoder, som broschyrer och valplakat som inte går att undvika.
– Jag vill inte kalla dem gammaldags, valplakaten har den funktionen också att de påminner folk om att nu är det val på kommande.
Allt som är digitalt är ganska lätt att undvika, eller åtminstone kan man vara blind för dem. Valplakaten har den effekten att de påminner folk att det är valtider, påpekar professor Kim Strandberg. Men också där verkar forskningen inte ha några kalla fakta om hur vi sist och slutligen väljer kandidat i valet.
