Vasa gjorde ett resultat på 9 miljoner euro – staden gläds åt rekordmånga invånare

Vasa stads bokslut för 2022 vittnar om ett stabilt läge efter krisåren. Resultatet landade på 9 miljoner euro. Totalt investerade staden cirka 44 miljoner euro år 2022.

Räkenskapsperiodens överskott uppgår till närmare 3 miljoner euro och det ackumulerade överskottet stärks till 12,6 miljoner euro totalt. Av räkenskapsperiodens resultat föreslås att en investeringsreservering på 6 miljoner euro görs för daghemsinvesteringarna i Brändö och vid Kasernområdet.

Staden kan också för andra året i rad redovisa rekordhöga skatteinkomster.

Stadsdirektör Tomas Häyry är nöjd och säger att man har arbetat hårt för att få invånartantalet och skatteinkomsterna att stiga.

– Vi är nu över 68 000 invånare och så många har vi aldrig tidigare varit. Målsättningen är att den här tillväxten ökar, säger Häyry.

Under år 2022 ökade invånarantalet med nästan 400. Häyry skissar upp en befolkningstillväxt på en procent per år som rimlig under de närmaste åren och sedan tilltagande siffror hela vägen fram till årtiondets slut.

– Vi ser precis samma tecken som vi hade i början på 2000-talet då energiklustret växte. Men den största källan för tillväxt kommer från utlandet och därför behöver Vasa bli ännu mera internationellt.

Hur stor andel av tillväxten tror du att batteriindustrin ska stå för?

– Nog står den för en stor andel. Enligt våra uppskattningar så investerar redan verksamma företag i regionen omkring 2 miljarder och det här syns just nu i befolkningsutvecklingen. Sedan då det kommer till ytterligare 2 eller 3 miljarder i investeringar så kommer det att ha en motsvarande effekt.

Häyry uppskattar att antalet arbetsplatser ökar med några tusen och att antalet invånare ökar med mellan 5 000 och 10 000 människor. I det ingår en tanke om att många som kommer till Vasa för att jobba inom batteriindustrin har med sig familj. Staden ska jobba för att välkomna och integrera dem på alla nivåer av samhället.

Gott resultat trots hög inflation och stigande räntor

Stadens skatteinkomster ökade 2022 med över 19 miljoner euro och nådde nya rekordnivåer på 333,5 miljoner euro.

Kommunalskatten ökade med 6,2 procent, samfundsskatten med 2,3 procent och fastighetsskatten med 9,8 procent.

Men från och med år 2023 sjunker skatterinkomsterna till omkring 180 miljoner euro på grund av vårdreformen.

Tack vare fortsatt god utveckling av sysselsättningen och skatteinkomsterna kan staden uppvisa ett resultat på 9 miljoner euro trots den höga inflationen, räntehöjningar och ökade vårdkostnader.

Stadens ekonomi- och strategidirektör Cecilia Raunio är rätt nöjd, särskilt med tanke på att det inte är särskilt många år sedan staden fick jobba hårt på att ta sig ur knipan med sitt stora underskott.

– Jag skulle vilja stärka balansen i vår ekonomi ytterligare. Och gärna skulle jag vilja se att vi får ner skuldbördan till landets genomsnitt. Men det ackumulerade överskottet har stärkts de senaste åren så det går åt rätt håll, säger Raunio.

Totalt investerade staden cirka 44 miljoner euro

Vasa investerade totalt omkring 44 miljoner euro i fjol.

Strategiska investeringsprojekt såsom enhetsskolan Variskan yhtenäiskoulu och de första gatorna på batterifabriksområdet blev klara. Totalt investerade staden kring 13 miljoner euro i dessa projekt.

Kring 2 miljoner euro satsades i hamnområdet och ungefär med en lika stor insats förbättrades stadsbilden, till exempel i form av utvidgad gågata i centrum.

Budgeten för i år är än mer investeringstung. Staden ska investera 65 miljoner euro i år, och resultatet av flera år med stora satsningar är att skuldbördan ökar ytterligare.

Men enligt Tomas Häyry måste man också se på att det väldigt långt handlar om investeringar som ska betala tillbaka sig i form av intäkter senare.

– Till exempel de investeringar vi gjort i hamnen och på Gigavasa-området är sådana som kommer att producera tillbaka. Det är fråga om ett långt lopp, mot slutet av årtiondet behöver vi inte investera lika tungt utan då kan vi ta tillbaka det via ökade inkomster, säger Häyry.

Den offentliga ekonomin står inför utmaningar

Stadens verksamhetsbidrag försämrades med 31 miljoner euro vilket beror på att överföringen av social- och hälsovårdstjänsterna gav staden en tilläggsnota på 20 miljoner euro.

Både Tomas Häyry och Cecilia Raunio ser kommande utmaningar inom den offentliga ekonomin. Raunio påpekar att de är slut på de generösa statliga coronastöden som hjälpte kommunerna mycket under pandemiåren. Nu ska man klara sig utan dessa. Samtidigt finns stora behov.

– Det finns en reparationskuld som är svår att beräkna. Att få ekonomin i balans framöver utan statliga stöd är en utmaning. Att få tillräckligt med arbetkraft är en annan. Samtidigt kunde man göra hur stora satsningar som helst med klimatarbetet, räknar Raunio upp.

Stadsdirektör Häyry ser för sin del att det inte blev särskilt vacker matematik då en så stor andel av den kommunala ekonomin övergick till de nya välfärdsområdena samtidigt som skulderna blev kvar hos kommunerna.

– Det här gör att vi till exempel måste titta på vad det är vi ska äga och vad det är vi inte ska äga framöver, säger Häyry.

Vi vet att välfärdsområdena inte har fått pengarna att räcka till hittills, hur ser du på den här ekvationen som inte går ihop?

– Det är mycket utmanande. Här handlar det inte bara om kommunerna och välfärdsområdena utan det är fråga om hela den offentliga ekonomin och hur den ska fås i balans. Man avundas inte den kommande regeringen, som kommer att tvingas fatta tuffa beslut. Det kommer att bli nedskärningar och vi kommer att märka det överallt, säger Häyry.

Bokslutet för år 2022 behandlas i stadsstyrelsen 30.3 och i stadsfullmäktige 12.6.

Uppdaterad klockan 17:36 med citat av Tomas Häyry och Cecilia Raunio.