Politikerna vill skrota företagsstöd – det här handlar det om

Företagsstöd kan vara mycket annat än att dela ut pengar. Utöver direkta stöd finns skattelättnader, lånegarantier och till exempel lagstadgad monopolställning.

– Vi har fortfarande hundratals miljoner euro i företagsstöd som inte bara är skadliga för ekonomin, utan för också för klimatet och miljön. De borde skäras ner, sa De Grönas ordförande Maria Ohisalo i Svenska Yles valdebatt på måndagskvällen.

Också Socialdemokraterna, Samlingspartiet, Rörelse Nu och Svenska folkpartiet har nämnt företagsstöd som ett möjligt sparobjekt.

Finansministeriet nämner också företagsstöd i sin lista på möjliga sparåtgärder.

Så vad är då företagsstöd?

– Tyvärr måste jag konstatera att det inte är ett helt entydigt begrepp, säger Seija Ilmakunnas, arbetslivsprofessor vid Jyväskylä universitet och ordförande för Forskningssektionen för företagsstöd vid Arbets- och näringsministeriet.

Direkta stöd är de enklaste att förstå sig på. Det handlar om att staten ger pengar till företag.

– Till exempel coronatidens stöd eller stöd för investeringar i förnybar energi, säger Ilmakunnas.

När det inte handlar om direkta utgifter för staten är det inte lika enkelt. Ett exempel är skattelättnader. Ilmakunnas säger att det kan vara fråga om företagsstöd eller att förenkla beskattningen.

Forskningssektionen för företagsstöd har bett Statens ekonomiska forskningscentral VATT reda ut skillnaden och rapporten är på gång.

Ilmakunnas säger att Finansministeriet till exempel inkluderar alla skatteavdrag i sin sammanställning över företagsstöd, också hushållsavdrag.

– Hushållsavdrag är ett stöd till medborgare och kan kanske inte ses som ett direkt företagsstöd.

Stöd för energi, innovationer och den gröna omställningen

Energistöden har ökat markant de senaste åren. Stöden för investeringar i förnybar energi har också ökat väldigt mycket, bland annat genom pengarna från EU:s återhämtningsfond. En stor del av företagsstöden de senaste åren har alltså koppling till den gröna omställningen.

Finns det företagsstöd som är dåliga för miljön?

– Det finns stöd som är kopplade till fossil energi. Ett exempel är återbäring för energiskatten som regeringen också har beslutat att slopa. Det är lite motstridigt att höja skatterna på fossila bränslen, men samtidigt kompensera för det med skatteåterbäring, säger Seija Ilmakunnas.

Ett annat exempel är kompensation för EU:s utsläppshandel. Orsaken bakom de här stöden är att trygga företagens konkurrenskraft.

– I en idealvärld skulle de här stöden inte behövas, men det handlar om att övriga länder inte prissätter fossila bränslen på samma sätt.

Finns det ineffektiva företagsstöd?

– Det kan finnas stöd till projekt som skulle ha fått privat finansiering hur som helst. I så fall kan stödet ses som bortkastade skattepengar.

Parlamentarisk överenskommelse om forskning och utveckling

En kategori av företagsstöd som förväntas öka väldigt mycket de kommande åren är stödet för innovationer, alltså forskning och utveckling (FoU). Det är en stödform som ekonomerna ofta gillar, för det kan bidra till att kunskaperna i samhället ökar.

Ökningen beror på en parlamentarisk överenskommelse, alltså en uppgörelse mellan alla riksdagens partier och inte endast regeringen.

Samarbetet resulterade i en lag som innebär att statens utgifter för forskning och utveckling kommer stiga med omkring 280 miljoner euro per år fram till år 2030. Totalt har partierna alltså förbundit sig till utgifter i miljardklassen.

– Det är en stor ökning med tanke på att det samtidigt finns stor press på nedskärningar.

FoU-pengar kan betyda stöd till företag, men också till universitet och högskolor. Hur pengarna ska delas upp mellan högskolor och företag blir en fråga för nästa regering.