Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Allt fler abiturienter i Åboland väljer att skriva B-finska i studentexamen: ”Då får jag flera poäng för framtida studier”

Uppdaterad 28.03.2023 07:48.
Två unga män ute.
Bildtext Allan Andersson och Ville Aaltonen har båda skrivit A-finska tidigare, men valde att skriva B-finska för att förbättra sina möjligheter att komma in på en högskoleutbildning.
Bild: Carmela Johansson / Yle

I vår skriver ungefär sextio procent av abiturienterna i Pargas och Kimitoön medellång finska. Den största orsaken är att ett högre vitsord ger mer poäng, då du söker till en högskoleutbildning.

Allan Andersson och Ville Aaltonen i Pargas har båda skrivit den långa lärokursen, alltså A-finska tidigare. Men i vårens studentskrivningar valde de att skriva den medellånga lärokursen, B-finska.

– Jag valde att skriva om finskan. Jag skrev M i lång finska ifjol och jag tänkte att jag har större chanser att skriva ett L i medellång finska. Då får jag flera poäng för framtida studier, säger Aaltonen.

– Jag fick några poäng under M då jag skrev A-finska senaste gången. Därför valde jag att skriva om finskan och skriva B-finska för att få ett bättre vitsord. B-finskan kändes väldigt mycket lättare jämfört med A-finskan, säger Andersson, som talar finska som sitt andra modersmål.

Både Aaltonen och Andersson tycker att skillnaden mellan att skriva den långa lärokursen A-finska och B-finska är stor och att den långa lärokursen borde ge fler poäng.

Ett högre vitsord i B-finska ger fler poäng

På Pargas svenska gymnasium läser eleverna antingen finska enligt den långa lärokursen, alltså A-finska eller modersmålsinriktad finska, men en del elever väljer trots det att skriva den medellånga kursen eller B-finska i studentexamen.

– Många skrev finskan redan på hösten. Men nu på våren har vi 33 som skriver och av dem skriver tjugo B-finska och tretton A-finska, säger rektor Annika Gustafsson vid Pargas svenska gymnasium.

En kvinna vid en tavla.
Bildtext Annika Gustafsson konstaterar att allt fler väljer att skriva B-finska i Pargas svenska gymnasium.
Bild: Carmela Johansson / Yle

Samma trend på Kimitoön

Även på Kimitoön väljer allt fler elever att skriva medellång finska i studentskrivningarna. På Kimitoön är det möjligt att välja om du vill läsa lång eller medellång lärokurs i gymnasiet.

– Vi erbjuder även kurser i medellång finska. Men även de som läst den långa kursen i finska väljer ibland att skriva medellång finska i studentskrivningarna. I år är det ungefär sextio procent som har valt att skriva den medellånga kursen, säger rektor Bob Karlsson vid Kimitoöns gymnasium.

Den medellånga lärokursen i finska har lättare grammatik och en enklare nivå på läs- och hörförståelse. I studentskrivningarna skriver eleven en längre uppsats i A-finska och två kortare uppsatser i B-finska. I exempelvis engelska går det även att skriva kort engelska, eller C-engelska, men det alternativet finns inte i finskan.

Rektor Bob Karlsson för Kimitoöns Gymnasium
Bildtext Bob Karlsson säger att ungefär sextio procent av eleverna i Kimitoöns gymnasium skriver B-finska.
Bild: David Fagerudd / Yle

Även på Kimitoön väljer flera att skriva finska redan under hösten. En del av de som skrev A-finska i höstas har valt att skriva B-finska nu under våren. Ett högre vitsord i B-finska kan ge fler poäng än ett lägre vitsord i A-finska.

– Ibland beror det på att eleven inte har så starka kunskaper i finska, men det finns också elever som väljer B-finska för att få ett högre vitsord. Skriver man ett högre vitsord i den medellånga lärokursen, så är det lika mycket värt när man söker vidare till en högskola, så skillnaden är mycket liten, säger Karlsson.

Karlsson har även märkt att samma sak förekommer när det gäller studentskrivningarna i engelska. En del väljer att skriva den korta engelskan för att ett högre vitsord ger mer poäng oavsett nivå.

På Katedralskolan i Åbo är det däremot ovanligt att elever skriver B-finska.

– I år har vi 96 abiturienter och av dem skriver ungefär sex stycken medellång finska, så det är inte så många. Vi har många elever som läser modersmålsinriktad finska, så vi har inte så många elever som har en svag finska. Då är det förstås naturligt att man också skriver A-finska, säger Katedralskolans rektor Marianne Pärnänen.

Rektor Marianne Pärnänen i Katedralskolans trappa.
Bildtext Få skriver B-finska i Katerdralskolan, konstaterar Marianne Pärnänen.
Bild: Yle

”De som är svaga i finska har svårare att bli godkända”

Finska läraren Lena Sahakoski vid Pargas svenska gymnasium förstår att eleverna väljer att skriva B-finska för att få flera poäng. Men för de elever som har svaga kunskaper i finska kan det här på sikt leda till problem.

– Då många som är duktiga på finska skriver B-finska kan det leda till att poängskalorna höjs. Det kan göra att de som är riktigt svaga i finska har svårare att bli godkända, säger Sahakoski.

En kvinna i en skolkorridor.
Bildtext Läraren Lena Sahakoski tycker att B-finskan är bra för de elever som har riktigt svaga kunskaper i finska, men hon förstår även de elever som taktikerar.
Bild: Carmela Johansson / Yle

Thomas Sjöblom, studiehandledare vid Pargas svenska gymnasium, säger att en stor orsak till att många väljer att skriva B-finska är att vitsordet i finska värderas högre än engelska, om eleven väljer att skriva båda språken.

De flesta abiturienter i Åboland väljer att skriva finska i studentexamen. Men om engelskan är betydligt starkare än finskan, kan det löna sig att skriva B-finska för att få fler poäng.

– För de elever som har en stark finska fungerar det här systemet bra. Men eftersom finskan tenderar vara det svagare språket för många av våra studerande, så blir det här ett problem, säger Sjöblom.

En man i en skolkorridor.
Bildtext Thomas Sjöblom hoppas att betygsantagningen rättar till problemet på lite längre sikt.
Bild: Carmela Johansson / Yle

Vad borde man då göra för att förändra det här?

– Det som redan är på gång, alltså att man ser över betygsantagningens poängskalor. Ett förslag, som ska börja gälla från och med 2026, borde komma i slutet av mars. Hos oss läser alla finska på A-nivå, så på det sättet har eleverna ändå samma kunskaper som tidigare. Men för de studerande som har svaga kunskaper i finska, kan en högre poängsättning leda till att det blir svårare att bli godkänd, säger Sjöblom

Diskussion om artikeln