Vegetarianer får inte bli specialgränsjägare

Personer med specialdieter godkänns inte till utbildningen för gräns- och specialgränsjägare, rapporterar Yle Uutiset. Det här gäller bland annat vegetarianer och personer med celiaki.

Så gott som alla specialdieter är förbjudna vid gränsjägarutbildningarna. Det gäller såväl veganer som vegetarianer, men också till exempel personer med svår laktosintolerans. Endast lindriga allergier accepteras.

Gränsbevakningsväsendet utbildar specialgränsjägare i Imatra och gränsjägare i gränsjägarkompanierna vid Lapplands gränsbevakningssektion och Norra Karelens gränsbevakningssektion.

Ville Juvonen, chef för gränsjägarkompaniet vid Norra Karelens gränsbevakning, säger att riktlinjerna beror på att trupperna utbildas för uppgifter i krävande undantagsförhållanden.

– Krigstida uppgifter är mycket krävande och det är mycket svårt att verkställa bespisningen. Med det här beslutet vill vi försäkra oss om att var och en får tillräckligt näringsrik mat också i undantagsförhållanden. Om kosten måste begränsas blir det mer invecklat, säger Juvonen.

Enligt Juvonen är det Försvarsmakten som fattat beslutet. Försvarsmakten kan inte kommentera motiveringarna, enligt ett e-postmeddelande som Yle fått av huvudstabens logistikavdelning vid Försvarsmakten.

Tuff utbildning

I undantagsförhållanden skulle gräns- och specialgränsjägare i huvudsak ha med sig sina egna fältransoner, det vill säga frystorkad mat som tillreds genom att blanda den med hett vatten.

Men jägarna utbildas också till att vid behov kunna hitta mat i naturen. Trupperna får till exempel lära sig fiska och tillreda mat av renar. Även om det också finns ätbara växter räcker det inte, enligt Juvonen.

– Visserligen har man ätit barkbröd under undantagstider. Men i krävande uppgifter kan en persons energiförbrukning vara över 6 000 kilokalorier. Det täcker man inte med barkbröd. För att få tillräckligt många kalorier krävs högklassig näring, säger Ville Juvonen.

Även om man i teorin kan beakta olika dieter är det inte rimligt, menar Juvonen.

– Man måste se till helheten. Vi utbildar värnpliktiga under fredstid till uppgifter i krigstid. Om man anser att man i krigstida uppgifter inte kan beakta olika faktorer är det ur min synvinkel bortkastad utbildningstid om man vet att personerna i fråga inte kan placeras i krävande uppgifter.

Överraskningar kan ske

Enligt Ville Juvonen har fältransonerna trots policyn orsakat en del problem för rekryterna.

– Det har handlar om allergier, till exempel nöt- eller andra allergier. Det har skett små, farliga situationer.

Under normala förhållanden kan man se till att en person snabbt får hjälp, men under undantagsförhållanden är det inte alltid möjligt.

Enligt Juvonen finns det en del rum för tolkning i reglerna. Till exempel nötallergier är inte helt förbjudna.

– Hur konstaterar man hur allvarlig allergin är, gör vi bedömningen utifrån vad personen själv säger? Man kan också vara mer känslig under hård belastning. Det kan hända att en person inte nödvändigtvis själv vet hurdan allergi man har. Det kan komma överraskningar, men det är en del av livet.

Enligt Juvonen finns det några enstaka personer inom utbildningen som är allergiska för till exempel rå morot eller äpple.

– Dem har vi tills vidare beaktat.

Juvonen säger att man har fört diskussioner om att ändra reglerna. Det är också möjligt att provianten utvecklas i framtiden och att man kan beakta olika dieter.

Juvonen själv ser just nu inget behov för ändringar.

– De nuvarande reglerna fungerar och vi har klarat oss bra. I militärt tänk är det som är möjligt och det som är förnuftigt två helt olika saker. I vår verksamhet utgår vi från undantagsförhållanden, och verksamheten är mycket lättare när det är enkelt.

Jämlikhetsproblem?

Robin Harms, specialsakkunnig vid diskrimineringsombudsmannens byrå, säger att det finns skäl att granska hur riktlinjerna går ihop med diskrimineringslagen.

– Det ser ut som att människor sätts i en ofördelaktig situation utifrån deras hälsosituation och möjligtvis också övertygelse, säger Harms.

Harms påminner om att reglerna borde bygga på lagstiftning, då det är fråga om myndighetsverksamhet.

– Man måste ha rätt så tunga skäl, som ska vara godtagbara när det gäller grundläggande och mänskliga rättigheter.

Harms säger att motiveringarna i sig, som bygger på säkerhet och undantagsförhållanden, verkar välgrundade och vägande.

– I sista hand måste man utvärdera om de här riktlinjerna är rimliga. Är det faktiskt så att de i dagens värld är helt nödvändiga, eller kan man nå samma mål på ett sätt som inte begränsar rättigheterna i samma grad?

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Kasvissyöjät eivät pääse erikoisrajajääkäreiksi.