Ny undersökning: Många sover sämre efter att ha övergått till distansarbete

Distansarbetet under coronapandemin ökade arbetstagarnas ansvar för sin egen hälsa och arbetsförmåga. Det största hotet mot hälsan kom från otillräcklig nattsömn. Det här visar en studie gjord av Arbetshälsoinstitutet.

Arbetshälsoinstitutet undersökte levnadsvanorna hos 700 arbetstagare mellan april och september 2021. Nästan hälften av deltagarna upplevde svårigheter i att balansera arbete och privatliv.

– Teknikbaserat distansarbete upplevdes av många som intensivt och stressigt. Återhämtning uppfattades också som en utmaning. Saker kunde finnas kvar i huvudet efter en arbetsdag, säger Virpi Ruohomäki, seniorforskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Kortare nattsömn för många

I genomsnitt var distansarbetarnas livsstil på en ganska bra nivå och de flesta bedömde sin arbetsförmåga som god. Hos mer än hälften var alkoholkonsumtionen samt mat- och motionsvanorna i bra skick. Var fjärde hade ändå minskat sin fysiska aktivitet efter att ha övergått till distansarbete.

– På det hela taget verkade det som om livsstilen förbättrades för vissa, försämrades för andra och för en del förblev den oförändrad, säger Ruohomäki.

Enligt undersökningen kom den största hälsorisken från för kort nattsömn. Trots att 42 procent svarade att deras sömn hade förbättrats under distansarbetet, var andelen personer som sov mindre än sex timmar per natt högre än normalt.

Också småätandet ökade i omfattning. En tredjedel rapporterade att de åt mera snacks än normalt.

I praktiken är det svårt att skilja mellan i vilken utsträckning dessa livsstilsförändringar beror på distansarbete och i vilken utsträckning de beror på andra effekter orsakade av coronapandemin. Till exempel kan stress och ångest ha bidragit till försämrad sömn eller ökat småätande.

Chefens stöd behövs

Arbetshälsoinstttutet betonar också arbetsgivarnas ansvar för arbetstagarnas välbefinnande och arbetsförmåga. För att bygga upp rutiner för distansarbete krävs god praxis och vägledning.

I studien var ohälsosamma levnadsvanor särskilt vanligt förekommande bland arbetstagare som hade svårt att balansera distansarbete och privatliv, eller som var missnöjda med distansarbetsmiljön.