Marian och 39 andra åker buss med fejkbiljett och betalar varandras böter: ”Kollektivtrafiken får inte vara endast för dem som har råd”

Marian är med i en grupp där alla åker kollektivt utan biljett och betalar varandras böter. Helsingforsregionens trafik HRT vet om dylika grupper, men säger att litet kan göras. Om man förfalskar en biljett gör man sig ändå skyldig till brott.

Två kontrollavgifter på två månader.

En kontrollavgift kostar 80 euro. Delar man det mellan 40 personer så betalar var och en två euro per kontrollavgift.

I praktiken har Marian och 39 andra personer åkt kollektivt för endast två euro i månaden.

– Jag har länge varit frustrerad över att HRT höjer och höjer biljettpriserna. Många människor är beroende av och tvingas använda kollektivtrafiken, säger Marian.

Biljettpriserna höjdes senast i början av året, då den billigaste enkelbiljetten gick från 2,80 till 3,10. HRT har också minskat storleken på till exempel studierabatten.

Missnöjet fick Marian att gå med i en grupp där ingen köper biljetter och där alla förbinder sig till att betala varandras kontrollavgifter. Marian säger att hen litar på att alla betalar sin del.

De har mage att säga att allt blir bra om vi bara betalar för biljetterna. Det känns som att de flyttar över ansvaret för priserna på dem som drabbas hårdast av dem

Marian om HRT

Marian heter egentligen något annat. Hen har anonymiserats eftersom man kan göra sig skyldig till brott om man åker med förfalskad biljett.

Men själva gruppen finns det inget brottsligt med – det medger också Helsingforsregionens trafik HRT.

– Folk får förstås göra som de vill. I princip är det inte mot lagen. Men inte är vi glada, säger Satu Koskinen från biljettkontrollsenheten.

”Det måste finnas billig kollektivtrafik”

HRT:s biljetter har blivit dyrare, vilket väckt mycket kritik.

”Min dagsbudget är sex euro, vilket är mindre än vad en resa fram och tillbaka till universitet kostar. Om jag måste välja mellan en biljett eller att äta så äter jag”, skriver en person till Svenska Yle.

”Måste jag välja mellan en biljett eller mat så äter jag” – HRT ger bilden av att de som åker snålskjuts är skyldiga till prishöjningar medan verkliga orsaken är Västmetron och Spårjokern

Infrastruktursinvesteringar i huvudstadsregionen leder till att biljetterna blir dyrare, men Helsingforsregionens trafiks senaste kampanj ger en bild av att åka utan biljett leder till orimliga priser. Många rasar mot kampanjen.

HRT:s budget går också på minus, då allt färre använde kollektivtrafiken under coronapandemin, samtidigt som huvudstadsregionens kommuner gjort dyra investeringar i kollektivtrafiksinfrastruktur, såsom västmetron, Spårjokern och Kronbroarna. Nya prishöjningar och en höjning av kontrollavgiften hägrar i framtiden.

– Det handlar inte om att spara pengar, utan om att drömma om ett system där passagerarna inte behöver grunda en sådan här grupp. Där kollektivtrafiken fokuserar på dem som reser och inte hur mycket pengar HRT tjänar på systemet, säger Marian.

Hen är speciellt kritiskt till den nuvarande zonmodellen.

– Om du kommer till centrum långt ifrån så blir du straffad. Så om du bor längre bort för att betala mindre hyra, så måste du i stället betala för en dyrare biljett. I till exempel Sibbo har många redan bil – de tänker inte betala för en svindyr ABCD-biljett, säger Marian.

Vi förhåller oss nog kritiskt, det bryter mot lagen

Satu Koskinen, HRT, om förfalskade biljetter

Allt prat om HRT:s budget missar också träden för skogen, menar hen.

– Det är inte så HRT borde förhålla sig till kollektivtrafiken. Den spelar en stor roll i hur vi minskar på privatbilismen, och hur vi gör Helsingfors till en fungerande och trevlig stad. Det måste finnas billig kollektivtrafik. Det kan inte bli något som endast de som har råd kan använda.

Svårt att skilja på förfalskad och riktig biljett

Hur gör då Marian och de andra gratisåkarna då de ska stiga på en buss, och chauffören vill se biljetten?

– Bussar är lite besvärliga, jämfört med andra färdmedel där de inte kollar. Man kan ta en skärmdump av en biljett, de kan inte kolla så noga.

Det finns också andra metoder för att förfalska en biljett. Men Marian vill inte säga alltför mycket om dem.

– Det har tidigare varit problem med att apparna och nätsidorna blir nedtagna.

Svenska Yle har bekantat sig med en webbsida som man kan använda för att skapa en fejkbiljett. Sidan kontrollerar vilken färg biljetten ska ha just den dagen.

Då man jämför fejkbiljetten med en riktig biljett är det endast placeringen av några element som skiljer dem åt. Då man lägger dem sida vid sida är det svårt att säga vilkendera som är den riktiga.

HRT: ”Inte ett nytt fenomen”

Satu Koskinen på HRT är medveten om att det finns grupper som Marians där folk betalar varandras kontrollavgifter.

– Vad vi vet har sådana här grupper funnits redan innan HRT grundades.

Hon förhåller sig kritiskt till gruppens ideologi.

– Jag tycker att ideologin står i strid med sig själv, med sådan där verksamhet bidrar de till att priserna stiger. Vi har också ett brett socialstöd i Finland som hjälper folk med deras utgifter, bland annat med resekostnader, säger Koskinen.

Appar som kan användas för att förfalska biljetter är heller inte något nytt för HRT.

– Våra kontrollanter skiljer på en äkta och förfalskad biljett. Det är hela tiden personer som ertappas med förfalskade biljetter. Vi förhåller oss nog kritiskt, det bryter mot lagen. Vi anmäler sådana fall till polisen, i en del fall döms även personerna till dagsböter.

Enligt Koskinen stöter de på nya förfalskningsfall månatligen.

Hon säger ändå att det inte finns något lätt sätt för HRT att få slut på de förfalskade biljetterna.

– Vi försöker i huvudsak informera speciellt unga om att det är brottsligt att använda en förfalskad biljett, säger Koskinen.

Brottsutredare Jari Illukka bekräftar att Helsingforspolisen utreder under fem fall årligen.

– Det kan utredas som bedrägeri, förfalskning eller kanske upphovsrättsbrott. Det är oftast lindriga brott, vilket leder direkt till ett bötesstraff.

I de fallen behandlas ärendena inte i rätten.

Trots att det oftast handlar om en förhållandevis billig biljett som personen förfalskat utreds fallen ändå.

– Eftersom det finns en målsägande som driver på, säger Illukka.

”Osannolikt att man åker fast”

Marian är inte orolig för att ertappas med en förfalskad biljett. Hen tror att det är osannolikt.

– En sådan situation uppkommer endast om du använt en fejkbiljett, satt dig ner och det kommer en kontrollant. Men om du har kontrollanten framför dig hjälper fejkbiljetten inte dig längre. Vår filosofi är att det bara är att erkänna och ta böterna, säger hen.

Hen tycker också att det är fräckt av HRT att skylla på gratisåkarna för de höga biljettpriserna i sin senaste reklamkampanj.

– De har mage att säga att allt blir bra om vi bara betalar för biljetterna. Det känns som att de flyttar över ansvaret för priserna på dem som drabbas hårdast av dem, säger Marian.

Problemet är hur städerna använder sina pengar, inte de som inte köper biljett, säger hen.

– Varför ska vi stödja ett företag som utnyttjar människor ekonomiskt, genom en tjänst de är beroende av? Det är hela tiden de som är beroende av tjänsten, inte de som bestämmer, som framställs som problemet.

Hur skulle du ändra på kollektivtrafiken i huvudstadsregionen?

– Om inte helt gratis, så borde biljetterna i alla fall vara mycket billigare.