Forskare anser att det är partiernas ansvar att riksdagen motsvarar samhället

Valdeltagandet bland personer med annat modersmål än de officiella språken är lågt.

Gårdsbacka är det område i Helsingfors där man röstar minst. Förorten är också en av de invandringstätaste i huvudstaden.

En solig marstisdag vid lunchtid rör det sig mycket folk kring Gårdsbacka köpcentrum men få vill prata om valet. Många pratar arabiska eller engelska men också finska. Efter flera försök att prata om valet lyckas det.

– Jag har själv varit uppställd i kommunalvalet tre gånger och valen har gått bra, säger Elias Gharieb.

Gharieb kom till Finland från Palestina för 40 år sedan. Han säger att han hör till Vänsterförbundet eftersom partiet stöder ett fritt Palestina.

Gharieb är orolig för Finlands framtid och säger att politikerna behöver arbetsro för att bygga upp ekonomin.

– Unga har en rå framtid på grund av statsskulden. Sparandet måste ändå göras med sunt förnuft.

En stund senare kommer Zaman fram och berättar att han tänker rösta på Samlingspartiet.

– Jag kan se att deras skattepolitik är bra och de ser vem som behöver hjälp.

Han säger att partiet satsar mycket på säkerhetspolitiken och det är viktigt för honom.

En förbipasserande säger att hen inte tänker rösta men om hen hade gjort det, vore det på Makten tillhör folket.

Svårt att identifiera vem som är invandrare

Att veta exakt hur personer med utländsk bakgrund deltar i val är svårt. Det är knivigt att ens definiera vem som är en person med utländsk bakgrund. Vi vet däremot hur valdeltagandet sett ut i tidigare val enligt personers modersmål. Skillnaderna är stora och det är ett direkt bevis på att vi inte kan klumpa ihop alla personer med någon slags invandrarbakgrund.

Josefina Sipinen är doktorand vid Tammerfors universitet och forskar i partiernas kandidatuppställning. Hon fokuserar bland annat på hur partierna nominerar personer som flyttat till Finland från andra länder.

– Här är det otroligt viktigt att vara medveten om mångfalden bland personerna med inflyttarbakgrund, säger Sipinen.

I riksdagsvalet 2019 röstade till exempel över 74 procent av finländarna som har tyska som modersmål medan personer med albanska som modersmål hade ett valdeltagande på knappt 29 procent.

– I allmänhet är valdeltagandet ändå lägre än hos majoritetsbefolkningen, säger Sipinen.

Partierna har stort ansvar

Enligt Josefina Sipinen är den främsta orsaken till att personer med invandrarbakgrund inte röstar brist på kunskap om det kommande valet. Centralt är också bristen på kunskap om partierna och partiernas kandidater.

– Vi behöver kandidater som pratar om val på många olika språk och som har en tillit i olika samhällsgrupper, säger Sipinen.

Hon säger att det är kandidaterna som syns ute i samhället och på sociala medier. Här behöver de själva tänka över hurdana resurser som läggs på kampanjer och var de kan hitta den egna gruppen väljare.

Hur får vi personer med annat modersmål än finska, svenska och samiska att aktivera sig i val?

– Jag vill tänka att det sist och slutligen handlar om vad partierna gör, vilka personer de nominerar så att det finns någon att identifiera sig med. Förtroendet byggs upp på valfältet när de snackar med människor om att det är val, att man får rösta och att alla verkligen får rösta, säger Sipinen.

Ett viktigt budskap att få ut är att få ut att det i Finland inte finns några farliga konsekvenser av att gå och rösta eller av att delta i politiken. Det kan vara fallet i en del andra länder.

– Det är nästan en skyldighet för en medborgare i ett demokratiskt samhälle att rösta. Genom att prata om de här ämnena på fältet, kandidat till väljare, bygger man upp ett förtroende, säger Sipinen.

På Yle Arenan visas valdebatter på bland annat arabiska, somaliska, engelska och ryska. Den tvåspråkiga partiledardebatten finns att se som teckentolkad.