Ekonomin i Närpes fortsatt positiv
Närpes stad gjorde ett överskott på 2,2 miljoner euro ifjol samt hade ett årsbidrag på 9,9 miljoner euro. Staden lyckades hålla utgifterna nere samtidigt som skatteintäkterna och statsandelarna ökade.
På tisdag kväll beslöt stadsstyrelsen föreslå för fullmäktige att staden gör en investeringsreservering på sammanlagt fyra miljoner euro för en ny allaktivitetshall i Närpes samt ny skola och daghem i Pjelax.
– Det ser bra ut och det är i samma stil som det varit de senaste åren, säger stadsstyrelsens ordförande Hans-Erik Lindqvist om ekonomin.
Relaterat
Pargas gick 1,2 miljoner på plus ifjol – men invånarantalet fortsätter minska, trots ökad inflyttning
Pargas har nu under 15 000 invånare.
Larsmo 1,5 miljoner på plus i fjol
Larsmo kommun gjorde ett plusresultat på 1,54 miljoner euro år 2022. Det är en aning mer än det budgeterade 1,47 miljoner.
Verksamhetsintänkterna sjönk med nästan 17 procent samtidigt som utgifterna steg med drygt fem procent jämfört med 2021.
Tack vare att skatteintäkterna ökade med 1,1 miljoner euro till nästan 20 miljoner euro gjorde kommunen ändå ett positivt resultat. Också statsandelarna ökade med 1,5 miljoner euro.
Kommunfullmäktige godkänner bokslutet på sitt möte på måndag kväll.
Finnair på plus igen men ”vägen tillbaka är lång”
Finnair gjorde en liten vinst under årets första kvartal, trots att det första kvartalet på grund av säsongsvariationen brukar vara förlustbringande.
Flygbolaget gick 0,9 miljoner euro på plus i januari–mars. Samma period förra året gav en förlust på 132,9 miljoner euro.
Omsättningen ökade med 74 procent jämfört med fjolåret, till 694,7 miljoner euro.
Vd:n Topi Manner säger i ett pressmeddelande att resultatet visar att efterfrågan på flyg är stor. Finnairs väg tillbaka efter coronakrisen är ändå lång, och den operativa miljön utmanande med höga bränslepriser, inflation och höga räntor, samtidigt som det ryska luftrummet är stängt till följd av anfallskriget i Ukraina.
Källor: Finnairs pressmeddelande, STT
Nykarleby gjorde bättre resultat än budgeterat
Nykaröeby stads överskott för år 2022 landade på 3,16 miljoner euro, vilket är rejält bättre än budgeterat. Man hade räknat med överskott på cirka 270 000 euro.
Stadsstyrelsens ordförande Siw Blomqvist-Frostdahl (SFP) är nöjd över resultatet och säger att det dels beror på skatteintäkterna som blev högre än kalkylerat, nästan 2,4 miljoner mer. Också statsandelarna blev större än väntat, 420 000 euro mer än budgeterat.
– Det gör att vi har väldigt bra resultat, och det känns jättefint. Vi visste redan för några år sedan att åren 2021 och 2022 skulle vara år som man ser fram emot lite bättre utfall i kommunerna och så har det också gått för Nykarleby stad.
Skuldbördan i Nykarleby minskade med 6,3 miljoner euro och var 40,4 miljoner euro vid slutet av 2022.
Invånarantalet minskade med 56 personer, till 7 437 under 2022.
Jakobstads bokslut visar minus medan stadskoncernen är rejält på plus
År 2022 gav ett underskott på 730 000 euro för staden Jakobstad. Resultatet är sämre än väntat, eftersom man hade budgeterat för ett överskott på cirka 140 000.
Bakom detta ligger framför allt tilläggsanslagen på 9,3 miljoner euro för köptjänster, som huvudsakligen gäller social- och hälsovårdstjänster. Positivt var ändå att skatteintäkterna blev 5 miljoner euro större än budgeterat.
Stadskoncernen visar däremot ett överskott på nästan 19,5 miljoner euro. En av orsakerna är att staden bolagiserat mer av sin verksamhet och så är det energibolagen som drar upp resultatet, säger stadsstyrelsens ordförande Owe Sjölund (SFP).
– Det finns många positiva saker, bland annat det stora överskottet på koncernsidan och att vi ökar i invånarantal. Risken är den stora överskridningen på social- och hälsovårdssidan. Hur slår den ut på framtiden när staten kommer med sina nya beräkningar på fördelningarna av samfundsskatten till exempel, säger Sjölund.
Kristinestad väntar på svar från välfärdsområdet – skickar inte bokslutet till fullmäktige
Kristinestad vill ännu ha svar från Österbottens välfärdsområde innan man skickar fjolårets bokslut till fullmäktige.
Revisionsnämnden i Kristinestad tog igår onsdag del av stadens bokslut för fjolåret. Man hade siktat på ett litet överskott men det blev ett minusresultat på cirka 760 000 euro.
Enligt stadsdirektör Mila Segervall är de huvudsakliga orsakerna till minusresultatet ökande energipriser, att kostnaderna för den förberedande undervisningen ökade, samt en tilläggsnota från Österbottens välfärdsområde.
Och ännu är inte revisionsnämnden eller stadsdirektören redo att skicka bokslutet till fullmäktige.
- Vi vill ha mer information från välfärdsområdet om hur siffrorna därifrån kan se ut som dom gör. Än så länge har vi inte fått en tillräckligt bra förklaring, säger Segervall.
Således kan siffrorna i bokslutet ännu komma att förändras. Fullmäktige ska ta ställning till bokslutet senast i juni.