#pokkaruotsi trendar på Twitter efter tvåspråkig valdebatt – handlar om att våga använda sig av skolsvenskan
Begreppet pokkaruotsi tog fart efter Yles tvåspråkiga valdebatt i måndags. Pokkaruotsi syftar på att våga tala svenska även om man inte kan språket flytande.
Rosa Meriläinen var den första som började använda begreppet pokkaruotsi.
– Jag bestämde mig som ung att jag ska använda min tammerforska skolsvenska även om den inte är så flytande. I politiken och i arbetslivet hör vi oftast bara dem som talar flytande svenska, så jag bestämde att jag ska använda min pokkaruotsi och vara stolt över skolsvenskan.
Enligt Meriläinen är det viktigt att det finns sådana som hon, som vågar säga fel och använda svenskan även om språket inte är flytande. Hon hoppas att alla som har lärt sig svenska i skolan ska våga använda den mera i vardagen.
– Det är ett perfekt begrepp! Jag tycker det gärna får spridas och användas, säger Tuija Löfgrén som är verksamhetsledare för Språkambassadörerna rf.
Löfgrén själv har finska som modersmål och använder idag den svenska hon lärt sig i skolan. Enligt henne handlar språkkunskap inte om en övning i rätt eller fel.
– Jag kan långt ifrån perfekt svenska och gör fel hela tiden, men jag överlever och kan kommunicera. Språk och språkkunskap handlar om kommunikation, det är ett medel att kommunicera med och inte en övning på prepositioner, säger Löfgrén.
Enligt Löfgrén går kulturen kring att använda språk i Finland ofta ut på att först lära sig språket perfekt och sedan använda det.
– Vi finländare vill gärna lära oss först och tala sen, men med språk funkar det inte så. Jag stöter ofta på att någon säger att man inte kan svenska, men då de får en trygg omgivning och uppmuntring så kan de bra svenska. Där blir de själv överraskade över sina språkkunskaper, säger Löfgrén.
Ett gemensamt arbete för att ”våga moka”
Diskussionen om att våga tala svenska och att våga säga fel fick fart efter Svenska Yles tvåspråkiga valdebatt där de flesta partiledarna talade svenska genom debatten. För vissa var det första gången de sa längre meningar på svenska i sändning.
Det var en tweet av De Grönas partiordförande Maria Ohisalo som lyfte fram begreppet pokkaruotsi, som sedan började sprida sig på Twitter.
Enligt Tuija Löfgrén har det som vuxna gör en tydlig inverkan på vad de yngre vågar göra.
– Om barn och unga hör att vuxna säger att de inte kan eller vågar då svenskan inte är perfekt, så blir det en attityd från första början att man inte ska säga något om man inte kan perfekt. Men sen då de ser oss vuxna tala ofullständigt, göra misstag och överleva så förändras attityden till att det inte gör något. Det blir en kultur där man vet att det inte är fel på en själv om man inte kan alla prepositioner.
Enligt Löfgrén borde Finland som ett tvåspråkigt land vara ett tryggt ställe att använda båda språken även om man inte kan dem flytande. Det ska vara okej att använda lite blandspråk, säger hon.
Vad kan man som svenskspråkig göra för att uppmuntra dem som inte har svenska som ett starkt språk att använda sig av svenskan?
– Finlandssvenskar tenderar att vara väldigt artiga och lätt byta till finska då de kan båda språken. Man tänker kanske att man är artig och hjälper den andra på traven. Mitt råd är att om någon talar svenska så håller man sig till det och hjälper till med att komma på vissa ord om det behövs. Korrigera bara ifall det blir helt fel innebörd, annars har det ju ingen skillnad vad man säger.