Finland halkar efter Sverige i damhockey – oroliga tränare kräver åtgärder: "Spelarna ska inte behöva betala för att spela"

Matilda Nilsson är en av många som lämnat Finland för att kunna spela ishockey professionellt. För att den inhemska damligan i framtiden ska kunna konkurrera med den svenska krävs nu en aktiv roll av herrklubbarna.

Matilda Nilssons flytt från HIFK i den inhemska hockeyligan till Brynäs i svenska SDHL var lyckad. I Sverige fann hon det hon saknade i Finland – en proffsig miljö där den gren hon älskar också uppskattas av omgivningen.

– Det här är en sådan miljö som jag har drömt om när jag var en liten flicka. Det är Sverige eller USA som gäller som damspelare om du vill vara riktigt professionell och ha det som ett jobb, berättar Nilsson för Sportliv som träffar 26-åringen i hennes nya hemstad Gävle.

Matilda Nilsson berättar i Sportliv om sin proffsiga hockeyvardag i Sverige:

9 min

Matilda Nilsson var trött på att alltid vara bäst - nu lever hon proffsdrömmen i Sverige - Spela upp på Arenan

Nilsson hade en fin första säsong i Brynäs där hon snittade en poäng per match. Laget gick ända till final där sedan Luleå var starkare.

Trots att Nilsson var 17:e i SDHL:s poängliga platsade hon inte Finlands trupp i VM i Kanada. Största delen av de ledande spelarna spelar till vardags i Sverige eller USA.

Den finska damligan är en amatörserie. Den fostrar visserligen spelare till de utländska proffsrinkarna, men i övrigt utvecklas den i väldigt långsam takt.

Mira Kuisma, som är tränare för Finlands U18-landslag och ligalaget Team Kuortane, är bekymrad över seriens åldersstruktur.

– Vårt lag i Team Kuortane består i huvudsak av 16–19-åriga spelare, och tyvärr är åldersstrukturen likadan i många andra ligalag. Det märks i spelets nivå. Tidigare har jag tyckt att nivån och tempot gått framåt, men i år kändes det inte så.

HIFK:s mästartränare Saara Niemi lyfter fram sitt eget lag och HPK som klubbar som gjort framsteg genom att göra spelandet kostnadsfritt för sina spelare. Men vägen till professionalism är fortfarande lång.

– Jag hoppas vi går mot det, eftersom Sverige och nu också Schweiz har proffsligor där de kan erbjuda sina spelare månadslön och bostadsförmåner. Vi kommer inte att kunna hålla kvar de bästa spelarna i Finland, men på sikt skulle det vara fint om ens en del skulle återvända hem i något skede.

I Sverige har Matilda Nilsson för första gången fått lön för att spela ishockey. Så länge hon vill satsa hundraprocentigt är det inte ett realistiskt alternativ av återvända till Finland.

– Den finska damligan har inte varit så stabil. Det största problemet är att det fattas pengar.

Vad kunde man då göra för att vända på trenden? Den enklaste vägen kunde vara att ta en titt västerut och ta modell av det man gjort i Sverige.

Brist på pengar

I Finland är damligan långt i från professionell. I två klubbar, HIFK och HPK, behöver spelarna inte betala för att spela. HIFK klarar dessutom av att erbjuda lagets utländska förstärkningar en bil och en bostad.

HIFK-tränaren Niemi konstaterar att hon hoppas damlagen i Finland så småningom kunde börja betala ut lön till sina bästa spelare.

– Men att alla ska få lön, dit har vi en lång väg att gå. Första steget är att spelarna inte ska behöva betala för att spela, säger hon.

I Brynäs har Matilda Nilsson fått vänja sig vid en större uppmärksamhet. Det är många som känner igen henne på gatan eller i butiken i Gävle.

Damhockeyn har en högre status i Sverige och syns också betydligt mer i tv då SVT och C More sänder SDHL-matcher.

Större tv-synlighet kunde lyfta också FM-ligan och Mira Kuisma säger vidare att de finländska lagen borde bli bättre på att utnyttja sociala medier. Samtidigt påpekar hon att damhockeyn i Finland redan från grunden verkar i en annorlunda omgivning än den som råder i Sverige.

– Man måste komma ihåg att idrottspolitiken i Sverige skiljer sig från den här hemma. Där är herrlagen inte aktiebolag. Också samhället i övrigt har varit mer redo att ta emot damerna till toppidrottsverksamheten, säger juniorlandslagslotsen.

Hon menar att aktiebolagen bakom herrarnas FM-ligalag skulle behöva göra ekonomiska satsningar för att få damerna med. Det krävs vilja.

Samarbete med herrarna

I Brynäs är samarbetet mellan dam- och herrlaget på en annan nivå än vad man hittar i Finland. Lagen spelar sina matcher i samma hall, tränar i huvudsak under samma tak och delar samma gym.

Dam- och herrspelarna deltar ofta tillsammans på olika evenemang. Spelarna har ställt upp på gemensamma välgörenhetsjippon och ordnat gemensam jullunch. Sådant hade Matilda Nilsson inte upplevt i Finland i KalPa eller HIFK.

I Brynäs har man aktivt förbättrat damlagets förutsättningar, vilket underlättats av att tre av sju medlemmar i klubbens styrelse är damer – en könsfördelning som är svår eller rentav omöjlig att hitta i finska hockeyklubbars styrelser.

– I Sverige har man varit flera steg före Finland på flera fronter, inte enbart inom idrott. Men man borde absolut gå mer åt det här hållet också i Finland, och det borde ligalagen ta ett ansvar över, anser Saara Niemi.

Den avgörande ligafinalen mot Kiekko-Espoo spelade HIFK i Helsingfors ishall och samlade 1400 personer till läktarna – en lysnade siffra jämfört med ligans snitt på under hundra åskådare per match.

– Finalen hämtade någonting till klubbens kassa. Men så där borde den normala vardagen se ut. Då skulle damhockeyn kunna försörja sig själv, säger Niemi.

– I Sverige har man fattat beslutet att samtliga damklubbar är sammanlänkade med herrklubbarna, och då har man möjligheter att erbjuda spelarna mycket mer än här.

Fortsatt internationell framgång möjlig utan bättre FM-liga?

Tillsvidare har den finländska damhockeyn klarat sig väl i internationell jämförelse och genom åren har Finland varit klart bästa europeiska nation. Trots förra årets bottennapp med uttåg redan i kvartsfinal. Sverige har som jämförelse vunnit två VM-brons mot Finlands tretton brons och ett silver.

I U18-VM i januari kunde Matilda Nilsson från hemmasoffan följa med när hennes lagkompisar i Brynäs hjälpte Sverige till en 6–1-seger över Finland. Juniorkronorna kammade hem silvermedaljerna medan Finland slutade fyra.

– Det är ett faktum att den svenska seriens nivå är bättre än den finska. Men där spelar många utländska spelare som tar speltid från unga svenska spelare. Det är en utmaning för dem, anser Mira Kuisma.

Saara Niemi skulle vilja se att man i Finland, istället för att satsa så hårt på damlandslagets verksamhet, skulle sätta mer krut på att utveckla även ligan. Även om 14 av de 24 spelarna i årets VM-trupp håller till i Sverige eller USA, har alla fått sin hockeyfostran i Finland och spelat i damligan.

– Ju bättre klubbarna och damligan mår, desto fler och bättre spelare får vi, säger HIFK:s guldtränare.

– Det är inte en negativ sak om någon vill spela utomlands, men när vi tänker på fem till tio års perspektiv, så borde vi verkligen satsa på den inhemska serien för att se till att dess konkurrenskraft växer. Eller ens hålls intakt.