Statsvetare om riksdagsvalet i Vasa valkrets: ”En sak slår aldrig fel”

Riksdagsvalets slutspurt pågår. Statsvetare Claus Stolpe tror att vi kommer att se förändringar, även om alla sittande ledamöter ställer upp för omval. Och vissa partier får svettas mer än andra.

I riksdagsvalet 2019 kom åtta nya kandidater in, nu är frågan om någon ny alls tar sig in?

Skillnaden är anmärkningsvärd, konstaterar Claus Stolpe, statsvetare på Åbo Akademi i Vasa.

Det var något av en generationsväxling förra gången och nu ställer alla sittande upp igen.

- Jag tror nog att några byts ut. Men vi kan ju säga som så att det är tuffare än vanligt för nya kandidater att slå igenom, säger Stolpe.

Centern och SFP får jobba för att behålla ställningarna

Centern och SFP var de partier som fick sina fjärde och sista mandat med minsta marginal, således även de som bör vara mest oroliga nu?

- I princip. Centern och Antti Kurvinen fick sista platsen och SFP och Anders Norrback nästsista. Stirrar man sig blind på det så kan man konstatera att dessa partier ska gå in för att behålla sina mandat snarare än att drömma om ett till.

Samtidigt har tre av Centerns sittande riksdagsledamöter ministererfarenhet och den fjärde var den som fick flest röster av alla centerpartister för fyra år sedan.

Är det någon form av säkerhet?

- En fördel är det helt säkert. De har ju synts i tv. I Mika Lintiläs fall har publiciteten varit främst negativ på sistone. Men generellt, om det finns en ministerpost i bakgrunden så ger det mer synlighet.

För SFP:s del är det kampen bakom Anna-Maja Henriksson och Joakim Strand som kommer att bli väldigt spännande.

- Henriksson och Strand fick nästan hälften av SFP:s röster. De har råd att tappa hälften av rösterna och ändå bli invalda, säger Stolpe.

Plockar Sannfinländarna röster av Centern?

Samtidigt som Centern och SFP får fokusera på att hålla sina mandat så är Sannfinländarna framme och sniffar på ett till.

Är det i så fall en Mauri Peltokangas som med sina personliga röster kan dra in en till?

- Inte enbart. Nog ska det tas röster över hela linjen.

Är det från Centern rösterna i så fall ska tas?

- Det känns lite som att Sannfinländarna plockar från det parti som för tillfället är på nedgång. I så fall skulle det ju vara Centern.

Urpilainens röster flyter omkring

Iltasanomat har gått ut med att SDP kan komma att ta ett tredje mandat i Vasa valkrets, men är det önsketänkande?

- Åtminstone är det en väldigt ytlig analys. SDP hade kring 33 000 röster förra gången och hade behövt 4 000 till för ett tredje mandat. Så till att börja med ska de behålla Urpilainens röster och utöver det få rätt mycket till, säger Stolpe.

Jutta Urpilainen ställer alltså inte upp den här gången och hon drog 11 000 röster för fyra år sedan. Där kan kanske en sådan som Tiina Isotalus i Karleby ta hand om en del av Urpilainens röster.

Men ser du att någon kan utmana Matias Mäkynen och Kim Berg, de sittande riksdagsledamöterna?

- Socialdemokraterna är ett rätt utpräglat stadsparti och de som nu kandiderar i Seinäjoki är inte ens invalda i stadsfullmäktige och det känns ganska konstigt. Så då lutar det mot att Isotalus i Karleby är ett starkt namn som utmanare till de båda sittande från Vasa.

Samlingspartiet: Färre kandidater i vägen för varandra

Vad gäller Samlingspartiet har vi en situation där det nu är färre Vasabor än senast som ställer upp. Det kan innebära problem för Janne Sankelo från Kauhava, som bara hade 2 900 personliga röster för fyra år sedan.

- Vasakandidaterna satte krokben för varandra förra gången. Det är klart att Sankelo sitter betydligt lösare än Paula Risikko, konstaterar Stolpe.

Varken Tommi Mäki eller Susanna Koski var långt ifrån Sankelos siffror förra gången.

En nagelbitare för De Gröna

De Gröna har förhoppningar om ett första mandat i Vasa valkrets men samtidigt har partiet tappat nationellt. Stolpe konstaterar att deras läge är en av de svårare frågorna.

- De var inte så himla långt ifrån att lyckas förra gången. Men trenderna på riksnivå slår nog igenom i valkretsarna och då blir det ännu svårare att få de extra röster som behövs.

Färgstarka kandidater kan röra om i grytan

Mindre partier som till exempel Rörelse Nu och Liberalpartiet hamnar ofta i skymundan i diskussionerna. Men man kan till exempel ta en kandidat som Piia Kattelus-Kilpeläinen i Rörelse Nu.

Kan en färgstark kandidat ”stjäla” röster från etablerade partier?

- Det är klart. Om det då till exempel handlar om det sista mandatet i en valkrets och ett parti märker att det var 300 röster som fattades, samtidigt som ett närstående parti drog 500 röster, säger Stolpe.

Kan långvariga och välkända politiker hålla tillbaka lite och räkna med att de nog ändå blir invalda? Ta till exempel en sådan som Paula Risikko.

- Man kan ju uppleva att de som sitter på 10 000 röster inte behöver driva någon kampanj. Men där finns den aspekten att de har mera tyngd i riksdagsarbetet desto fler röster de har att stå på.

Nu är det slutspurt, hur mycket kan man ännu vinna på att aktivt föra kampanj?

- Nog är det ju säkert en del väljare som ännu inte har bestämt sig. Så det skulle ju skicka väldigt konstiga signaler om en kandidat drar streck nu.

Alla fyller inte i valmaskinerna

Sen har vi det här med valkompasser och valmaskiner.

Ser man på Yles valkompass och Vasa valkrets har 148 av 161 kandidater svarat. Bland de som inte svarat finns till exempel en socialdemokrat, en grön, två kristdemokrater och en sannfinländare.

I HSS Medias version av valkompassen har 146 kandidater svarat. Där har en samlingspartist och ytterligare en socialdemokrat låtit bli att svara jämfört med Yles valkompass.

Tar man då ännu som exempel MTV:s valmaskin har betydligt färre kandidater än så bemödat sig att svara.

Som kandidat har man rimligen alla chanser att plocka ”gratis” röster via valmaskinerna?

- Jag har svårt att förstå varför man inte svarar. Det är gratis uppmärksamhet och kan väl inte ta värst lång tid att fylla i. Det signalerar också ett ointresse, säger Stolpe.

Förhandsröstningen slog rekord

Så här många har aldrig tidigare förhandsröstat, kan man utläsa något ur det?

- Trenden med förhandsröstning kommer bara att öka. Tidigare var möjligheterna till förhandsröstning mer begränsade än idag.

- Man kan ju hoppas att det också syns som en ökning i det totala valdeltagandet. Kanske det då kan handla om att det internationella läget har fungerat som en påminnelse för folk att det här med demokrati inte är något man ska ta för givet.

Det är också väldigt jämnt mellan SDP, Samlingspartiet och Sannfinländarna.

Kan det vara något som sporrar folk att rösta?

- Åtminstone bland de som sympatiserar med något av dessa partier. Men jag tror att det ändå är ett rätt marginellt fenomen.

Kom ihåg: SFP klättrar under kvällens gång

På valkvällen är det ett återkommande fenomen att förhandsrösterna inte ger någon säker bild av hur det kommer att gå för SFP. Så med sannolikhet även denna gång.

- Det är alltid samma sak. Förhandsrösterna ger SFP två platser. En timme senare är de uppe i tre och sen står det och väger mellan tre eller fyra mandat. Det slår aldrig fel det där. På de svenskspråkiga orterna är det tydligen valdagen som gäller, funderar Stolpe.

Claus Stolpe kommer att analysera valet för Yle Österbotten under valkvällen nu på söndag.