Vatten och människor finns inte på samma ställe

Tillgången på dricksvatten är avgörande för livet. Ändå slösar människan med färskvattnet.

Rent vatten är en mänsklig rättighet men 660 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten. Varje dag dör 800 barn under fem år på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien.

Vatten ett villkor för hygien och hälsa

Tillgång till vatten och toaletter är en förutsättning för att människor ska kunna upprätthålla en god hygien. Ungefär en miljard människor i världen saknar tillgång till toalett, och måste uträtta sina behov utomhus. Över hälften av alla människor i låginkomstländer saknar rena toaletter, och använder fält, sjöar och floder som latriner. Farliga bakterier sprids genom avföring i vattnet, och sjukdomar relaterade till smutsigt vatten och dålig sanitet hotar barnens hälsa runt om i världen. Diarré och kolera utgör stora hot.

Många problem kunde lösas med hjälp av enkla och billiga latriner. Att tvätta händerna med tvål och vatten kan minska risken för många vanliga sjukdomar som hud- och ögoninfektioner, kolera, dysenteri, lunginflammation och diarré.

Kvinnor och flickor drabbas särskilt hårt

Kvinnor och flickor drabbas extra hårt av bristen på toaletter. De tvingas uträtta sina behov när det är mörkt eller där de inte syns. Problem uppstår också i skolan och många flickor slutar gå i skola då de får sin menstruation.

I stora delar av världen är det kvinnor och flickor som ansvarar för att hålla rent i bostaden och för att hämta vatten. Detta tar mycket tid och kraft vilket betyder att många flickor och kvinnor inte har möjlighet att gå i skola eller förvärvsarbeta.

Uteblivna regnperioder blir ödesdigra

Regnperioder måste ge tillräckligt med vatten för ett helt år. Om regnet uteblir under perioden torkar vattendragen ut.

Klimatet avgör vilka platser på jorden som har tillgängligt vatten. Klimatförhållandena bidrar till ökenbildning. men också människans sätt att använda sig av naturen bidrar till att det bildas öknar.

I jakten på bränsle hugger människor ner träd som binder jorden, och därmed bildas nya ökenområden. Erosion och våtmarksdränering minskar på vattenresurserna.

Tillgången på vatten påverkas också av utsläpp. Vattnet förorenas av industrier som släpper ut giftiga ämnen i vattendrag. Också i krigszoner förstörs vattentillgången då vattenreningsverk utsätts för bombningar. Bland annat i Irak har barndödligheten ökat för att man inte kan rena vattnet.

Man kan framställa dricksvatten tekniskt av saltvatten. Det går åt mycket energi vid en avsaltningsprocess, och därför blir det dyrt. Det är bara rika länder som i praktiken har möjlighet att göra det vid vattenbrist.

Miljontals människor har inte något rent vatten alls. Samtidigt använder de rika länderna mer vatten än de behöver.

Vattnet tar inte hänsyn till nationella gränser

Den största orsaken till vattenbrist är de ojämnt fördelade resurserna. Regn och snö fördelas ojämnt, och vattnet tar ingen hänsyn till nationella gränser. Vatten och människor är sällan på samma ställe.

Allt fler människor konkurrerar om vatten. Hundratals sjöar och vattendrag delas av två eller flera länder. Brist på vatten kan leda till oenighet om rättigheterna till vattnet.

Under de senaste 50 åren har det blossat upp runt 500 konflikter som handlat om vatten. Sju av dem har lett till väpnade konflikter.

Det har bland annat pågått en internationell tvist mellan Egypten och Etiopien gällande fördämningar i Nilen. Risk för konflikter om vatten finns i områdena kring Eufrat och Tigris i östra Turkiet. Flodernas vatten strömmar genom Syrien och Irak innan det rinner ut i Persiska viken. Dammbyggen i Turkiet kan ha en negativ inverkan på vattenströmmarna i Syrien och Irak.

Vattnet fördelas inte heller rätt mellan jordbruk, industri och hushåll. I många regioner förekommer det felaktig och ineffektiv markanvändning och en överdriven vattenanvändning.

Allt mindre dricksvatten per person leder till vattenstress och vattenbrist

Mängden färskvatten på jorden varken ökar eller minskar. Befolkningstillväxten gör att det finns allt mindre vatten att använda per person. Över en miljard människor – en av sju i världen – saknar trygg tillgång till dricksvatten.

År 1994 fanns det cirka 5,5 miljarder människor på jorden. Då fanns det i genomsnitt 2 500 kubikmeter vatten per person och år. År 2008 var befolkningsmängden uppe i 6,5 miljarder människor, och då fanns det i genomsnitt 2 150 kubikmeter vatten per person och år. Det handlar alltså om genomsnittsmängder och betyder ingalunda att alla hade tillgång till dessa mängder vatten.

Vattenstress är ett tillstånd då det inte finns tillräckligt med vatten för att täcka jordbrukets, industrins och hushållens vattenbehov . Vattenstress innebär att det finns mindre än 1 700 kubikmeter färskvatten per person och år.

Då man talar om vattenbrist ligger vattentillgången under 1 000 kubikmeter per person och år.

Miljontals människor har inte något rent vatten alls. Samtidigt använder de rika länderna mer vatten än de behöver.

För varje år är det allt fler som ska dela på samma mängd vatten.

Klimatforskare: Vi får mer extremt väder

Enligt klimatforskare kommer en klimatförändring att leda till mer extremt väder som skyfall, översvämningar och torka.

Förändringar i klimatet fördelas ojämnt. Fattiga länder kan inte förbereda sig och anpassa sig till förändrade omständigheter och lider därför mest. Många utvecklingsländer ligger i sårbara områden.

Höjd vattennivå, brist på vatten och minskande skördar till följd av torka leder till stora problem. Jordbruket har en central roll för många utvecklingsländers ekonomi – och innebär också att dessa människornas levebröd är hotat om skördarna minskar.

En förändring i det globala klimatet kommer att ändra på vattentillgången och distributionen av vatten eftersom vissa regioner får mindre nederbörd, andra mera. Det påverkar möjligheterna att idka jordbruk; odlingen av vissa grödor flyttar från sämre områden till bättre lämpade odlingsmarker. Det här kan påverka möjligheterna att producera tillräckligt med mat för jordens befolkning.

Sedan 1990-talet har forskare hävdat att klimatet kommer att förändras snabbt och att det är skäl att vidta åtgärder i tid för att minska på negativa följder.

Vattentillgången blir osäkrare. Enligt IPCC ändrades klimatet på norra halvklotet snabbare än vad man hade förutspått mellan åren 2000 och 2005 med konsekvensen att vattentillgången förändras på ett oförutsett sätt. Detta å sin sida kan leda till extremare väderförhållanden.

Mängden vatten i världen ändras inte – men oron gäller de risker som är kopplade till förändrad åtkomlighet till det vatten som finns tillgängligt i teorin.

Vattenkriser hittas på många olika håll i världen

Mycket av det vatten som används i dag går till spillo på grund av bristande kunskap och ineffektiva lösningar.

I många regioner förekommer det felaktig och ineffektiv markanvändning och överdriven vattenanvändning.

Kriser har uppstått till exempel i Brasilien. I Sao Paolo där det bor 20 miljoner människor har invånare desperat börjat borra efter grundvatten. Myndigheterna har ransonerat vattnet i staden.

Vattenstress och vattenbrist drabbar länder i Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien, inklusive Afghanistan och Pakistan - och också en del länder i Nordeuropa (Tyskland, Danmark, Polen).

I Mellanöstern har delar av landsbygden omvandlats till öken på grund av överdriven användning av vatten. Iran har drabbats svårt. Kraftig överkonsumtion av vatten i kombination med brist på regn har lett till vattenbrist och försämrade möjligheter att odla jorden.

I södra Asien – östra Pakistan, norra Indien och Bangladesh - har mängden grundvatten minskat alarmerande mycket. Vatten har pumpats upp i stora mängder helt okontrollerat. Mycket har gått åt till bevattning av grödor.

Också Kalifornien i USA har upplevt svår torka flera år i rad. Samtidigt fortsätter invånarna använda mer vatten.

I Förenade Arabemiraten defineras bristen på vatten så här: För oss är vattnet viktigare än oljan.

På väg mot en värld i törst?

FN-rapporten Vital Water Graphics fokuserar på vattenproblematiken. I rapporten konstateras det att färskvattnet är ojämnt distribuerat och att vattnet för det mesta hittas långt från befolkningsgrupperna. Många stora floder rinner genom glest befolkade regioner.

Vattnet fördelas inte heller optimalt mellan jordbruk, industri och hushåll.

Jordbruket slukar ungefär 75 procent medan industrin använder omkring 20 procent. Bara 5 procent går till hushållen.

Enligt beräkningar kommer två av tre personer år 2025 leva i områden som lider av vattenstress. I Afrika beräknas 25 länder hamna i det läget. Också Sydostasien väntas stå inför vattenproblem i framtiden.

Frågan är hur vattenresurserna skall hanteras för en ständigt växande befolkning.

Hur ska man under nuvarande omständigheter lyckas distribuera tillräckligt med vatten till jordens befolkning som väntas uppgå till minst nio miljarder människor år 2050?

Ytterligare frågor inställer sig: Hur transporterar man vatten långa vägar utan att hota vattenreserver och rubba den ekologiska balansen? I vilka länder kommer stora delar av befolkningen att tvingas vänta länge på att få tillgång till vatten?

På sikt är det ohållbart för mänskligheten att vatten konsumeras på samma sätt som hittills.