”Samhället anser att du är smartare och bättre om du läser lång matematik”
Förslag på hur poängsättningen av studentexamensbetyg ska förändras publiceras imorgon fredag. Modersmålet ska lyftas men den långa matematiken kommer att vara viktig också framöver.
I tre års tid har massor av gymnasiestuderande dagligen kämpat med att plugga lång matematik och lång fysik. De här ämnena ger nämligen de högsta poängen då man ska söka in till ett universitet eller en högskola.
Utmattade gymnasiestuderande kämpar med lång matematik – vilken sorts kunskap värdesätter vi?
Systemet med att ge poäng för studentexamensbetyg infördes 2020 och ledde blixtsnabbt till att gymnasiestudierna blev ett enda taktiserande och poängräknande för att maximera chanserna att få en studieplats vid ett universitet eller en högskola. Framför allt började mycket kretsa kring den långa matematiken. Många väljer också bort att skriva den långa lärokursen i finska, så kallad A-finska, för att maximera sina poäng.
Du anses smartare och bättre om du läser lång matematik
― Cecilia Huhtala
Nu ska poängsystemet ses över och många hoppas på att den långa matematiken inte ska vara så dominerande framöver. Men det kan bli svårt och frågan är vilka regler universiteten ska ha för sin antagning i framtiden. Det här diskuterades också i torsdagens Slaget efter tolv.
Där deltog Cecilia Huhtala som är ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund, Lena Malmio som är lärare i bildkonst vid Katedralskolan i Åbo och Gunilla Widén som är prorektor vid Åbo Akademi.
Större nytta av studentexamen
Gunilla Widén påminner om att orsaken till att man införde ett poängsystem vid universiteten år 2020 var att man ville slopa djungeln av inträdesprov till universiteten. Urvalsproven upplevdes som alltför tunga av många gymnasiestuderande.
– Det ordnades massor av urvalsprov runt om i Finland och de gymnasiestuderande som just hade avklarat sin studentexamen fick direkt börja plugga till urvalsproven. Det ledde till att många behövde en andningspaus i studierna och tog ett mellanår. Det var inte en bra situation, konstaterar Widén.
Gunilla Widén lyfter fram att den kritiserade reformen trots allt har fört med sig positiva effekter. Bland annat är intresset för matematik och naturvetenskaper nu större, någon man önskade att reformen skulle föra med sig.
– Det finns nu fler flickor som nu väljer naturvetenskaper och det är en positiv sak om man ser på den stora bilden, säger Widén.
Jag var själv tvungen att avbryta den långa matematiken. Det var ett jättestort nederlag.
― Cecilia Huhtala
Cecilia Huhtala som är ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund konstaterar att diskussioner om taktik och poängsättning är vardag i gymnasierna idag.
– Taktiksnacket är en väldigt stor del av gymnasiestudierna, säger Huhtala.
Hon säger att många försöker kämpa med den långa matematiken trots att förutsättningarna inte alltid är så goda och intresset för andra ämnen är större.
Det påverkar stressnivåerna säger Huhtala.
– Jag var själv tvungen att avbryta den långa matematiken. Det var ett jättestort nederlag.
Poängsättningen av studentexamensbetygen ger signalen att samhället värdesätter den långa matematiken mycket högt menar Huhtala.
– Som studerande känner man att man värderas mer, man anses vara smartare och bättre om man läser lång matematik och det är en stor stressfaktor.
Lena Malmio som är bildkonstlärare i Katedralskolan konstaterar att reformen omedelbart fick effekt i hennes skola. En del studerande valde bort bildkonsten, språk och historia för att ge rum för den långa matematiken.
– Betydligt fler började läsa lång matematik, också sådana studerande som inte hade så goda förutsättningar. Och det uteslöt en massa andra ämnen, säger Malmio.
Malmio räknar upp konstämnen och realämnen som de som inte fick rum i schemat på grund av den långa matematiken.
Gunilla Widén konstaterar att universiteten inte var beredda på att den långa matematiken så snabbt skulle bli så dominerande i gymnasierna.
Långa matematiken kommer att premieras också framöver
På fredagen den 31.3 kommer en arbetsgrupp vid Unifi, Finlands universitetsrektorers råd, att presentera ett förslag på hur poängsättningen ska förändras.
Gunilla Widén konstaterar att modersmålet kommer att värderas högre framöver.
– Goda vitsord i modersmålet har ett klart samband med studieframgångar vid universitetet, säger Widén.
Förhoppningen hos många är att den långa matematiken inte ska vara så dominerande framöver, men Widén konstaterar att svåra ämnen kommer att premieras också i fortsättningen.
Den långa matematiken kommer inte att försvinna någonstans menar Widén.
– Vi vill värna om gymnasiets allmänbildande funktion och bredd. Men vi kommer också i fortsättningen att belöna ämnen som kräver väldigt mycket arbete i gymnasiet. Balansen i förhållande till andra ämnen kommer ändå att ses över.
Lena Malmio har en hälsning till universiteten som från och med imorgon fredag ska ge sina utlåtanden till arbetsgruppens förslag.
– Jag tror att det är viktigt att studerande ska få fatta sina egna beslut, att de inte styrs så hårt, säger Malmio.
Hon menar också att att pauser mellan läsämnen är otroligt viktiga.
– Det extremt viktigt att de har tid för sådant som ger välmående. Då talar jag förstås för konstämnena som ger balans och välmående. Så att de får känna av lyckade upplevelser.
Universiteten kan kommentera förslaget till poängsättning fram till den 21 april. I slutet av augusti ska arbetet vara klart. Det är tänkt att förändringarna i poängsättningen ska gälla från och med antagningen till höstterminen 2026.
Du kan lyssna på hela diskussionen genom att trycka på länken högst upp.