Kreml: Vi är inställda på ett mycket långvarigt hybridkrig med väst

Den ryska politiska elitens retorik om anfallskriget i Ukraina blir allt mer diffus. Kreml förbereder istället det ryska folket för en vardag där krig är det nya normala.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov förutspådde nyligen ett långvarigt hybridkrig mot de länder som är ”fientligt inställda” mot Ryssland.

Uttalandet kom efter en medierapport om en prognos Peskov gett om anfallskriget i Ukraina på en nyårsmiddag med den ryska politiska eliten 2022.

– Läget kommer att bli mycket svårare. Det här kommer att ta väldigt, väldigt lång tid, ska Peskov ha sagt.

I onsdags hänvisade Peskov den församlade pressens frågor om när kriget tar slut till det ryska försvarsministeriet. Istället svarade han på en fråga om relationerna till väst.

– Om du menar krig i ett brett sammanhang, som denna konfrontation med fientliga, ovänliga länder, detta hybridkrig mot vårt land, ja det kommer att pågå länge, sa Peskov.

– Vad vi behöver är en hård linje, målmedvetenhet och enighet kring presidenten, tillade han. Det finns en stark övertygelse i vårt samhälle om att alla mål som satts upp för den här militära operationen kommer att uppnås.

Putin blivit oklar

De senaste månaderna har president Putin slutat tala om konkreta mål för kriget. Istället har hans retorik blivit allmän och generell.

– För oss är detta inte en geopolitisk uppgift, utan uppgiften är att överleva som en rysk stat där vi skapar förutsättningar för landets utveckling, sa presidenten nyligen.

Presidenten förklarar inte längre för det ryska folket hur och när kriget kan sluta, eller hur den utlovade segern kommer att se ut.

Enligt journalisten Maksim Trudoljubov på den oberoende nättidningen Meduza är denna frånvaro av uttalade mål ingen tillfällighet.

– Putins skäl för att förlänga kriget har mindre att göra med utrikespolitik än med presidentens behov att stärka sin makt på hemmaplan, skriver Trudoljubov.

– Ju mindre framgångsrik Putin är i sin så kallade militära operation, desto mer sannolikt är det att han kommer att fortsätta att involvera Ryssland i nya konflikter, fortsätter han.

Enligt Trudoljubov blir krig en rutin i syfte att skjuta upp ett nederlag som kan signalera början på slutet för Putins presidentskap. Och det är för att hålla de inhemska hoten på avstånd som Putin nu försöker omorganisera det ryska samhället kring en retorik om krig som det nya normala.

I den ryska debatten förklaras det utdragna kriget med att Ryssland inte är i krig med Ukraina, utan med det ”kollektiva väst”. Kreml försöker därför mobilisera samhället kring vad man kallar för en existentiell kamp mot det galna väst som vill utrota Ryssland.

Att så rädsla fungerar inte längre

Den här existentiella striden kräver en aggressiv retorik där de ryska ledarna inte tvekar att ta till kärnvapenhot.

Det senaste exemplet på det här levererade Nikolaj Patrusjev, sekreterare i det mäktiga säkerhetsrådet, i en intervju för tidningen Rossijskaja gazeta nyligen.

– Ryssland hotar ingen med vår militära överlägsenhet, sa Patrusjev. Men vi har tillgång till moderna unika vapen som kan förinta vilken fiende som helst när vårt lands existens hotas.

Enligt Kirill Martynov som är chefredaktör för den ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta Europa fungerar inte den här ryska skrämselpropagandan längre.

– Många i väst är på riktigt rädda för Putins Ryssland, säger Martynov i en intervju för amerikanska Current Time. Särskilt de länder som bor granne med Ryssland. Men numera har man insett att rädsla bara paralyserar. Och i det tillståndet riskerar man förlora allt som gör livet värt att levas.

– Istället är det enda alternativet för Putins grannländer att fortsätta vara rädda, men samtidigt aktivt försvara nationens egna intressen.

Källor: The Moscow Times, The Guardian, Meduza