Här ligger Belgiens sämst bevarade hemlighet – hundra kilometer från Bryssel förvaras amerikanska kärnvapen

Kärnvapnen vid den belgiska flygbasen Kleine Brogel kallas Belgiens sämst bevarade hemlighet. Fastän det officiellt inte har bekräftats visar läckta dokument att här förvaras nukleära flygbomber. Vår korrespondent har besökt Kleine Brogel.

Den lugna landsortsidyllen med gröna fält och fågelkvitter störs bara av det öronbedövande dånet från F-16 stridsplan som lyfter från flygbasen i Kleine Brogel.

Det här stillsamma jordbruksområdet ligger i Flandern, drygt hundra kilometer nordost om Bryssel, men är bättre känt för att inhysa det belgiska försvarets största enhet. Och för att vara en förvaringsplats för amerikanska kärnvapen.

Det första utställda stridsplanet möter oss redan vid rondellen i kommunens centrum. Det andra står vid ingången till flygbasen.

Läckta dokument bevisade det som alla redan visste

– Det är den officiella linjen att varken bekräfta eller förneka att det finns kärnvapen på belgisk mark. Det som har bekräftats officiellt är att Belgien bidrar med personal och medel till Natos kärnvapenavskräckning, säger forskaren Wannes Verstraete som är specialiserad på säkerhetsfrågor.

Men kärnvapeninnehavet kallas också Belgiens sämst bevarade hemlighet.

Efter åratal av spekulationer blev en läckt Natorapport för några år sedan den inofficiella bekräftelsen på det som man redan visste.

Enligt det dokument som tidningen De Morgen år 2019 hade fått tag på har USA placerat ut B61 termonukleära flygbomber i flera olika europeiska länder. Kleine Brogel är en av baserna. De andra länderna uppgavs vara Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet.

Belgien var med om att grunda Nato 1949 och det finns uppgifter om att de första kärnvapnen placerades vid Kleine Brogel redan i början av 1960-talet.

Kriget i Ukraina dämpar motståndet?

När det ryska anfallskriget i Ukraina inleddes vaknade belgarna till en verklighet där man kunde bli ett potentiellt mål, om kriget skulle eskalera utanför Ukrainas gränser.

Både Bryssel med sitt Natohögkvarter och flygbasen i Kleine Brogel nämndes.

Men hotet är knappast överhängande, och inte ens kärnvapnens existens på det egna territoriet har väckt några större diskussioner på senare tid.

Det betyder ändå inte att kärnvapenmotståndarna skulle ha försvunnit.

Världen behöver bli av med kärnvapnen

Kris Verduyckt, parlamentsledamot

En av dem är Kris Verduyckt, som representerar det flamländska socialdemokratiska partiet Vooruit (Framåt) i det federala parlamentet. Han bor själv i området.

– Vårt parti anser att kärnvapnen borde avlägsnas så fort som möjligt, säger han.

Men Verduyckt medger att det inte är så lätt just nu på grund av kriget i Ukraina, och att det skulle innebära åratal av förhandlingar.

Att Rysslands vapenskrammel också omfattar ett kärnvapenhot är ingen ursäkt, menar han.

– Det bara bevisar att världen behöver bli av med kärnvapnen. Världen är säkrare utan dem, säger Verduyckt.

Det belgiska parlamentet röstade två år före krigsutbrottet om ett förslag att landet inte skulle ha kärnvapen på sitt territorium utan istället ansluta sig till FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Förslaget förkastades i en jämn omröstning.

Natoländerna övade hur man fäller atombomber

Mitt under brinnande krig i Europa hölls Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon med Belgien som värd, vilket sågs som ytterligare ett bevis för landets roll i det som kallas militärpaktens nukleära delningsprogram.

Det bara är USA som kan ge order om användningen

Det var en manöver där man vid Kleine Brogel övade procedurerna för att fälla atombomber.

– Det finns så kallade DCA-länder (Dual Capable Allies) inom NATO. Dessa allierade har jaktplan som kan bära konventionell eller nukleär ammunition, säger Wannes Verstraete på Vrije Universiteit om den belgiska rollen.

Eftersom Nato som organisation inte har några kärnvapen, utan de tillhör alliansens kärnvapenmakter, så innebär utplaceringen av amerikanska kärnvapen på europeiskt territorium att det bara är USA som kan ge order om dess användning.

Enligt öppna källor kan det finnas omkring 100 B61-bomber utplacerade i Europa, och av dem är mellan 10–20 vid Kleine Brogel.

Viktigt för nya Natomedlemmar att förstå kärnvapendoktrinen

Det handlar inte bara om hotet från Ryssland.

Också Kina moderniserar sin kärnvapenarsenal och de tre övriga officiella kärnvapenmakterna USA, Frankrike och Storbritannien följer efter.

I en rapport från Totalförsvarets forskningsinsitut FOI konstateras att det är viktigt för de kommande medlemmarna Finland och Sverige att förstå alliansens kärnvapenstrategi, som man beskriver som Natos yttersta verktyg för avskräckning.

Finland kommer troligen att ansluta sig till Natos grupp för kärnvapenplanering

Forskare Wannes Verstraete

Att Belgien ingår i Natos delningsprogram för kärnvapen har stärkt landets roll i kärnvapenfrågor, men det har varit viktigt att det uttryckligen är en delad roll, säger Wannes Verstraete. Han påpekar att medlemsländerna kan välja om de vill ansluta sig till militärmaktens kärnvapensystem.

– Finland kommer troligen att ansluta sig till Natos grupp för kärnvapenplanering (NPG) för att få en röst i kärnvapenfrågor, säger Verstraete.

Han bedömer att det i ett senare skede kan bli fråga om att också gå med i den så kallade SNOWCAT-missionen som handlar om att stödja kärnvapenoperationer med konventionell lufttaktik.

Efter valet får vi se hur Finland ser på utplaceringen av kärnvapen

Kärnvapen i Finland kan fungera som avskräckning.