Så här ser förslaget till ny poängsättning av studentproven ut – högre poäng för realämnen och språk

Färre poäng för lång matematik i en del utbildningar och fler för modersmål, språk och realämnen. Det här blir verklighet om högskolorna godkänner en reform av studentprovens poängsättning.

Flera studentprovs poängsättning kan ändra i reformen som kan träda i kraft våren 2026. Förslaget om ny poängsättning är färdigt och nu samlas utlåtanden in.

Högskolorna ska ta ställning till förslaget senare i år. De ska besluta om poängsättningen före augusti.

En förnyelse görs eftersom den poängsättning som fastställdes år 2020 fått häftig kritik och väckt oro för gymnasiestuderandes ork och utbildningen i sig.

Det är Finlands universitetsrektorers råd Unifi som tagit initiativ till reformen.

Bland annat Finlands gymnasistförbund har kritiserat den nuvarande poängsättningen, speciellt det faktum att lång matematik väger så tungt.

Lättare att välja de ämnen som intresserar

Målet är att göra betygsantagningen tydligare och göra det lättare för gymnasiestuderande att göra sina ämnesval.

Unifi vill inte att poängsättningen och ämnesvalen i gymnasiet ska begränsa möjligheterna att söka sig till olika branscher.

Cirka hälften av de som söker sig vidare till högskolor väljs genom betygsantagningen, så studentproven har stor vikt.

”Ett av de viktigaste målen för utvecklingsarbetet är att förtydliga betygsantagningen genom att minska antalet poängtabeller och minska trycket på gymnasieeleverna”, säger Marja-Leena Laakso, ordförande för Unifis prorektorsmöte för utbildning, i ett pressmeddelande.

Hon tillägger att det nya förslaget till poängsättning grundar sig allt starkare på vilka gymnasieämnen som ger den sökande central kompetens med tanke på den bransch som ansökan gäller.

De här konkreta förändringarna presenteras

I förslaget har poängsättningen av realämnena jämnats ut. Det betyder att gymnasiestuderande kan få bättre möjlighet att välja att skriva just de realämnen som intresserar dem, i stället för att välja de ämnen som ger flest poäng.

Unifi har också kommit till slutsatsen att goda kunskaper i modersmål är centrala inom alla områden i universitetsstudier. Därför vill man att modersmål och litteratur ska ge fler poäng än tidigare.

Matematikens vikt ska enligt förslaget variera mellan olika branscher. Exempelvis inom de matematisk-naturvetenskapliga områdena framhävs behovet av goda matematikkunskaper. Inom dessa områden kommer man med andra ord i fortsättningen också få bättre poäng för lång matematik.

I en del utbildningar ska man enligt förslaget få färre poäng för matematik, exempelvis inom samhällsvetenskaper.

Unifi vill också minska poängskillnaderna mellan lång och kort matematik så att goda betyg i kort matematik utgör en god utgångspunkt.

”Vi vill uppmuntra alla unga att studera matematik samt att välja lärokursen i matematik enligt sina egna färdigheter och mål”, säger Marja-Leena Laakso.

Poängsättningen av språken föreslås ligga på samma nivå som realämnena. Det här för att locka fler att studera främmande språk. Studier i främmande språk har nämligen länge minskat, vilket oroar universiteten.

”Språkstudier är allmänbildande och utvecklar kommunikations- och kulturfärdigheterna”, står det i förslaget till den nya poängsättningen.

Utkastet till betygsantagningens poängsättning grundar sig på forskning samt omfattande diskussioner med gymnasiernas representanter, gymnasieelever och andra intressentgrupper samt utbildningsområdena.

Poängsättning enligt utbildningsområde

Nedan följer tabeller över poängsättningen enligt det nya förslaget. Tabellerna är indelade enligt det utbildningsområde man söker in till.

Här hittar du de nuvarande poängsättningssystemet om du vill jämföra det med förslaget.