Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Efter valet får vi se hur Finland ser på utplaceringen av kärnvapen

Uppdaterad 01.04.2023 17:58.
Ett belgiskt F-16 stridsflygplan deltar i Natos reguljära kärnvapenavskräckningsövning.
Bildtext Ett belgiskt F-16 stridsflygplan deltar i Natos reguljära kärnvapenavskräckningsövning "Steadfast Noon" på flygbasen Kleine-Brogel i Belgien 18.10.2022. Nato betonade att den "rutinmässiga, återkommande träningsaktiviteten" planerades innan Ryssland invad
Bild: Lehtikuva

Import eller transport av kärnvapen genom finskt territorium är redan förbjudet inom ramen för nuvarande lagstiftning.

Det är också i lag förbjudet att tillfällig importera kärnvapen till Finland.

Förbudet finns antecknat i både kärnenergilagen och brottsbalken. Finlands anslutning till Nato kräver inte att lagarna ändras. Det framgick i samband med regeringens presentation av Natolagen.

Inte heller Nato har ställt några villkor gällande kärnvapen för Finlands medlemskap i militäralliansen.

Finland har ändå sagt att ett Natomedlemskap inte ska ha begränsningar

De befintliga lagarna strider dock mot det offentligt uttalade målet att Finland inte sätter begränsningar för Natomedlemskapet.

Det betyder att det kan bli aktuellt att fundera på behovet av lagändringar.

Efter riksdagsvalet återstår det att se hur frågan behandlas i regeringsförhandlingarna. Frågan är om Finland kommer att acceptera att Natoländerna placerar ut kärnvapen på finskt territorium.

Frågan ligger i alla fall på nästa regerings bord då den utrikes- och säkerhetspolitiska rapporten ska utarbetas.

En fransk marinsoldat observerar en rumänsk fregatt från ett av fönstren på ett flygplan över Svarta havet under en militärövning.
Bildtext En fransk marinsoldat observerar en rumänsk fregatt från ett av fönstren på ett flygplan över Svarta havet under militärövningen Sea Shield 2023 utanför Constanta, Rumänien 30.3.2023.
Bild: Lehtikuva

Forskare: Lagändring måste övervägas

Henri Vanhanen, forskare vid Utrikespolitiska institutet, anser att en lagändring måste övervägas om till exempel kärnenergilagen begränsar Finlands möjligheter att delta i genomförandet av Natos kärnvapenpolitik.

Enligt hans mening bör man så tidigt som möjligt försöka nå politisk enighet om eventuella ändringar.

Vanhanen säger till STT att det vore lämpligt att den finländska lagstiftningen inte skapar begränsningar för ett fullständigt Natodeltagande.

”Kärnvapen innebär avskräckning vilket innebär säkerhet för Finland”

Den avskräckning som kärnvapen ger skapar också säkerhet för Finland, och enligt Vanhanen fungerar det bäst om det inte finns några begränsningar.

Finland är också intresserat av hur Sverige och Norge anpassar sig till kärnvapenfrågan.

Natolandet Norges säkerhetspolitik innefattar ett engagemang i kärnvapennedrustning under fredstid.

”Lagar lever enligt behov”

Vanhanen påpekar att Finland också ändrade sin lagstiftning för att kunna hjälpa Frankrike efter terrorattacken i Paris 2015. Då visade det sig att Finland inte kunde ge militärt bistånd enligt EU:s biståndsartikel, eftersom lagstiftningen förhindrade det. Det var därför lagen ändrades.

–  Det är lite samma sak här. Det vore bra med en lagstiftning som stöder den säkerhet som Finland eftersträvar från Natos sida. Lagar lever alltid i tiden och efter behov.

För Vanhanen är tanken att kärnvapen skulle placeras i Finland helt teoretisk.

Forskare: Vid övningar används ofarliga vapen

Utbildning som är relaterad till kärnvapen utgör en del av Natos ordinarie utbildningsprogram. Till exempel i oktober i fjol deltog 60 militärflygplan från 14 olika Natoländer i en kärnvapenförsvarsövning som Belgien var värd för.

Forskaren Stefan Forss framhåller att man i träningssituationer använder ofarliga vapen.

Forss säger i ett mejl till STT att kärnvapen därför inte skulle föras in i finskt luftrum förrän tidigast om ett kärnvapenkrig bryter ut – om ens då.

Enligt Tapio Juntunen, som undervisar vid Tammerfors universitet, har Finlands territorium och luftrum inte någon betydande eller avgörande position om man tänker på trovärdigheten i Natos kärnvapenavskräckning.

”Att jämföra Norge och Finland är inte meningsfullt”

Norge gjorde sina egna reservationer mot kärnvapen i slutet av 1950-talet då Norge redan var ett Natoland.

Tapio Juntunen säger att den norska anpassningen inte har utgjort ett hinder för kärnvapnens roll i Norges försvarsplanering och i Norges fulla deltagande i Natos aktiviteter, inklusive Natos kärnvapenplaneringsgrupp.

Enligt Juntunens uppfattning är jämförelsen mellan Finland och Norge inte helt meningsfull eftersom Norges reservationer var förankrade i en annan tid.

Källa: STT