Trängselavgifter och språkkrav delar åsikter bland de invalda riksdagsledamöterna i Helsingfors

Valkretsen med landets högsta valdeltagande ville se kvinnor i 40-årsåldern i riksdagen de kommande åren. Frågan om trängselavgifter och sänkta språkkrav delar de nya ledamöternas åsikter.

För första gången på 20 år lyckades Socialdemokraterna knipa fler mandat än De Gröna i riksdagsvalet. De senaste åren har tätstriden stått mellan just De Gröna och Samlingspartiet, och de har turats om att dra det längre strået.

De mellanstora partierna, dit De Gröna räknas, backade i hela landet till förmån för de tre stora partierna, och resultatet avspeglades i landets näst största valkrets, som består av huvudstaden i ensamt majestät.

De Gröna tappade två mandat, medan SDP (2) och Samlingspartiet (1) lyckades knipa fler mandat än valet 2019. Inte sedan riksdagsvalet 2003 har SDP haft fler Helsingforsledamöter än De Gröna i riksdagen.

På grund av den stadiga befolkningsökningen i Helsingfors, hade valkretsen ett mandat mer än 2019, och nu valdes 23 ledamöter in från huvudstaden. Mandatet gick till Sannfinländarnas Mari Rantanen, som hade det lägsta jämförelsetalet bland de invalda och skulle ha fått stryka på foten om inte Helsingfors hade fått det extra mandatet.

Fler kvinnor bland de invalda

I Helsingfors valkrets var andelen kvinnor bland de invalda betydligt högre än i landet i genomsnitt. I Helsingfors är 65,2 procent av ledamöterna kvinnor, mot 46 procent sett till hela landet.

Det är också en större andel än i riksdagsvalet 2019, då 56 procent av Helsingforsledamöterna var kvinnor.

Också valkretsens absoluta röstdrottning heter Elina Valtonen (Saml), som till det här valet hade bytt valkrets från Nyland. Hon fick över 11 000 fler personliga röster än tvåan Jussi Halla-aho (Sannf).

Medelåldern bland de invalda i Helsingfors valkrets förblir oförändrad jämfört med 2019. Såväl då som nu är medelåldern bland de invalda 47 år.

Det motsvarar också landet i genomsnitt. Medelåldern bland alla landets 200 ledamöter är likaså 47 år.

Trängselavgifterna delar de invalda i Helsingfors

De invaldas åsikter om att införa trängselavgifter i huvudstadsregionen går kraftigt i sär när man tittar på svaren i Yles valkompass.

Strax under hälften, alltså elva av 23 kandidater, anser att Helsingforsregionen inte bör ta i bruk trängselavgifter. Det är partierna som brukar placera sig längre mot höger som är emot avgifterna. Samlingspartisterna Atte Kaleva, Jarmo Lindberg, Sari Sarkomaa samt Ben Zyskowicz samt Sannfinnländarna Jussi Halla-aho, Mari Rantanen och Wille Rydman tar allra kraftigast avstånd.

Eva Biaudet (SFP) samt de tre invalda från Vänsterförbundet och de fyra från De Gröna ser att regionen bör ta i bruk trängselavgifter.

Frågan delar de invalda från SDP. Partiets interna röstdrottning i Helsingfors, Eveliina Heinäluoma, motsätter sig delvis trängselavgifter, medan nykomlingen Elisa Gebhard understöder trängselavgifter helt och hållet.

Även språkkraven en vattendelare

Åsikterna går också i sär gällande frågan om språkkrav. I Yles valkompass delar påståendet att Finland bör sänka de lagstadgade kraven i finska och svenska för att säkra personaltillgången inom hälsovården åsikterna bland de invalda.

Både Eva Biaudet (SFP) och Mari Rantanen (Sannf) motsätter sig helt att sänka språkkraven.

Däremot är Atte Harjanne (Gröna), Ben Zyskowicz (Saml), och Jussi Halla-aho (Sannf) helt och hållet av åsikten att språkkraven ska sänkas för att säkra tillgången på yrkeskunnig personal.

Inom De Gröna, Samlingspartiet och Sannfinländarna är de invalda kandidaterna av snudd på diametralt olika åsikter om hur landet bör ställa sig till de lagstadgade språkkraven i finska och svenska i framtiden.

Fullmäktigetoppar bland de nyinvalda

Sex av de invalda kandidaterna i Helsingfors är nya jämfört med den avgående riksdagen. Det är tre färre än 2019, då hela nio kandidater valdes in för första gången.

Bland de nyinvalda hittas ett par toppnamn i Helsingforspolitiken. Såväl fullmäktigeordförande Fatim Diarra (Gröna) som Nasima Razmyar (SDP), biträdande borgmästaren med ansvar för fostrans- och utbildningssektorn, valdes in i den nya riksdagen.

Razmyar valdes in första gången i riksdagsvalet 2015, men valde att lämna riksdagen efter halva mandatperioden för att bli biträdande borgmästare i Helsingfors efter kommunalvalet 2017, då med ansvar för kultur- och fritidssektorn.

Det återstår att se vem som ersätter henne på borgmästarposten.

Också Samlingspartiets Daniel Sazonov, biträdande borgmästare som basar över social-, hälsovårds- och räddningssektorn, ställde upp i riksdagsvalet men blev inte invald.

Däremot valdes generalen Jarmo Lindberg och den EU-lobbaren Aura Salla in i riksdagen som nykomlingar från Samlingspartiet.

Också kometen i det senaste valet, Minja Koskela, valdes in från Vänsterförbundet. Till mångas förvåning blev nykomlingen partiets interna röstdrottning i Helsingfors i kommunalvalet 2021, framför näsan på rutinerade rävar som Paavo Arhinmäki och Veronika Honkasalo.

Nu blev hon också intern röstdrottning i riksdagsvalet, med 10 060 personliga röster.