Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Romernas dag: Högre utbildning och fasta adresser är den nya vardagen för romerna i Finland

Efter hundratals år i Finland känner romerna sig hemmastadda i Finland. Trots att det fortfarande finns fördomar vill de flesta romerna i dag fokusera på det som har blivit bättre.

Varje år den 8 april firas romernas internationella dag. Dagen instiftades 1990 till minne av den första internationella romska konferensen i London 1971. Målet är att uppmärksamma romernas kultur och språk men också den diskriminering som romerna runtom i Europa och världen fortfarande lider av.

Mycket har blivit bättre för romerna i Finland, vill ändå de romska ungdomsledarna i Norra Haga i Helsingfors, Angelica Lindberg och Kyösti Blomerus, understryka.

De är trötta på att media alltid fokuserar på det dåliga – diskriminering, fördomar och brottslighet. Angelica Lindberg lyfter upp förändringar som skett under hennes livstid.

– Vi romer har tagit ett väldigt stort steg med utbildningen. I dag har vi gått så mycket upp att vi har väldigt många som studerar på högskola.

Det säger Angelica Lindberg, ungdomsledare på Helsingfors stad. Hon berättar också att romerna numera har blivit rätt så bofasta. Tidigare reste folket mycket runt, men sedan 1970-talet – mycket tack vare integrerings- och stödpolitik från dåvarande regeringar – har allt flera börjat bo på fast adress precis som resten av finländarna.

Porträtt av svarthårig kvinna med traditionell romsk klänning på sig, och gyllene stora örhängen.
Bildtext Angelica Lindberg är ungdomsledare i Helsingfors. Hon tycker det är tråkigt att romska barn diskrimineras än i dag.
Bild: Yle

Trots att romerna i Finland till stor del har övergett den gamla kringresande livsstilen lever kärnan i den romska kulturen kvar, berättar hon.

– Vi har en stark gemenskap, och kärnan i vår tradition är att vi har respekt för de äldre. Man ska ha respekt för alla människor, och tänker att det jag gör till dig ska du få göra till mig.

Lindberg säger att traditionerna förs från generation till generation tack vare den starka gemenskapen. Familjebanden är starka och barn och unga får lära sig om romanikulturen i vardagen.

Diskrimineringen lever kvar

Det går ändå inte att blunda för att fördomarna om och diskrimineringen av romer ännu är ett olyckligt stort inslag i Finland. För några år sedan visade en undersökning att var femte romsk man och var fjärde kvinna upplevt diskriminering hos socialmyndigheterna. Också polisens arbete kritiserades.

I vintras kom Barnombudsmannen med en rapport som visar att romska barn och ungdomar fortsättningsvis drabbas av diskriminering. Då blir gemenskapen extra viktig, ett rum där barnen får vara sig själva.

Sonja Lindeman auttaa Lauraa kotitehtävissä. Pöydällä on lasi tummaa juotavaa ja hampurilainen lautasella.

Barnombudsmannen: Romska barn i Finland bemöts med våld och rasism av omvärlden

Känslan av att stå utanför kan ha långvariga följder.

Kyösti Blomerus, också ungdomsledare i Norra Haga i Helsingfors, bekräftar att fördomar fortfarande är ett så gott som dagligt inslag.

– Jag är också bilförsäljare, och jag märker att en del kunder inte vill handla hos mig för att jag är rom, berättar Blomerus.

– Det händer också att jag följs av väktare då jag är i butiken. Då brukar jag säga till väktarna att de istället borde vara bättre på att bedöma människors uppsyn om de letar efter misstänkta tjuvar. Det finns tjuvar av alla etniciteter.

Att unga och barn drabbas är extra tråkigt, tycker Lindberg och Blomerus.

Det är många som inte får ett jobb då de går på intervju och det uppdagas att de är romer

– Om man har en dålig dag så kan kränkande ord eller beteende förstås göra en ledsen, men en vuxen kan ofta hantera kränkningar. Det är tråkigt då det drabbar våra barn och unga, säger Lindberg.

Blomerus ser att det dessutom kan hämma motivationen till att utbilda sig och göra karriär om en ung rom mobbas eller diskrimineras.

– Det är många som inte får ett jobb då de går på intervju och det uppdagas att de är romer, tyvärr, berättar Blomerus.

Det finns forskning som visar att romer oftare får arbete om etniciteten hålls hemlig. 2018 gjorde yrkeshögskolan Diakonia ett uppmärksammat försök med kändisar som sökte jobb med falskt romani-namn – och ingen fick ens gå på intervju.

Romska kvinnor på salutorget år 1972. Bilden är svartvit.
Bildtext Romerna har funnits i Finland sedan 1500-talet. Numera ser de sig som en självklar del av det finska folket. På bilden unga romska kvinnor fotade i Helsingfors 1972.
Bild: Helsingin kaupunginmuseo/ Kari Hakli

Hundratals år i Finland – ”nationaldag” i drygt 30 år

Romernas ursprung är okänt. Den dominerande teorin verkar vara att ”urhemmet” hittas i Indien, men genom århundradena har spekulationer kring ursprunget också utvecklats till många av de rasistiska benämningar som finns på folkgruppen.

De första romerna migrerade till Europa senast under senmedeltiden genom Turkiet, och till Finland kom de genom Baltikum på 1500-talet.

I dag uppskattas det att det bor uppemot 15 miljoner romer i Europa, som sinsemellan talar flera olika dialekter, har olika traditioner och behandlas på olika sätt.