Elever ordnar modeshow, bakar och hjälper äldre på geografitimmen – nu ska hållbara gärningar in i schemat på allvar

Vi vet inte vilka färdigheter dagens barn behöver i framtiden. Troligen handlar det om mer än att spara el och minska matsvinn. Därför satsar skolor allt mer på frågor kring hållbarhet. Temat ska genomsyra alla läroämnen och beröra varje elevs vardag.

Jakobstadsregionen och Karleby startade i veckan ett gemensamt klimat- och hållbarhetsprojekt där mer än 40 skolor ska ta ner hållbarhet från styrdokument och läroplan konkret till klassrummen.

– Att hålla på med hållbarhet är inte att man bara står och undervisar och säger hur man ska göra. Eleverna kan själva föreslå vad man kan göra och genomföra det, säger geografiläraren Marika Hagnäs i Ådalens skola i Kronoby.

I vinter har hennes grupper jobbat med hållbara gärningar. Eleverna har velat skotta snö åt folk, donera leksaker och plocka skräp.

Alla skolor i Kronoby har certifieringen Grön flagg. Som ett resultat av det har till exempel gymnasiet och Ådalens skola ett miljöråd där elever tillsammans bestämmer vad de vill jobba för.

Att hålla på med hållbarhet är inte att man bara står och undervisar och säger hur man ska göra

geografiläraren Marika Hagnäs

– Vi har i år jobbat med matsvinn och att minska avfallet. Allt som kommer från studerande eller elever är alltid mycket mer motiverande att jobba med än att vi som lärare säger vad vi ska göra, säger ämnesläraren Åsa Rimpilä i gymnasiet.

Rimpilä och Hagnäs betonar att det man nu gör finns i läroplanen.

– Det är inte bara våra ämnen, biologi, geografi och hälsokunskap, utan det inkluderas i alla läroämnen.

Hållbarhet är ett ”amöbaord”

Men hållbarhet i skolor är inte alls bara fråga om plast eller fossila bränslen. Det handlar om social, ekonomisk och kulturell hållbarhet, allt är inbakat i läroplanen.

Då gäller det också att lyfta blicken och se på hållbarhet mycket bredare, enligt utbildningsplanerare Ann-Catherine Henriksson på Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.

Hon föreläser om hur man tar hållbarhet till klassrummen och själv kallar hon hållbarhet för ett ”amöbaord”.

– Det är ett sådant ord som har så många olika tolkningar beroende på vem man just då pratar med och i vilket sammanhang. Vi behöver öppna upp vad det handlar om när det gäller skolans värld, säger Henriksson.

Hon lyfter aspekter som handlar om att se helheter, orsaker och verkan. Men också att må bra, lösa problem och veta hur man tänker och argumenterar hör till det som skolan ska syssla med i fråga om hållbarhet.

Men hur ska skolorna göra det här då?

– Det är knepigt, lärarna är inte precis sysslolösa nu heller. Det handlar om att stanna upp och tänka till och granska allt det vi gör.

Det handlar om små steg och samarbete, enligt Henriksson. Därför beskriver hon samarbetet mellan de sex kommunerna Karleby, Jakobstad, Larsmo, Kronoby, Pedersöre och Nykarleby som fantastiskt.

– Vi har exakt samma utmaningar och hjulet behöver inte uppfinnas 41 gånger utan i bästa fall kan man dela med sig av material och erfarenheter.

Hon talar om ringar på vattnet som sprider sig.

– Någon gör något som verkar fungera, berättar om det och sen kan andra nappa på och modifiera så att det passar deras miljö.

Sopsortering fixar fyraåringar, de äldre ska tänka mycket längre

Självklart ingår konkreta åtgärder i ett hållbarhetsprojekt, som att använda mindre papper eller hjälpa eleverna förstå fossila bränslen via laborationer.

Men vi ska inte stanna på fyraåringarnas nivå, påpekar Henriksson.

– Jag jobbar mycket mot småbarnspedagogiken och där finns underbara experter på sopsortering och de är fyra år gamla. De går in med själ och hjärta i det och det där fixar de.

Därför behöver skolan lyfta blicken lite med de lite äldre eleverna.

– Cirkulär ekonomi, den tid vi har till buds, hur vi innovativt kan använda material. Vi har väldigt mycket att fundera på när det gäller framtiden, säger Henriksson.

Läraren är avgörande

Enligt Henriksson är utmaningarna de samma i skolor och samhällen världen över. Och på samma sätt visar forskning att lösningarna verkar vara rätt lika varandra då det gäller hållbarhet i klassrummen.

Vad fungerar?

– Den pedagogiska forskningen överlag är väldigt överens om att läraren har en väldigt stark roll i elevernas lärande. Lärarens inställning inspirerar barnen.

Målet är att få fram idéer och frågor, att visa hur man tar reda på och att man får misslyckas, börja om och ändrar på planer.

– Det är så lärande fungerar.

För Hagnäs och Rimpilä verkar det vara inspirerande att jobba med hållbarhetsfrågor.

– Jag ser inte utmaningarna som svåra, jag tycker det bara är intressant. Jag kastar bollen åt eleverna och säger att nu får ni börja planera vad just er grupp vill göra. Och de blir ganska engagerade och vill göra det här, säger Hagnäs.

Elever räknar på om en hybrid håller till Jeppis

Redan i dag kommer klimat- och hållbarhetsfrågor ofta upp på lektionerna, enligt William Sjöström och Evelina Sundvik från Topeliusgymnasiet i Nykarleby.

– Det kommer upp i varje ämne, historia, samhällslära, geografi. I fysik och kemi kan vi till exempel tala om fossila bränslen.

Är ni intresserade då?

– Många tänker att varför ska vi prata om det här igen, vi har hört det 100.000 gånger, säger Sjöström.

– Det är aktuellt och något som måste tas tag i. Så det är bra att folk blir påminda, säger Sundvik.

I kompiskretsen är de här ämnena inte det man talar om mest, men visst kommer det upp då och då.

– Inte i samma grad som lärare talar om det utan mer vardagliga saker, till exempel att det är trägafflar i sallader, säger Sundvik.

– Om man kan åka på el fram och tillbaka till Jeppis om man sku ha hybridbil, sådant räknar man på och kollar, säger Sjöström.

Sundvik och Sjöström tycker gröna färden-projektet är bra.

– Det är bra att få in tänket så alla lärare tänker på det.

Och i förlängningen alla elever kanske?

– Ja med lite tur, säger Sjöström.

Projektet gynnar hela samhället

Den gröna färden eller den gröna stigen-projektet inbegriper alltså alla svenskspråkiga grundskolor och gymnasier från Karleby till Nykarleby, totalt 41 skolor.

– Det är en gemensam klimat- och hållbarhetssatsning för alla sex kommuner och vi gör det för att möta läroplanens krav på klimat- och hållbarhetsfostran i undervisningen, säger Malin Lindholm som är koordinator för Gröna stigen.

Via projektet ska skolorna bland annat skapa en gemensam materialbank och ett mobilt klimatlaboratorium. Målet är också en gemensam färdplan för hållbar utveckling.

Projektet i norra svenska Österbotten finansieras av Utbildningsstyrelsen och pågår till maj 2024.

– Fokus är att få med alla på tåget. Och att materialet skapar mervärde och är till hjälp i undervisningen, säger Lindholm och Forsman.

Lärarna Åsa Rimpilä och Marika Hagnäs tycker att klimat- och hållbarhetssatsningen i regionen är jättebra.

– Helt super. Att vi har ett gemensamt mål och lite att hej nu sätter vi norra ligan på kartan, säger Rimpila.

De hoppas att projektet skapar ännu närmare samarbete mellan skolorna men också andra aktörer i regionen.

Till exempel har flera företag önskat att skolorna talar mer om hållbarhet.

– De tycker att vi egentligen håller på med hållbarhet för litet. För företag är det här väldigt viktigt, att elever vet vad hållbarhet handlar om, att de anammar det i tidiga år. Så jag ser att det är en fördel också för hela samhället, säger Hagnäs.