Finländska skogsägare får inte sälja klimatkompensation – i stället går företagens pengar till utlandet
Handeln med kolsänkor skulle kunna blomstra i Finland, tror intresseorganisationen Kolbindning. Nuvarande regler sätter ändå käppar i hjulen för en marknad som snabbt kunde öka kolsänkan i våra skogar.
– Det finns en otrolig efterfrågan både på den inhemska, och speciellt på den globala marknaden för kolsänkor, säger Kimmo Collander.
Collander är generalsekreterare för föreningen Kolbindning, som utgörs av de finländska aktörerna på marknaden för kolsänkor.
Skogens kolsänka spelar en nyckelroll för att Finland ska vara klimatneutralt år 2035 och det finns en rad möjliga åtgärder för att öka kolsänkan. Ett alternativ är att förlänga livslängden på skogen genom att skjuta upp avverkningen med till exempel tjugo år. Andra metoder går ut på att få skogen att växa snabbare, till exempel genom gödsling eller att plantera fler träd. Det här är åtgärder som kan säljas på marknaden för kolsänkor om de uppfyller kraven för det.
Trots att företagen enligt Collander så gott som står på rad för att ösa pengar över Finlands skogsägare, är handeln med kolbindning liten. Orsaken kan beskrivas som bokföringsteknisk och problemet stavas dubbelräkning.
– Företag får inte kalla sig själva klimatneutrala om de köper kollagring i finska skogar, utan endast om de betalar för motsvarande krediter utanför EU.
I grunden handlar det om vem som äger kolsänkan. Enligt Collander är det staten som har ensamrätt. Finland får alltså påstå att landet är koldioxidneutralt om utsläppen är lika stora som kolsänkan. Men kolsänkan får inte räknas dubbelt. Ett företag får alltså betala för att öka kolsänkan i Finland, men får i så fall inte påstå sig vara klimatneutralt eftersom kolsänkan tillhör staten.
Kimmo Collander anser att skogen borde delas upp så att en del av kolsänkan skulle stå till marknadens förfogande och en annan del tillhöra staten.
– Vi ser en enkel lösning: bara skapa ett register som visar var den marknadsbaserade kollagringen sker och vilka skogar som hör till det nationella inventariet.
Svenska Yle avslöjar problem med klimatkompensation – tiotals finländska aktörer satsat stort på tvivelaktigt spisprojekt i Uganda
Ny serie på Yle Arenan granskar klimatkompensation
Inte i Finlands intresse att ge bort rätten till kolsänkor
En större marknad för kollagring kunde leda till en kraftig ökning av kolsänkan i Finland. Men det skulle inte gynna Finlands mål att bli klimatneutralt – åtminstone på papper – om det är företagen och inte Finland som får utnyttja kolsänkan.
Jord- och skogsbruksministeriet låter förstå att några stora förändringar inte är att vänta. Bokföringen av kolsänkan bygger på EU-lag som i sin tur bygger på FN:s överenskommelse. Lotta Heikkonen, ledande sakkunnig vid ministeriet, instämmer i att nuläget inte gynnar den privata marknaden för kolsänkor.
– Vi har publicerat en guide där vi föreslår att företagen kan berätta att de har bidragit till Finlands klimatmål i stället. Enligt vad vi vet nu är det här den bästa lösningen på problemet, säger Heikkonen.
Företag får inte längre ge tomma löften om klimatvänlighet eller koldioxidneutralitet – spelreglerna förnyas
Frivilliga utsläppsmarknaden har fått spelregler.
Företag skulle alltså fortfarande inte få påstå att de är klimatneutrala om de har kompenserat för sina utsläpp. Hon ser det ändå som ett starkt budskap om ett företag säger att det har bidragit till Finlands klimatmål.
Heikkonen har inte tidigare hört om förslaget att dela upp Finlands kolsänka mellan staten och den privata sektorn, men ser det som osannolikt eftersom det skulle kräva ganska stora lagändringar på EU-nivå.

Det pågår också diskussioner om att staten ska kunna betala skogsägare för att öka kolsänkan. Enligt Heikkonen är det ändå fortfarande oklart hur det ska gå ihop med lagstiftningen om statsstöd.
Överlag är kolsänkan central för Finlands mål att bli klimatneutralt 2035 och ministeriet ser över metoderna för att kunna öka kolsänkan i hela landet.
– Marknaden för kolsänkor är ett fantastiskt nytt sätt att öka klimatåtgärderna, även om bestämmelserna inte gör det alldeles enkelt, säger Heikkonen.