Invånare missnöjda med den nya plankorsningen i Storsandsund: ”Jag blir aldrig trygg förrän vi får bommar”
Hösten 2021 flyttades korsningen över järnvägen i Storsandsund i Pedersöre för att den skulle bli säkrare. Kommunen vill se fler åtgärder, men kommer inte överens med Trafikledsverket om vem som ska stå för kostnaderna.
Det är en kall men solig förmiddag som vi träffar jordbrukaren Andreas Ingerström vid den nya plankorsningen i Storsandsund i Pedersöre.
Alldeles ny är den inte i och med att den öppnade för trafik för snart ett och ett halvt år sedan. Men ännu finns det några finjusteringar som behöver göras innan den är helt klar.
Precis när vi har börjat vårt samtal blir vi avbrutna. Ett tåg lastat med stockar kommer från Bennäs i riktning mot Jakobstad.
Tåget kommer som ett spöke. Mitt i allt är det framför en trots att man tittar hur noggrant som helst.
Andreas Ingerström
Eftersom klockan är lite över 11 och tåget kommer nästan rakt söderifrån är det först lite svårt att se det i det skarpa solskenet, trots att sikten i korsningen är god.
– Tåget kommer som ett spöke. Mitt i allt är det framför en trots att man tittar hur noggrant som helst, säger Ingerström.
Det dröjer också länge innan man börjar höra ljudet från skenorna.
– Tidigare när det var diesellok hörde man det på håll, men nu när det är eltåg så kommer det bara och plötsligt börjar det föra oväsen.
Tre olyckor på sex år
Den enda vägen ut ur Storsandsund går genom den här plankorsningen. I byn finns ungefär 35 hushåll, bland dem många barnfamiljer.
Andreas Ingerström har sitt jordbruk på Storsandsundsidan, så vintertid behöver han inte korsa järnvägen varje dag. Sommartid kan det däremot bli flera gånger om dagen. Varje gång känns det lika otryggt.
– Jag blir aldrig trygg förrän vi får bommar, och ljus. Då kan man väl säga att man är trygg.
Mellan 2016 och 2021 inträffade tre allvarliga olyckor i plankorsningen. Hösten 2021 flyttades överfarten femtio meter mot Jakobstadshållet. Vägen drogs mer vinkelrätt mot järnvägen och vägbanken planades ut.

Inga bommar till plankorsningen i Storsandsund
I Pedersöre hoppades man ändå på fler åtgärder för att öka säkerheten. I oktober 2021 lämnade kommunpolitikerna Christian Dahlin och Barbro Sandvik från SFP tillsammans med elva andra in en motion om att utreda järnvägsbommar till korsningen.
– Vi vet ju att plankorsningarna är farliga. I Skogby inträffade en tragisk olycka och i Sydösterbotten krockade en skolbuss med ett tåg. Här har vi ju inga bussar, men det är många barn som korsar vägen ideligen, säger Dahlin.
Barbro Sandvik berättar att hon bor i närheten av Storsandsundkorsningen.
– Varje gång det kommer en utryckning med ambulanser och brandbilar så vet man att här har hänt något.
Inga olyckor i nya korsningen
Trafikledsverket anser att det som redan har gjorts för att förbättra säkerheten i korsningen är tillräckligt. För att korsningen ska få en varningsanordning borde den genomsnittliga dygnstrafiken vara minst 2 000 fordon och banans hastighet över 100 kilometer i timmen.
I nuläget är den genomsnittliga dygnstrafiken i korsningen 237 fordon och begränsningen för tågen 60 kilometer i timmen.
Det är inte frågan om det händer en ny olycka, utan när det händer.
Barbro Sandvik
Dahlin konstaterar att det inte har inträffat några olyckor sedan den nya korsningen öppnade.
– Visst måste man säga att det blev bättre. Man behöver inte längre titta bakåt när man kommer till korsningen.
Sandvik är ändå inte övertygad om att korsningen är trygg.
– Det är inte frågan om det händer en ny olycka, utan när det händer.
Oregelbunden trafik
De som har fört diskussionen med Trafikledsverket är Pedersöres kommunaltekniska chef Stefan Hellund och tekniska direktör Yvonne Liljeblad-Lund. Inte heller de tycker att de åtgärder man har vidtagit hittills är tillräckliga.
– Det är problematiskt. Det är många barn som ska till skolan, och när det inte är en regelbunden trafik så vet man inte när tågen kommer. Oregelbundenheten leder till en osäkerhet, säger Liljedahl-Lund.
– Det borde finnas bommar här för att det ska vara tryggt, säger Hellund.
Pedersöre kommun var beredd att bistå med 50 000 euro för att man skulle bygga järnvägsbommar i korsningen. Den totala kostnaden uppgår till ungefär 250 000 euro. Från Trafikledsverkets sida ville man dock att kommunen skulle stå för den största delen.
Enligt Hellund uppgick kostnaden för att flytta korsningen till cirka 190 000 euro.
Flera faktorer inverkar
2018 startade Trafikledsverket ett fyraårigt program, där man tog många plankorsningar ur bruk och förbättrade säkerheten på flera andra.
Järnvägsdirektör Jukka Ronni på Trafikledsverket säger att man kommer att fortsätta minska på antalet plankorsningar. Precis alla kan man ändå inte bli av med.
– Till exempel i stadscentrumen kan det vara helt omöjligt att ta bort plankorsningar. Målet är att vi tar bort så många plankorsningar som möjligt, men det kräver pengar och tid, säger Ronni.
Trafikledsverket bedömer hur farlig en plankorsning är enligt en sjugradig skala. Korsningar i klass sju är de farligaste, och det är i första hand dem man tar ur bruk eller förbättrar med till exempel bommar.
I bedömningen ingår hur mycket trafik det är i korsningen, både när det gäller bilar och tåg. Man tittar också till exempel på hastighetsbegränsningen på järnvägen och i vilken vinkel vägen korsar järnvägen.
Plankorsningarna har blivit färre
I dag finns knappt 2 515 plankorsningar i Finland. Ännu på 70-talet var antalet närmare 8 000.
72 procent av plankorsningarna är obevakade, det vill säga att de saknar bommar och andra säkerhetsanordningar.
I Österbotten finns 88 plankorsningar, 54 av dem är obevakade.
De senaste åren har sammanlagt åtta plankorsningar tagit ur bruk i Höstves i Vasa och Yxpila i Karleby.
I Kaskö är en förbättring av plankorsningen på S:t Eskilsgatan under planering.
Stefan Hellund säger att kommunen fortsättningsvis för en dialog med Trafikledsverket.
– Jag tror det är svårt att få hit bommar om inte kommunen sticker till ännu mer medel. Men jag anser att det är Trafikledsverket som ska stå för det. Inte är det kommunens skattebetalare som ska betala bommarna.
Under våren kommer den nya korsningen att genomgå en slutgiltig granskning. Då är det sannolikt att ärendet kommer på tal igen.
– Men det känns lite hopplöst.