Äggproducenterna kämpar med dålig lönsamhet – för ett år sedan lades vartenda ägg med förlust

Det produceras allt färre ägg i vårt land. En alltför hög kostnadsnivå pressar producenterna, men för en del har det blivit en räddning att sälja äggen direkt till konsumenterna.

Producentpriset på ägg har stigit med omkring 35 procent under det senaste året. Men före det fanns en period då krisen inom branschen var svår. I praktiken var varje värphöna då förlustbringande för producenten.

Hanna Hamina, verksamhetsledare för Finlands Fjäderfäförbund, berättar att lönsamheten sjönk redan före Rysslands anfall mot Ukraina och den prisstegring som följde av kriget.

– Redan hösten 2021 började produktionskostnaderna stiga kraftigt. Då fick vi en dålig spannmålsskörd och höga priser på foder, säger Hamina.

Det är spannmål av olika slag som utgör den största delen i foderblandningar för värphöns och den största utgiften för äggproducenterna är just fodret, berättar Hamina. Därför försämrades lönsamheten i praktiken över en natt.

– Som tur är lyckades packerierna och handeln ifjol förhandla fram en lösning så att vi fick upp äggpriserna, också inom handeln förstod man att det var nödvändigt.

Fortfarande är lönsamheten inom branschen ändå svag och producenternas marginaler små, uppger Hamina.

– På många gårdar funderar man allvarligt över framtiden, och vi ser att äggproduktionen minskade litegrann ifjol.

Stora skillnader i producenternas utsikter

Enligt Hamina är situationen inom branschen på många vis intressant just nu. Förbundet följer noga med utvecklingen. Framtidsutsikterna varierar stort mellan olika sätt att producera ägg.

– Att hålla höns i inredda burar är något som minskat kraftigt de senaste åren. I stället ökar produktionen från golvhöns. Utehöns står för omkring fyra procent av produktionen, medan den ekologiska produktionen har en andel på sju procent.

Inom den ekologiska produktionen råder ett verkligt hönan-och-ägget-läge. Konsumtionen av ekoägg minskar, samtidigt som producentpriset inte utvecklats i samma riktning som för de andra produktionsmodellerna.

– Lönsamheten är sämre för ekoproducenterna, och det skapar nog stor oro vad gäller framtidsutsikterna inom den sektorn, säger Hamina.

Direktförsäljning en räddning

Under hösten 2021, då produktionskostnaderna steg som mest, började ägg säljas i en helt ny sorts självbetjäningsbutik i Vasa.

Det är Björn Haga, äggproducent från Närpes, som öppnade två försäljningsställen där kunden själv kan gå in och hämta sina ägg.

I praktiken går köpet till så att kunden går in på en webbplats, beställer den mängd ägg hen vill köpa och får en dörrkod till självbetjäningsaffären. Betalningen sker via en kortterminal i den obemannade lilla butiken.

Kameraövervakning finns, men enligt Haga har ett och ett halvt års försäljning bjudit på klart färre problem än väntat.

– Vi har till och med haft kunder som oljat gångjärnen på butiksdörren då de märkt att den gnisslar, säger Haga med ett skratt.

En försäljning utan mellanhänder lönar sig enligt Haga för både kunden och producenten.

– Kunden får färska ägg och för mig är lönsamheten större.

Två gånger i veckan kör Haga ut och fyller på med färska ägg. Hans äggproduktion är inte ekologisk, men nog gmo-fri. Äggen innehåller inte heller några färgämnen.

För tillfället kommer omkring en tredjedel av hans omsättning från försäljningsställena i Vasa.

– I början var kundkretsen långt densamma, men för ett år sedan började antalet kunder öka och sedan dess har det bara vuxit, säger Haga.

Också inom fjäderfäförbundet är man medvetna om möjligheterna med direktförsäljning. Hanna Hamina påpekar att ägg är en av väldigt få produkter som kan säljas som sådana direkt från gården.

– Det är många producenter som har valt den här vägen. Och vi uppmuntrar till direktförsäljning alltid då det är möjligt, säger Hamina.

Finländska ägg kan dessutom via sin stämpel alltid spåras hela vägen till gården det producerats på.

Den här texten är en översättning av artikeln Kananmunatuotannon kannattavuus on heikko – vuosi sitten jokainen kana muni jopa tappiota skriven av Sebu Björklund. Översättningen gjordes av Moa Mattfolk.