Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Stor dokumentläcka pinsam för USA – men kan få dödliga följder i Ukraina och fälla underrättelsenätverk som har varit viktiga för landets försvar

Volodymyr Zelenskyj under den rundtur som AP fick följa med på. Här i en skyttegrav i närheten av staden Sumy, i nordöstra Ukraina.
Bildtext Volodymyr Zelenskyj under den rundtur i en skyttegrav i närheten av staden Sumy, i nordöstra Ukraina. Ukraina siktar på att göra stora framsteg under en offensiv under våren, men den kan försvåras eller äventyras av den nya läckan.
Bild: EPA-EFE

Läckta dokument från USA:s försvarsministerium befaras äventyra Ukrainas väntade våroffensiv. Läckan avslöjar både att USA tvivlar på Ukrainas möjligheter att vinna kriget och att USA:s hantering av hemlig information är sårbar för läckor.

– Vi vet inte vad som finns där ute. Vi vet inte vem som bär skulden och vi vet inte om det finns mer som de kan tänkas lägga ut.

Så beskrev talespersonen för USA:s nationella säkerhetsråd John Kirby läget med den omfattande läckan i måndags.

John Kirby i grå kostym står vid ett talarpodium och tittar åt sidan. I förgrunden människor som markerar.
Bildtext John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd.
Bild: Pool/ABACA/Shutterstock/All Over Press

Uppgifter om läckan började publiceras i amerikanska medier förra veckan

De läckta dokumenten, som bland annat beskriver lägesbilden för kriget i Ukraina och USA:s analys av olika försvarspolitiska frågor i världen, hade då redan legat ute på olika sociala medier en längre tid.

Dokumenten är ändå delvis rätt färska, vilket speciellt för Ukrainas del anses kunna utgöra ett hot för landets försvar och till och med kunna äventyra den väntade stora våroffensiven för att återta fler ryskockuperade områden.

Lägesrapporter med dystert innehåll

– Avslöjandet av känsligt material kan ha få stora följder inte bara för vår nationella säkerhet, utan kan också leda till att människor mister sina liv, sa Pentagons talesperson Chris Meagher.

Läckan verkar till stor del bestå av bilder på hemligstämplat material som används då rapporter om olika försvars- och säkerhetslägen ges till USA:s högsta ledning, både civila och militära.

Amerikanska myndigheter har sagt att stora delar av läckan verkar autentisk men också delvis innehåller bilder som verkar ha manipulerats.

Sotilas kantaa asetta ja kuvaaja kuvaa kameralla sotilasta.
Bildtext Ukrainsk soldat med en amerikansk Stinger-luftvärnsrobot.
Bild: Antti Kuronen / Yle

Bland annat visar dokumenten allt för låga uppskattningar av ryska stupade och skadade och allt för höga uppskattningar av ukrainska förluster.

Ett av de mest uppmärksammade dokumenten ger bland annat en dyster bild om försörjningsläget inom Ukrainas luftvärn, som enligt dokumenten redan lider stor brist på ammunition för sina S-300 luftvärnssystem.

Om ammunitionen sinar kunde det ge Ryssland en större möjlighet att använda sig av flygräder bakom de ukrainska försvarslinjerna och slå hårt mot infrastruktur och försörjningslederna.

Luftvärn avgörande inför våroffensiven

Trots att Ukraina har fått moderna luftvärnssystem från väst utgör sovjettillverkade S-300 och Buk fortfarande merparten av det ukrainska luftvärnet då det gäller att slå ut plan som angriper på hög höjd och långt avstånd.

Luftvärnssytemet Buk på ett fält i Ukraina.
Bildtext Buk används av många länder, och av både Ryssland och Ukraina under det pågående kriget.
Bild: STELLA Pictures/abaca press

Ett fungerande modernt luftvärn kräver en rad olika pjäser för att hot på olika höjd och avstånd ska kunna slås ut.

Om en del saknas kan den svagheten användas för att angripa de andra delarna och slå stora hål i hela luftvärnet, menar experter.

Enligt dokumentet, som är från början av mars, har Ukraina i praktiken slut på ammunition för S-300 i början av maj.

Luftvärnssystemet S-300 i Ryssland.
Bildtext Ukraina har stora mängder S-300 men har allt svårare att få tag på ammunition för det sovjettillverkade luftvärnssystemet.
Bild: STELLA Pictures/abaca press

Ukraina har inte direkt kommenterat uppgifterna, men har använt läckan för att försöka få snabbare hjälp från sina allierade.

– Om vi förlorar kampen om vårt luftrum kommer det att få mycket allvarliga konsekvenser för Ukraina. Det här är inte en tid för fördröjningar, sa överste Yuri Ihnat vid det ukrainska flygvapnet.

Skulle Ryssland lyckas slå ut delar luftvärnet skulle försörjningsleder och depåer vara ytterst sårbara under den kommande offensiven.

Blygsamma resultat

Ett annat dokument tyder också på att USA inte förväntar sig liknande framgångar under våroffensiven som under offensiverna i Charkiv och Cherson.

Dokumentet tyder på att ukrainska armén planerar en tudelad offensiv för att återta delar av Donetsk och Luhansk samtidigt som landets armé försöker bryta landbryggan till Krim via Zaporizjzja med ett angrepp söderut.

Zelenskyi sotilaiden keskellä Hersonissa
Bildtext Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökte Cherson kort efter att staden hade fritagits efter en blixtoffensiv.
Bild: Valentyn Ogirenko / REUTERS

Det i sig är ingen stor överraskning. Däremot går det amerikanska försvarets syn att angreppet bara kan producera ”blygsamma resultat vad återtagande av territorium gäller” stick i stäv med offentliga uttalanden.

USA:s försvar verkar anse att de ryska befästningarna längs de här fronterna tillsammans med problem inom de ukrainska förberedelserna utgör en stor risk för misslyckande.

”Bestående problem inom ukrainska försvarets utbildning och försörjning av ammunition kommer att anstränga möjligheten till framsteg och försvåra förlusterna under offensiven”, är de amerikanska experternas åsikt.

Känsliga metoder, utrikespolitiska problem

Mycket av det som kommer fram i läckan är pinsamt för USA och kan orsaka utrikespolitiska problem.

Bland annat tyder läckan på att USA med kontroversiella metoder samlar uppgifter om allierade, Israel, Sydkorea och bland annat Nato-länderna Ungern och Turkiet.

Det har ändå länge varit känt från tidigare läckor att USA har spionerat på allierade, så skadan torde vara rätt begränsad, åtminstone offentligt.

– Våra två länder har samma åsikt, att mycket av informationen som har kommit ut har manipulerats, sa Sydkoreas vice nationella säkerhetsrådgivare Kim Tae-Hyo och avfärdade frågor om potentiell skada för de bilaterala relationerna.

Flera andra länder har också på liknande sätt signalerat att de inte tänker låta läckan skada relationerna.

Den verkliga skadan består, enligt experter, i vad läckan potentiellt avslöjar om USA:s underrättelseverksamhet och hur USA har samlat information om allierade, vänner, rivaler och framförallt fiender.

En soldat moppar säkerhetstjänsten CIA:s sigill golvet i CIA:s högkvarter i Langley, Virginia.
Bildtext USA:s underrättelsetjänster verkar enligt dokumenten ha haft god tillgång till både den rysk militärens och den militära underrättelsetjänsten GRU:s kommunikation.
Bild: Dennis Brack / Pool / EPA

En del dokument har detaljerade uppgifter om ryska försvaret, kommunikation inom den ryska legosoldatgruppen Wagner och till och med de ryska säkerhets- underrättelsetjänsterna FSB och GRU.

Uppgifterna tyder på att USA får detaljerad information både genom effektiv avlyssning och direkt från högtuppsatta officerare inom de här organisationerna och inom den ryska armén.

De här informanterna kan nu vara i fara, menar experter, då läckan potentiellt kan användas för att spåra dem.

Två brandmän sprutar vatten mot en brinnande hög av rasmassor.

En dödad, flera begravda i rasmassor efter rysk attack

Vi rapporterar om det senaste från Ukraina och Ryssland.

Ett underrättelsenätverk som har tagit lång tid att bygga och varit viktig för att förse Ukraina med information om rysk taktik och strategi kan nu ha äventyrats.

USA har antytt att man misstänker Ryssland för läckan, då en del manipulerade dokument först verkar ha publicerats på ryska Telegram-kanaler.

Men oberoende experter menar att det inte är sannolikt.

System byggt för läckor

Det avslöjande som skadar USA:s försvarsmyndigheter mest är nämligen inte själva informationen, utan vad läckan säger om systemet som gjorde den möjlig.

Dokumenten verkar alla vara hemligstämplade, men under den nästlägsta hemlighetsklassifikationen ”secret”.

Enligt de senaste siffrorna från 2019 har över 1,25 miljoner anställda vid de olika delarna av försvars- och underrättelsemyndigheterna i USA tillgång till dokument i den kategorin.

Andra dokument är inte hemligstämplade överhuvudtaget, men innehåller information som sannolikt borde vara det.

Experter menar att en liknande läcka därför bara var en tidsfråga.

Mycket tyder också här på att den här läckan kanske inte har haft politiskt, eller ens illvilligt syfte.

Pentagons huvudbyggnad.
Bildtext USA:s försvarsministerium pentagon.
Bild: Shutterstock / AOP

Aric Toller vid den undersökande journalistgruppen Bellingcat har lyckats spåra publiceringen så långt som till ett pyttelitet fanforum för en Youtube-personlighet med ungefär 20 medlemmar där det mest diskuterades datorspel.

– Det delades olika uppdateringar om kriget i gruppen men största delen av medlemmarna var inte speciellt intresserade. För det mesta spelade de Call of Duty (krigsspel, reds, anm), chattade och delade mem. Det var unga människor. En del var tonåringar, säger Toller till the Guardian.

Någon i gruppen delade dokument under en längre tid som en del av diskussioner kring kriget i Ukraina, men det tog lång tid innan de spreds utanför gruppen och fick större uppmärksamhet.

Det verkar alltså som om någon helt enkelt i syftet att imponera på bekanta online har delat informationen, kanske utan att förstå innebörden av det den har gjort.

– Då jag har talat med folk på forumet som såg dokumenten komma ut över flera månader, verkar det inte vara möjligt att Ryssland skulle ligga bakom det här, säger Toller.

– Att en rysk Telegram-kanal delade en enda manipulerad fil av sammanlagt över 100 var säkert det bästa som kunde hända USA:s regering, för nu kan de påstå att alltihopa var en rysk operation, skrev Toller på twitter.

– Det trots att de bara handlar om att någon i det fallet har ändrat en liten detalj i en av filerna.

Källor: The Washington Post, New York Times, The Guardian, Reuters, CNN, AP,