”I mataffären kunde jag undra ifall mannen vid köttdisken vill mig illa” – tidigare statsministrar vittnar om uppdragets avigsida
Varför är det en så tärande uppgift att leda Finlands regering? Yle har talat med tidigare statsministrar och personer som arbetat med dem. De berättar vad som gör statsministerrollen så slitsam.
Att vara statsminister är en nästan övermänskligt påfrestande uppgift. Det här står klart efter Yles rundringning till tidigare statsministrar och personer som följt statsministerns arbete på nära håll.
Det är de långa dagarna, att ständigt figurera i offentligheten, de återkommande utlandsresorna och det oavbrutna flödet av information som man ska ta till sig som gör arbetet så ansträngande.
Statsministern utsätts för press från såväl oppositionen, det egna partiet och regeringskollegerna som från befolkningen och medierna. Dessutom är statsministern ofta även ordförande för sitt parti.
”Krav av att vara mer eller mindre anträffbar konstant”
SDP:s Antti Rinne var statsminister år 2019, strax innan Sanna Marin tog vid. Enligt honom hörde långa arbetsdagar som drog ut ända in på kvällskvisten till det normala, med endast få undantag.
– Som statsminister gällde det att börja jobba direkt efter klockan sex på morgnarna. Arbetsdagarna slutade sent, jag hann sällan till bastun förrän vid 22–23-tiden på kvällen. Det fanns också lättare dagar, men inte många sådana. Och det här är inte begränsat till fem dagar i veckan, utan till sju, säger Rinne.
Rinne får medhåll av Taru Tujunen, som arbetade som partisekreterare för Samlingspartiet åren 2006–2014.
– Du måste vara mer eller mindre anträffbar hela tiden. Människan är inte uppbyggd för att vara verksam 24/7. Tittar man på toppolitikernas kalendrar är det helt klart att ingen klarar av en sådan takt i all evighet, säger Tujunen.
En ytterligare utmaning ligger i att vara statsminister och partiordförande samtidigt, konstaterar Centerns tidigare partisekreterare Jouni Ovaska.
– Rollerna är nästintill omöjliga att kombinera. Du ska stå till svars inför hela nationen, få till ett samarbete mellan regeringspartierna och dessutom leda regeringen, säger Ovaska, som arbetade som partisekreterare åren 2016–2018 och som numera är riksdagsledamot.
Oro över den egna hälsan
I förra veckan konstaterade Sanna Marin, nuvarande statsminister och SDP:s avgående partiordförande, att hennes härdighet sattes på prov under tiden som regeringsledare.
Och Marin är inte ensam om den upplevelsen. Jyrki Katainen (Saml), statsminister åren 2011–2014, säger att han då var oroad för sin hälsa.
Oron reste sig framförallt när dagarna bestod av förhandlingar under tidspress, nattsömnen blev knapp och en arbetsresa utomlands väntade nästa dag.
– Jag var i gott skick och sprang maratonlopp, men ofta funderade jag på om hälsan skulle svika, säger Katainen.
Också han betonar statsministerpostens psykiskt nedtyngande natur.
– Perioden lämnar djupa psykiska spår. En slags cynism riskerar att öka – särskilt i form av en misstro mot människorna runtomkring en. Det riktar sig inte mot närstående, men i mataffären kunde jag fundera på ifall mannen vid köttdisken vill mig illa, säger Katainen.
Han säger ändå att cynismen sedermera försvunnit.
Också Antti Rinne beskriver uppdraget som ”psykiskt tungt”.
– Med en statsministers alla uppgifter hopräknade är det omöjligt att klara av jobbet med hälsan och arbetsförmågan i behåll utan att delegera ansvar till människor runt en.
Kriserna ökade belastningsnivån
Sanna Marins tid som statsminister har varit krävande. Coronapandemin, Rysslands anfallskrig och Natomedlemskapet – de hade alla varit stora skeenden också som sådana. Och nu landade allihop på en och samma regeringsperiod.
– Kriserna har ökat statsministeruppdragets psykiska belastningsnivå, bedömer Antti Rinne.
Marin har klarat den exceptionellt svåra tiden väl, anser Centerns Jouni Ovaska.
– Så finns här också de normala, mänskliga aspekterna: hennes ålder, politiska erfarenhet, livserfarenhet och roll som ung förälder. Bördan har varit enormt tung, säger Ovaska.
Att medvetet öppna upp sitt privatliv leder till att reaktionerna, både för och emot, blir allt starkare
Jyrki Katainen om Marins aktiva närvaro på sociala medier
SDP:s avgående partisekreterare Antton Rönnholm tror att också det allmänna förhållningssättet till Marins ålder och kön haft en inverkan på hur tuff hennes tid som statsminister blev.
– Det är klart att oppositionen utmanar. Att foga samman regeringspartiernas olika ståndpunkter är knepigt och därtill har det ideologiska hatet, gällande Marins ålder och kön, varit något alldeles oerhört, säger Rönnholm.
Katainen tror att Marins eget agerande på sociala medier ytterligare utsatt henne för negativ respons.
– Att medvetet öppna upp sitt privatliv leder till att reaktionerna, både för och emot, blir allt starkare. Jag vågar inte tala för henne, men knappast är hemskt många av oss så hårdhudade att inte den negativa feedbacken eller hatet skulle ha någon effekt.
Enligt Katainen är statsministrar i dag allt tydligare föremål för både beundran och hat, på grund av sociala medier.
– Båda typerna av respons uttrycks allt mer rakt och tillspetsat i dagens läge, säger Katainen.
”Många vill se dig misslyckas”
Också de före detta statsministrarna Juha Sipilä (C) och Alexander Stubb (Saml) har berättat offentligt om sina erfarenheter av uppdraget.
Stubb, som satt på posten åren 2014 och 2015, talade om pressen kopplad till statsministerrollen i dokumentärserien Politikfinland år 2021.
– När du är statsminister är det tyvärr väldigt många människor som vill se dig misslyckas, och det tycker jag är sjukt, säger Stubb i programmet.
Juha Sipilä, som ledde regeringen åren 2015–2019, har talat om hur gränsen mellan det offentliga och privata sätts på prov i jobbet som statsminister.
– Nog tycker jag att familjen tidigare hållits utanför den här gränsen, säger Sipilä.
Förra veckan meddelade Sanna Marin att hon på hösten kommer att lämna uppdraget som partiledare för Socialdemokraterna. Samtidigt uppgav hon att hon inte är intresserad av någon ministerportfölj, ifall SDP ingår i den kommande regeringen.
Marin säger sig hoppas på ett lite lugnare liv framöver.
– Och nu då valresultatet ser ut som det gör anser jag att jag har en möjlighet att göra denna avvägning, utifrån mina egna förutsättningar och synpunkter, och öppna ett nytt kapitel i mitt eget liv, sade hon.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel ”Pääministerikausi koetteli Sanna Marinin kestokykyä – puoluesihteeri: ”Ideologinen viha on ollut aivan käsittämätöntä” skriven av Karla Kempas, Miika Koskela, Merja Niilola och Annika Martikainen. Översättning: Sarah Lönnqvist.