Hur förändras vardagen för beväringar nu när Finland är medlem i Nato? Sju frågor till försvarsmakten

Får man en Natostjärna på dräkten när man rycker in i armén, och kan man göra beväringstjänst med gott samvete fast man är Natomotståndare?

Den 4 april 2023 blev Finland medlem i Nato, och nu funderar många på hur det pinfärska medlemskapet i försvarsalliansen kommer att påverka militärtjänsten.

Vi ställde sju frågor till kommendör Mikko Sistonen från Huvudstabens utbildningsavdelning.

Hur förändras vardagen för beväringar i och med Natomedlemskapet?

– Vardagen förändras hemskt lite. Grunden för beväringstjänsten fortsätter som förr, säger Sistonen.

– Det som händer runt omkring kan visserligen kännas spännande. Under det senaste året har vi haft märkbart fler övningar med internationella partner, som nu blivit våra allierade. Det har gett färg till beväringstjänsten. Men i övrigt övar vi helt samma saker som tidigare.

Natos symboler eller märken, kommer de att synas i garnisonerna?

– Symboler syns endast om man har besök av någon Natorepresentant, vi uppmärksammar gäster med deras egna flaggor. Men i övrigt är det våra nationella symboler som gäller precis som förr, också i klädseln.

Hur är det med skolbänksundervisningen för beväringarna, förändras den?

– Här sker kanske den största förändringen. Vi undervisar i vad Finlands säkerhetspolitiska läge betyder för Finland och dess försvarsmakt. Det perspektivet förändras. Från att ha varit alliansfritt i årtionden är vi nu med i en försvarsallians.

Om man som beväring drömmer om en fin karriär inom Nato, vad borde man tänka på när man gör sin militärtjänst?

– En väl utförd beväringstjänst är ett bra utgångsläge för vilket som helst yrke i framtiden, och samma gäller för Natojobb. Det finns många civila tjänster inom Nato, och när det rekryteras till dem så ses det som positivt att man gjort sin beväringstjänst.

Kommer det att finnas bra karriärmöjligheter för finländare inom Nato?

– Det öppnas nya karriärmöjligheter för yrkessoldater men framför allt för civila. Nato är främst en civil organisation med en militär struktur vid sidan om. Inom den civila delen öppnas jobbmöjligheter för finländare och vem som helst kan gå in på Natos webbsidor och kolla vad som står till buds.

Hur går det för dom som är skeptiska mot Natomedlemskapet? Om man vill försvara Finland med vapen i hand, men inte ha något att göra med Nato, är det möjligt?

– Naturligtvis. Jag vill inte förminska sådana känslor, men jag råder att inte tänka för mycket på det. Beväringstjänstens huvuduppgift är fortsättningsvis att försvara Finland.

Man kan alltså göra sin beväringstjänst utan att på något sätt behöva avlägga trohetsed eller uttrycka någon solidaritetsyttring till Nato?

– Exakt just så. Beväringstjänsten är en nationell angelägenhet och faneden svärs till det nationella försvaret. Finska staten förbinder sig till att fylla Natos krav, till exempel att ge stöd till de allierade. Men den enskilde värnpliktiges uppgift är att lära sig att försvara sitt eget land.