Niinistö om Ålands demilitarisering: Militärteknologins snabba utveckling kan påverka tillämpningen av avtal
President Sauli Niinistö lyfte fram Ålands status som demilitariserat område i sitt tal på riksmötets öppning.
President Sauli Niinistö höll tal i riksdagens plenisal och förklarade riksmötet 2023 öppnat. Niinistö lyfte fram diskussionen om Ålands demilitarisering i ljuset av Finlands färska Natomedlemskap.
– Ålands ställning har tagits upp i diskussionerna här i Finland. Jag vill påpeka att den är stabilare nu än kanske någonsin. En aggressionshandling gentemot Åland skulle vara krigsförklaring mot Nato. Det är klart att landskapets situation ägnas särskild uppmärksamhet i Natos gemensamma försvarsplanering, sa Niinistö.
Frågan om Ålands status som demilitariserat område har blossat upp igen i och med Finlands Natomedlemskap.
Röster har höjts för att häva demilitariseringsavtalet. Att häva demilitariseringen skulle ge Finland bättre möjlighet att försvara den militärstrategiskt viktiga ögruppen gentemot ett potentiellt anfall, sade den nyinvalda riksdagsledamoten och Försvarsmaktens förra underrättelsechef Pekka Toveri (Saml) till Iltalehti i början av april.
Blickarna har även riktats mot det ryska konsulatet i Mariehamn som fortfarande har en roll som övervakare av Ålands neutralitet. I början av april registrerades ett medborgarinitiativ om att stänga konsulatet på grund av den säkerhetsrisk som den kan utgöra för Finland.
Är Ålands demilitarisering en nagel i ögat för Natoländer? Forskare: "Avtalet från 1940 inte förenligt med en suverän stat"
Ålands demilitarisering kan vara ett problem för Nato.
– Vi har alltid betraktat multilaterala internationella avtals bindande verkan som ett livsvillkor för små länder. Det är bra att hålla fast vid den tanken, sa Niinistö i sitt tal.
– Förändrade förhållanden och militärteknologins snabba utveckling kan dock påverka den nuvarande tillämpningen av befintliga avtal, sa Niinistö.
Vill presidenten revidera Ålands status?
Det är oklart om Niinistös utsaga kan tolkas som ett tecken på att en revidering av demilitariseringslagen skulle kunna bli aktuell.
– Han (Niinistö) betonade snarare kontinuitet än förändring, svarade SDP:s långvariga riksdagsledamot Kimmo Kiljunen på frågan om presidentens utsaga kan ses som en kursändring i frågan.
När frågan diskuterades för ett år sedan betonade åländska lantrådet Veronica Thörnroos att det inte är aktuellt med militärstyrkor på Åland och att det är ålänningarnas egen sak att avgöra om de vill starta en process för att ändra landskapets status.