Så här ser vindkraften ut idag i Österbotten – har gränsen kommit emot?
Ännu för tio år sedan fanns det bara några enstaka vindmöllor här och där i Österbotten. Nu finns det över 200 och mera är på kommande, speciellt ute till havs. Marja Lindberg i Kristinestad tycker att det räcker nu.
Vindkraftverken blev en allt vanligare syn i Österbotten 2017 då en av Finlands, på den tiden, största parker med 34 möllor togs i bruk i Ömossa i Kristinestad.
I slutet av år 2018 fanns det 64 vindkraftverk i Österbotten. I slutet av 2020 var antalet uppe i 123 vindmöllor och i slutet av förra året hade antalet möllor redan överskridit 200.
Speciellt Närpes och Kristinestad har profilerat sig som vindkraftskommuner och nästan 70 procent av alla möllor i Österbotten finns i Sydösterbotten.
För kommunerna är vindmöllorna en stor inkomstkälla.
– Under 2022 kom det 31 nya vindkraftverk i drift i Kristinestad, men fastighetsskatten för dem infaller först 2023. I nuvarande bokslut var skatteinkomsterna från vindkraftverk kring 800 000 euro, men stadigt kommer det att börja öka. När alla möllor på land är i drift går vi mot tre miljoner euro, konstaterar fullmäktigeordförande Henrik Antfolk.
– Speciellt efter att vårdreformen trädde i kraft försvann en stor del av kommunens utgifter, men också inkomster. Förr var inte inkomsten från vindkraften en så stor procentuell del av kommunens skatteintäkter, men nu efteråt kommer det att vara en mycket större andel.
I Kristinestad är 74 vindkraftverk i produktion idag, men ytterligare 44 bygg som bäst. Dessutom har staden beviljat bygglov för nästan 30 till. Enligt Antfolk börjar gränsen vara nådd.
– Ser vi på fastlandet så är det ganska svårt att sätta in några större parker mera. Byggnadstekniskt är det inte möjligt. Under de åren vi har hållit på med det här har möllorna gått från 2,5 MW till 6,8 MW, vilket betyder att möllorna kräver mer utrymme. Jag tror inte det kommer mera parker på land.
Kritiker: Folk stirrar blint på eurotecknen
Den gröna omställningen har tagit ordentlig fart i Sydösterbotten, men kommunalpolitikern Marja Lindberg (SFP) i Kristinestad frågar sig om man blivit fartblind.
– Motiveringar om grön omställning och grön energi får inte få folk att bara blint stirra på eurotecknen, utan man måste tänka längre än näsan är lång, säger Lindberg
– Är det faktiskt grönt? Jag ifrågasätter det. Det är dels grönt, men hur mycket stör det, hur mycket dåligt för det med sig?
Lindberg påpekar att hon inte är emot vindkraft i sig, men hon tycker det börjar räcka med vindkraft i Kristinestad och Österbotten.
– Nog har vi nått gränsen. Vi bör ta en timeout och fundera noga att ska vi faktiskt ha Kristinestad som ett stort industriområde eller ska vi ha kvar naturen som vi haft som trumfkort hittills.
Men när utrymmet för nya vindkraftsetableringar på land börjar ta slut i Kristinestad, så vänder vindkraftsbolagen blickarna mot havet.
Forststyrelsen planerar för fyra havsvindparker i Österbotten
Finlands havsvind planerade redan för några år sedan en stor vindkraftspark utanför Sideby och Skaftung i Kristinestad. Det väckte stor kritik i de södra delarna av staden och planerna begravdes.

Nu har Forststyrelsen väckt liv i planerna igen. De planerar bygga fyra havsvindkraftparker i Bottniska viken och havsområdet utanför Kristinestad är ett område med stor potential.
Därför skickades en intresseförfrågan till staden angående planerna.
I fullmäktiges svar till Forststyrelsen konstaterade man ändå att Kristinestad inte ser några förutsättningar för havsvindkraft utanför staden, åtminstone inte i det här skedet.
– Vill Forststyrelsen ha en park utanför Kristinestad så är en förutsättning att den finns i planutkastet till landskapsplanen 2050 och att den också blir godkänd i landskapsplanens slutfas, säger Henrik Antfolk.
Inget ja alltså till planerna, men inte heller ett definitivt nej.
– I mina öron lät det mera som ett nej och det är bättre än ett ja. Helst skulle jag ha tackat nej totalt och gett klara tecken till Forststyrelsen att vi inte är intresserade, konstaterar Marja Lindberg.
Lindberg är starkt emot havsvindkraft, eftersom hon anser att det finns för många frågetecken kring hur möllorna kan skada naturen.
– Det är mycket diskussioner på gång, allting är osäkert. Därför tycker jag att det skulle vara väldigt skadligt att planera något som vi inte vet tillräckligt om. Kommer vi ens att få några inkomster sedan? frågar sig Lindberg.
Eftersom havsvindkraften planeras inom allmänna vattenområden är det kommunerna som har det sista ordet. Det är också kommunerna som får fastighetsskatten för kraftverken, åtminstone som det ser ut nu.
Men en lagförändring har diskuterats om att också staten skulle få en del av fastighetsskatten.
– Vi får se vad kommande regering kommer fram till i sitt regeringsprogram. Det är väldigt svårt att sia om den saken, säger Antfolk.
Eftersom havsvindparkerna oftast består av tiotals kraftverk så är det förståeligt att kommunerna lockas av skatteinkomsterna. Men enligt Lindberg är det inte hugget i sten att kommunerna får pengar från havsvindkraften.
– Det finns inga bevis att de pengarna någonsin kommer och om de kommer så kommer de om 15 år. Det är inga pengar som räddar kommunernas ekonomi just nu.
– Sedan måste man komma ihåg att man inte kan räkna allt i pengar. Forskning visar att vindkraften påverkar negativt på turismen, naturen, människors hälsa och välmående och fastighetsvärdet. I värsta fall förlorar man mer än vad man möjligen får.
Antfolk: Rätt beslut att satsa på vindkraft
Oavsett hur det går med havsvindkraften i Kristinestad anser Antfolk att det varit rätt beslut att ge vindkraften möjlighet att växa i Kristinestad.
– Nog tycker jag det. Och man måste komma ihåg att det är markägarna och kommuninvånarna som varit proaktiva i det hela och då har också kommunen varit välvilligt inställd med tanke på jobb och skatteinkomster. Jag tycker vi har gjort rätt beslut hittills, ja.
– Utan de här vindkraftprojekten hade vi inte haft möjligheten att diskutera en vätgasfabriksanläggning i Kristinestad, säger Antfolk
– Jag vet inte om jag skulle ha godkänt så mycket landbaserad vindkraft. Men dessa beslut har gjorts och de kan inte tas tillbaka. Nu måste vi bara lära oss av våra möjliga misstag. Och måtta med allt, konstaterar i sin tur Lindberg.