Låg syrehalt orsakade tillfällig fiskdöd i Lappträsket – våtmarker planeras för att skydda sjön och vattenfåglar

Lappträsket i östra Nyland lider av övergödning och nya åtgärder planeras för att skydda sjöns flora och fauna. Fiskdöd är däremot ett naturligt förlopp som inträffar då och då när syrehalten blir för låg.

I samband med en kontroll av Lappträskets vattenkvalitet den 31 mars håvades ett stort antal död småfisk upp ur sjön – abborre, gärs och mört.

– Det har varit en begränsad syrgasbrist i träsket, men igår när jag mätte syremängden såg det redan bättre ut. På djupare vatten var syremängden väldigt låg, under fem milligram, som tyder på att det går i fel riktning.

Det säger projektkoordinator Kimmo Karell från Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å.

Mätningen gjordes på 1,8 meters djup vid badstranden i Kapellby. Karells mätning visade 4,72 milligram per liter vid 10 centimeter ovanför bottnen, 5,30mg/l på en meters djup och 13,36mg/l direkt under isen.

När en liten sjö mår bra ska syrehalten vara åtminstone 8–10 milligram per liter men gärna högre.

– Räddningen kommer ändå i form av vårblomningen och växtplankton som producerar syre samt tillrinningsvatten och smältvatten som blandar om vattnet i sjön. Dessutom smälter isen som ligger på Lappträsket, säger Karell.

Hydrologen och limnologen Karell förutspår inte någon katastrof, utan konstaterar att tillfällig fiskdöd av det här slaget inträffar ofta i mindre sjöar.

Orsaken är så kallad vinterstagnation, det vill säga vattnet är stillastående eftersom is ligger på sjön och hindrar vindarna från att påverka vattenmassan. Tjock snö hindrar också en eventuell fotosyntes.

– Det här är rätt vanligt i små och djupa sjöar där vattencirkulationen har stannat upp under senvåren eller om snön fallit tidigt och vattnet inte har kommit åt att cirkulera. Det är ett naturligt förlopp i mindre sjöar, säger Karell.

Karell poängterar att Lappträsket är utsatt för belastning.

– Olika mikrober förbrukar syre under vintern och fiskarna också genom att andas. Eftersom vintern var mild sjönk inte syret heller ner till bottnen.

Ifjol mättes också syrehalter på under fem milligram per liter, men då observerades ingen fiskdöd.

– Senast vi upptäckte omfattande mängder döda fiskar var 2003 när isarna lade sig väldigt tidigt. När man sedan borrade vakar i isen för att öka syremängden kunde man se gäddor som kom upp till ytan för att andas, säger Karell.

Syrebrist uppstår inte i Lappträsket sommartid eftersom vindarna skapar cirkulation och rör om vattnet ända ner till bottnen.

Våtmarker ska hjälpa Lappträsket

Lappträskets problem ligger däremot i eutrofieringen och den interna belastningen som orsakas av näringsämnen från det omkringliggande tillrinningsområdet.

Hösten 2021 startade ett treårigt restaureringsprojekt då bland annat lokala fiskare utförde notfiske för att fiska bort karpfisk. Lappträsk kommun och NTM-centralen i Nyland står för de 120 000 euro som åtgärdsprogrammet kostat.

– Vi planerar nu som bäst nya konstruktioner för vattenskydd tillsammans med biologen Juha Siekkinen. Det kan vi berätta mera om i sommar eller efter semestrarna, säger Karell.

I korthet handlar åtgärden om att kartlägga tillrinningsområdet och anlägga våtmarker. Det kan man till exempel göra genom att bygga bottendammar vid åkrar där vattnet ner mot sjön eller terrasser av torv för vattenfåglar och andra arter.

Innan projektet kan förverkligas måste mark- och vattenägarna kontaktas och ge sitt godkännande, varefter kommunen tar ställning till projektet.