Så här svarade partierna på Orpos fem mest avgörande frågor

Sannfinländarnas knäckfrågor om regeringsprogrammet är:

1) Sannfinländarna går inte med i en regering som inte förbinder sig till att betydligt begränsa sådan invandring som är skadlig för Finlands ekonomi och säkerhet.

2) Sannfinländarna förutsätter en ekonomisk politik som säkrar de offentliga finansernas hållbarhet och stärker medborgarnas köpkraft.

3) Sannfinländarna förutsätter att regeringen håller fast vid riksdagens ståndpunkt om att Finland inte längre godkänner eller gynnar en gemensam skuldsättning eller inkomstöverföringar inom EU.

SDP är berett att delta i en regering som främjar en socialt, ekonomiskt och miljömässig politik och som inte skär i välfärdssamhällets grunduppgifter som social- och hälsovårdstjänster, utbildning eller socialskydd. Det här betyder också att förbinda sig till att respektera människovärdet och en ambitiös klimatpolitik.

De Gröna har följande knäckfrågor:

Under perioden ska det göras beslut så att förlusten av naturens mångfald stoppas fram till 2030. En stark naturlag måste stiftas och vi måste skydda statens gamla skogar. Djurens rättigheter bör främjas.

Vi bör försäkra oss om att Finland är klimatneutralt år 2035.

Vi ska varken skära i utbildning eller kultur och inte heller i studiestödet. Utbildningsnivån ska höjas, inlärningsskillnader minskas och vi ska svara på expertunderskottet.

De statliga finanserna ska stärkas. Ekonomin ska förnyas genom att förbättra Finlands attraktionskraft som ett investeringsland inom den gröna omställningen, genom att påskynda arbetskraftsinvandringen och genom att höja statens bidrag till forskning och utveckling.

Möjligheten att få vård måste förbättras, även när det gäller tjänster för den psykiska hälsan. De allra fattigaste inkomster ska inte drabbas av nedskärningar.

Vi främjar aktivt de mänskliga rättigheterna och försäkrar oss om att de uppfylls. Vi deltar inte i en regering som ställer sig negativt till Finlands EU-medlemskap eller främjar en isolering från den internationella gemenskapen.

Vänsterförbundets partifullmäktige har beslutat att partiet endast deltar i en regering som utövar politik som grundar sig i mänskliga rättigheter avhåller sig från att försämra grundtryggheten bibehåller avgiftsfri utbildning och fortsätter förbättra utbildningens finansiering sätter ramarna för klimatpolitiken så att den är i linje med målet på 1,5 grad säkrar kollektivavtals allmänt bindande verkan samt håller fast vid Finland nuvarande lagstiftning som förbjuder införsel och lagring av kärnladdningar på finsk mark.

Finland bör vara en aktiv och trovärdig part i det internationella samarbetet. Finland följer och respekterar internationella avtal, grund- och mänskliga rättigheter och människovärdet. Dessa värderingar bör synas i den politik som regeringen driver.
Finland bör fortsätta på sin långvariga EU-politik som genom ett konstruktivt, effektfullt och aktivt samarbete eftersträvar att utveckla EU.

Finland bör hålla fast vid de klimatmål som finns fastställda i klimatlagen för år 2035.

Finland bör vara ett öppet och framåtblickande land. Vi bör värna om och främja vårt lands tvåspråkighet så att möjligheterna att också i praktiken leva och verka på finska och svenska förverkligas. Svenskans ställning i Finland får inte försämras genom lagstiftning, strukturella reformer eller på andra sätt.
SFP:s medverkan i en ny regering avgörs utgående från helheten i regeringsprogrammet.

Kristdemokraterna har inga knäckfrågor när det gäller regeringssammansättningen. Knäckfrågor i regeringsprogrammet diskuterar vi under regeringsförhandlingarna. Kristdemokraterna är färdiga att delta i olika regeringssammansättningar som är förenliga med partiets värderingar och mål.

Rörelse nu har som mål att sitta i regeringen. Våra knäckfrågor är en balansering av statsfinanserna, en tillväxtpolitik som stöder företag, påskynda den hållbara omställningen och förnyade strukturer för ekonomisk tillväxt.

Vår tröskelfråga är att trygga välfärdssamhällets finansieringsbas och framtid.

Vi delar målet om att balansera de offentliga finanserna. Vi betonar ändå vikten av att beakta faktorer som beror på konjunktursvängningar. Anpassning måste göras balanserat och vid rätt tidpunkt. Vi är redo att spara på utgifter som är sekundära för medborgarna, som utvecklingsbidrag, kostnader för invandring och överdrivna klimatåtgärder.

Livsviktiga tjänster som hör till den offentliga sektorns kärna kan produceras smartare och mer effektivt än nu genom att skära i onödig förvaltning. Antalet lagstadgade uppdrag för staten, välfärdsområdena och kommunerna kan ses över. Offentliga upphandlingar kan göras mer effektivt.

SDP delar oron för välfärdsstatens framtida finansieringsbas. Därför vill SDP sätta fart på tillväxten, stärka de offentliga finanserna och vända skuldsättningstrenden.

Behovet av finanspolitisk anpassning är starkt kopplat till ekonomin överlag och därför är tillväxtpolitiken allt viktigare. Samtidigt måste vi trygga välfärdsstatens centrala tjänster och de förmåner som tryggar människors utkomst.

Det behövs ett program över flera valperioder för att trygga de offentliga finanserna på sikt. Den bästa åtgärden är strukturella reformer som stöder ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt. Med andra ord måste vi förbättra produktiviteten, höja sysselsättningen, ta hand om den nuvarande arbetskraften och främja hållbar arbetskraftsinvandring.

SDP vill sikta på en tillväxt på minst 2 procent. Det kan vi nå genom att hålla fast vid målet att öka investeringarna i forskning och utveckling till 4 procent av bnp, höja andelen högutbildade till 60 procent och sikta mot en sysselsättningsgrad på 80 procent. Vi vill öka produktiviteten utifrån Arbets- och näringsministeriets rekommendationer.

Direkta anpassningsåtgärder måste vara på sådan nivå och genomföras vid en sådan tidpunkt att takten inte saktar ner tillväxten och på det sättet försvagar de offentliga finanserna. Åtgärderna måste beakta konjunktursvängningar och inte äventyra sysselsättningen. Det måste också finnas spelrum för att reagera på kriser, ekonomiska störningar och inflation.

Tillväxtmålen tillsammans med direkta anpassningsåtgärder skulle stärka de offentliga finanserna med sammanlagt 3,5 – 6 miljarder euro. Anpassningen måste vara rättvis och inte dämpa tillväxten.

SDP är redo att minska utgifter bland annat genom att förnya processerna för offentlig upphandling, mer effektiv förvaltning och genom att dra ner på företagsstöd. Därtill kan till exempel hemvårdsstödet göras mer flexibelt och kortare, samtidigt som man kan minska utgifterna genom att förebygga sjukpensionering.

De som har störst betalningsförmåga måste bära det största ansvaret för anpassningsåtgärder. Bland annat kan man bredda beskattningen av kapital och skära ner oskäliga skattelättnader.

De Gröna delar Finansministeriets syn på behovet av att stärka den offentliga ekonomin. Vi anser att anpassningen måste vara hållbar för människor, miljön och Finlands konkurrenskraft på lång sikt.

De Gröna förbinder sig till att de offentliga finanserna är i balans år 2035 och att Finland då är klimatneutralt.

Under den här valperioden kan finanserna balanseras med 3 miljarder, framför allt genom att skära i skadliga och ineffektiva företagsstöd, göra en ekologisk skattereform, förnya den hälsobetonade beskattning och effektivisera offentlig upphandling. Därtill behövs strukturella reformer för att höja sysselsättningen till 80 procent och öka arbetskraftsinvandringen.

Finland återhämtar sig fortfarande efter coronapandemin, det är krig i Europa, energikrisen är inte nödvändigtvis över, och det råder osäkerhet inom den globala ekonomin. Vid sidan om allt det här behövs investeringar för den gröna omställningen. Av den orsaken måste det finnas finansiellt spelrum till exempel vid en lågkonjunktur.

Vi vill begränsa skuldsättningen till en hållbar nivå på ett rättvist sätt. De specifika åtgärderna och konjunkturcykeln påverkar också anpassningens storleksklass. Till exempel borde beskattningen av vinstutdelning i vilket fall som helst förnyas i linje med expertgruppers och Finansministeriets förslag. Källskatt bör också införas för de institutionella placerare som nu är befriade från det.

Finansministeriets anpassningsmål är över överdimensionerat och orealistiskt. Vi delar flera experters, bland dem ekonomen Sixten Korkmans, uppfattning att en justering på sex miljarder euro är för mycket för en enda regeringsperiod och skulle leda till omfattande mänskligt lidande och ekonomisk skada. Finanspolitiken måste anpassas till konjunkturcyklerna och på ett sätt som stärker hållbarheten på sikt.

Vänsterförbundet är redo att stärka Finlands offentliga finanser med 3 miljarder euro under den kommande regeringsperioden, förutsatt att ekonomin inte hamnar i en allvarlig lågkonjunktur. I vårt valprogram har vi lagt fram de mest konkreta åtgärderna av alla riksdagspartier för att nå målet. Fokus för anpassningen måste ligga på reformer som gör beskattningen mer rättvis och stärker skattebasen. Därtill måste vi bland annat minska företagsstöd som är skadliga för miljön och stärka sysselsättningen.

När det gäller övriga anpassningsmål håller vi fast vid de löften regeringssonderaren Petteri Orpo gav före riksdagsvalet om att ”vi inte vill skära i människors utkomst”, ”vi vill inte skära i utbildningen”, ”vi kommer inte att röra indexen för pensioner” (Yle 20.3.2023) och ”vi kommer inte att att skära i finansieringen av social- och hälsovården” (Yle 21.3.2023).

Vi instämmer i Finansministeriets lägesbild när det gäller behovet att förstärka den offentliga ekonomin under de kommande två valperioderna.

Om vi inte lyckas försnabba den ekonomiska tillväxten blir det svårt att nå målsättningen. Hållbar ekonomisk tillväxt och ökad produktivitet är i nyckelposition. En central åtgärd är att förbättra tillgången på arbetskraft.

En balansering kräver både en prioritering av utgifter och nedskärningar. Vi kan ändå inte spara bort den ekonomiska tillväxten eller beskatta bort vår konkurrenskraft. Investeringar är i nyckelposition för tillväxt, jobb och ökade skatteintäkter. Genom att satsa på utbildning och hälsa lägger vi grunden för framtidens tillväxt och stävjar kostnadsökningen.

Vi behöver tillväxt på minst två procent, en sysselsättningsgrad på minst 80 procent. En höjd sysselsättningsgrad på en procent innebär ungefär en miljard euro mer i statskassan. Satsningar på forskning och utveckling är centrala för tillväxten och vi borde måste fortsätta arbetet för att höja finansieringen av forskning och utveckling till fyra procent av bnp.

Grundtryggheten för de svagaste i samhället får inte försvagas och tillgången till basservice måste alltid garanteras.

Kristdemokraterna förbinder sig till nivån på behovet av anpassning som nämns i frågan. Det är vi skyldiga kommande generationer. För det behövs tillväxt, strukturella reformer, nedskärningar, riktade skattehöjningar och bredare skattebas. Finanspolitiken ska stå i relation till tillväxten.

En central åtgärd är att återgå till budgetramarna. Det måste ändå finnas beredskap att öka utgifterna för stigande vårdkostnader och yttre säkerhet. Vi måste hålla fast vid utbildningens grundfinansiering. Vi får inte försvaga den sociala tryggheten för de medborgare som är mest utsatta.

Kristdemokraterna föreslår en starkare gradering av arbetslöshetsdagpenningen, en reform av bostadsbidraget, en hälsorelaterad skatt, högre skatt på alkohol och tobak, att man slopar skattefriehet på kapital för stiftelser och organisationer, och att man skär i skatteavdrag för medlemsavgifter för arbetsmarknadsorganisationer.

KD är också redo att diskutera många andra åtgärder som Finansministeriet har listat. Förvaltningens effektivitet ska också kunna ses över utan fördomar. Finansieringsmodellen för välfärdsområdena måste korrigeras och det behövs större fokus på förebyggande verksamhet. Digitalisering kan i viss mån öka produktiviteten och funktionerna inom de offentliga tjänsterna.

Företagsbeskattningen ska inte höjas. Däremot måste vi få bukt med internationell skattesmitning. Vi ska också främja inhemskt ägande. Investeringar kan främjas genom att förbättra tillgången på inhemsk energi och förbättra tillståndsprocesserna.

Finlands ekonomiska läge är allvarligt. Vi måste förbättra förutsättningarna för tillväxt och genomföra genomtänkta nedskärningar. Rörelse Nu anser att det viktigaste är att fokusera på tillväxt. Skattehöjningar eller nedskärningar som tär på tillväxten ska inte göras.

Vi är redo att förbinda oss till målet som har lagts fram av Finansministeriets tjänstemän.

Arbetsmarknaden: Rörelse Nu föreslår en reform av arbetsmarknaden för att öka flexibla lokala avtal. Vi vill höja skyddsgränsen för utmätning, slopa inkomstgränserna för studiestöd och lätta på pensionärernas arbetsbeskattning. Den sociala tryggheten måste uppmuntra till att jobba. Det behövs också resurser för individuell arbetskraftsförmedling.

Bättre förutsättningar för företagare. En företagsvänlig omgivning som ger tillväxt och investeringar kan uppmuntras i beskattningen, genom lokala avtal och mindre byråkrati.

Kortare vårdköer. För att få bukt med vårdköerna föreslår Rörelse Nu en modell med familjeläkare, högre FPA-ersättningar, principen med en lucka och ordentlig vård direkt, bättre mentalvårdstjänster och genom att inkludera privata serviceproducenter.

Digitalisering och hållbar omställning. Digitaliseringen ger möjligheter att öka produktiviteten och effektiviteten i arbetslivet. Förädlingsgraden för exportvaror måste höjas. Det behövs modiga idéer och större finansiering för forskning och utveckling.

Arbetskraftsinvandring. För att locka arbetskraft behövs dragningskraft och marknadsföring. Också staten borde satsa på internationell rekrytering. Finland kan konkurrera om arbetskraft till exempel genom skattelättnader.

Högre kompetensnivå. Läroplikten borde förlängas med två år för förskolan. Mer närstudier inom yrkesutbildningen och fler studieplatser på högskolorna är Rörelse Nus förslag.

Anpassningsåtgärder. Vi föreslår bland annat att man skär 600 miljoner euro på utvecklingsbistånd, 400 miljoner euro genom att sätta ett tak på bostadsbidraget, 400 miljoner euro på företagsstöd, 400 miljoner euro på skatter på bland annat socker, tobak och alkohol, 300 miljoner euro från statsförvaltningen och 200 miljoner euro genom att slopa avdrag för medlemsavgifter i fackförbund. Rörelse Nu förelår också nedskärningar på 200 miljoner i husbolagens skatteavdrag för lån, 200 miljoner på det inkomstrelaterade arbetslöshetsbidraget, 200 miljoner euro på att bekämpa skuggekonomi, 200 miljoner på beskattning av snusförsäljning, 150 miljoner från Yles budget och 10 miljoner från partistödet.

Ja och ja. Samlingspartiet har framfört en bred palett av åtgärder i sina program och i sin skuggbudget.

Den mest centrala åtgärden är att få den arbetskraftsreserv på 642 000 människor att bättre delta i arbetsmarknaden. Det här inkluderar 372 000 arbetslösa arbetssökande, 140 000 personer utanför arbetskraften och 130 000 sjukpensionärer. Det finns potential för att förbättra sysselsättningen framför allt bland 55–64-åringar. Om den här åldersgruppen når samma sysselsättningsnivå som i Sverige så skulle det betyda 82 000 fler sysselsätta. Genom att satsa på rehabilitering och utbildning kan vi förebygga sjukpensionering som beror på psykiska problem särskilt bland unga.

Skattemorötter kan stödja pensionärer som vill arbeta. Det finns 350 000 personer var i åldersgrupperna 65–69 och 70–74 och den gruppen kan utgöra en stor arbetskraftsreserv om det blir vanligare för pensionärer att jobba. Finland borde oberoende se över arbetskarriärerna, så att pension inte automatiskt innebär att karriären är över.

I yngre åldersgrupper finns mycket att förbättra. Yrkesutbildningen behöver tillräckliga resurser och reformer är nödvändiga för att svara på arbetskraftsbristen. Vi återställa respekten för yrkesutbildningen eftersom det är sådana jobb där bristen är som störst.

Situationen för dem som är i en utmätningsprocess kan förbättras så att det alltid lönar sig att ta emot arbete.

Internationell rekrytering, alltså arbetskraftsinvandring, måste ses som ett komplimenterande element på den finska arbetsmarknaden. Tyngdpunkten för rekrytering utanför EU måste fokusera på högutbildade som exempelvis IT-branschen behöver. För arbetaryrken bör man i första hand rekrytera personal inom EU:s inre marknad med 450 miljoner människor. Riktade rekryteringskampanjer inom till exempel social- och hälsovårdsbranschen kan riktas mot länder i Sydeuropa där ungdomsarbetslösheten är hög. Det behövs tillräckliga resurser för utbildning och framför allt arbetskraftens mobilitet i Finland.

Bristen på arbetskraft kan motverkas på ett övergripande sätt genom att höja finländarnas kompetensnivå, förbättra arbetsförhållandena, minska sjukfrånvaro, förbättra den internationella rekryteringen, öka arbetskraftsinvandringen och höja sysselsättningsgraden särskilt bland personer med nedsatt arbetsförmåga.

Arbetsförmedlingen spelar en nyckelroll. Därför är det viktigt att fortsätta den avgående regeringens jobb med att utveckla personlig arbetsförmedling. Tjänsterna måste bättre beakta individen och arbetsgivarnas specialbehov. Förmedlingen behöver också tillräckliga resurser.

Grundskolan måste utvecklas så att alla får bra grundkompetens och färdigheter. Inlärning på arbetsplatser under andra stadiet måste stärkas. Vuxenstöd behövs för dem som byter bransch och skolar om sig. Det behövs särskilt fokus på mentalvård för unga. Jämlikhet inom arbetslivet ska främjas genom att ingripa i diskriminering och främja flexibilitet och familjevänligt arbete. Mångsidiga tjänster behövs för att förbättra arbetsmiljön.

Finland behöver arbetskraftsinvandring för att möta behovet av kunnig arbetskraft och stärka förutsättningarna för tillväxt. Vi behöver nya grepp för att locka internationella talanger till Finland. Finland behöver fler internationella studerande som också stannar här för att arbeta. Migrationstjänsterna måste bli snabbare och det måste bli smidigare att få med sig och integrera familjer. Också i framtiden ska behovsprövning användas för att rikta internationell rekrytering mot branscher som har brist på arbetskraft.

Vi kan lösa arbetskraftsbristen genom att få fler som deltar i arbetslivet och öka produktiviteten. De Gröna anser att utbildning, kontinuerlig inlärning och fler platser inom utbildningen som viktiga lösningar för branscher som lider av personalbrist. Unga utan utbildning måste styras bättre mot lärlingsavtal. De som nyligen har flyttat till landet måste snabbt få språkundervisning och utbildning. Därtill behövs åtgärder för att öka invandringen och främja integrationen. Det behövs särskilt fokus för att förbättra sysselsättningen bland kvinnor med utländsk bakgrund och för att öka deltagandet bland föräldrar som är hemma med barnen.

Att underlätta internationell rekrytering är en av de mest centrala åtgärderna. Finland måste locka utländska studerande, forskare och experter genom att förbättra deras partners möjligheter att få jobb, barnens platser i skolorna och möjligheter att lära sig språk för att öka incitamenten att stanna i landet. Vi kan endast klara oss i den internationella konkurrensen genom kreativitet, hög utbildningsnivå och uppfinningsrikedom.

De Gröna vill slopa behovsprövningen för arbetskraft. De Gröna anser att invandring borde göras lättare överlag. Vi anser att inkomstgränserna för familjeåterförening borde sänkas och att byråkratin för olika tillstånd förenklas. Vi föreslår att man börjar ett internationellt rekryteringsprogram för att utbilda vårdpersonal redan i ursprungslandet. Den arbetskraft som talar utländska språk och som redan finns i Finland behöver få möjligheten att förbättra sina språkkunskaper vid sidan av jobbet. Som en del av att utveckla invandringen borde Migrationsverket som helhet flyttas så att det blir en del av Arbets- och näringsministeriets styrning. Vi måste stärka automatiseringen och digitaliseringen vid myndigheterna för att göra inflyttning smidigare.

När det är frågan om verklig arbetskraftsbrist, snarare än ovilja att betala en lön som räcker för att leva på, så beror det ofta på att arbetssökandes kompetenser inte motsvarar arbetsgivarnas behov. För att råda bot på situationen måste hela befolkningens utbildningsnivå höjas, genom att omskola sig, fortsätta återupprätta uppskattningen för utbildning, och genom riktade åtgärder för dem som saknar utbildning efter grundskolan. Vi måste stödja och underlätta utbildning och kompetensutveckling för arbetslösa. För tillväxtcentra är det viktigt att öka utbudet på boende till rimliga priser och sätta stopp för de nedskärningar i bostadsbidraget som har omtalats i offentligheten, och som kan försvaga incitamenten för att arbeta och klart förvärra arbetskraftsbristen.

Finland har tiotusentals unga som står utanför arbetsmarknaden och som saknar en klar väg till fortsatta studier eller arbete. Det kan bero på till exempel olika slags neuropsykologiska symtom eller personer som saknar en väg till vidare studier efter att ha genomfört specialiserade yrkesstudier.

Marins regering lyckades förbättra handläggningen av arbetstillstånd, men arbetet för att korrigera invandringspolitiken måste fortsätta. Hindren för att arbeta borde slopas för dem som har kommit till Finland som asylsökande, och de omänskliga och ur samhällets synpunkt irrationella utvisningarna måste avslutas. Rasism och diskriminering måste bekämpas i alla deras former i det finländska arbetslivet och samhället. Finlands dragningskraft borde också främjas genom att underlätta familjeåterförening. Samtidigt som man främjar arbetskraftsinvandring är det också nödvändigt att se till att det inte uppstår en arbetsmarknad i två nivåer och bekämpa exploatering mer målmedvetet, bland annat genom att kriminalisera underbetalning, övervakningen av arbetarskyddet och ge fackföreningarna rätt att vidta kollektiva rättsliga åtgärder.

De viktigaste faktorerna för att locka utländska arbetskraft till Finland är enligt forskning bland annat levnadsstandarden, närheten till naturen, balans mellan arbete och fritid, den allmänna säkerheten, mänskliga rättigheter och demokrati, och bra tjänster. Vi måste fortsätta satsa på de här finländska styrkorna.

Processerna för invandring som leder till arbete måste bli snabbare och smidigare. Vi behöver införa en garanti kring behandlingstiderna för arbetstillstånd och uppehållstillstånd för arbetare. Behandlingstiden för ett arbetstillstånd ska inte vara längre än 30 dagar. Vi vill även slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft.

Vi vill att det ska vara lockande att komma till Finland för att studera och arbeta. Därför är det centralt att vi också tar hand om familjemedlemmarna till dem som kommer hit, genom att säkra tillgången till exempelvis dagvård, utbildning och språkkurser. Integration på både finska och svenska behöver främjas. Vi vill att personer från tredje land som avlägger en yrkes- eller högskoleexamen i Finland automatiskt ska få ett permanent uppehållstillstånd.

Även personer som kommer till Finland via humanitär invandring ska ses som en tillgång.

Vi måste stödja dem som kommer till Finland ännu bättre och satsa på att främja integrationen, så att det är smidigt och meningsfullt att bosätta sig här.

Erkännandet av utländska examina och kompetens måste förbättras så att sysselsättning inom den egna branschen underlättas. Språkinlärning i arbetslivet ska främjas.

Yrkesutbildningen ska utvecklas i samarbete med näringslivet så att den bättre tillgodoser företagens behov av arbetskraft både regionalt och lokalt.

Fler utbildningsplatser för utlänningar på alla utbildningsnivåer ska skapas på exportkusten.

Personalbristen inom hälsovården besvaras bland annat med att höja utbildningsplatserna för vårdpersonal (inkl. läkare) och genom att försäkra att vårdassistenter kommer ut på arbetsmarknaden. Samtidigt måste resurseringen till utbildningssektorn ses över.

Förutsättningarna för vuxenstudier måste fortsättningsvis stärkas. Vi behöver bättre resurserade arbetskraftstjänster som svarar på det faktiska behovet och så att alla kan bemötas individuellt. Arbetskraftens tillgångsprövning ska gradvis frångås.

Vi vill slopa lönsamhetsfällor genom att höja skyddsgränsen för personer i utmätningsprocesser, slopa inkomstgränserna för studiestödet, höja skyddsgränsen inom den sociala tryggheten och gradera det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet. Samtidigt behövs utbildning för att öka sysselsättningen och resurser för individuell arbetsförmedling.

Skattelättnader ska göra det lönsamt för pensionärer att ta emot jobb. Skattemorötter ska stödja branscher som lider av arbetskraftsbrist att anställa och investera mera.

Arbetsmarknaden bör förnyas genom att slopa allmänt bindande kollektivavtal. Samtidigt behövs en minimilön i lagen. Det ska bli lättare att säga upp personal. Politiska strejker och oskäligt stora stödstrejker borde begränsas enligt lag.

Lärlingsavtal måste utvecklas så att innehållet planeras i samråd med företagen.

Kortare vårdköer kan också minska på sjukfrånvaro. Effektivare vård kan spara stora summor och minska mänskligt lidande. Det finns lösningar.

Finland behöver arbetskraftsinvandring. Skattelättnader kan göra Finland mer attraktivt. Vi måste ändra arbetskulturen så att man kan arbeta utan att tala flytande finska. För att främja arbetskraftsinvandring föreslår Rörelse Nu en migrationsminister. Vi behöver också statens rekryteringsbyråer utomlands.

Genom att höja sysselsättningsgraden och göra internationell rekrytering smidigare. Vi vill försnabba och automatisera tillståndsprocesser kan vi övergå till effektiv efterhandsövervakning och lägga ansvaret för internationell rekrytering på en myndighet. Vi vill höja utbildningsplatserna inom branscher som lider av personalbrist och trygga individens möjligheter för vidareutbildning.

Utsläppsminskningen bör förverkligas så att den inte drabbar finländarnas vardag eller hotar den offentliga ekonomins balanseringsmål och förmåga att svara på andra utmaningar.

Målet om klimatneutralitet som Finland själv ställt upp och som är 15 år striktare än i konkurrerande länder, ökar inte exporten. Att med våld sträva efter det här målet kan istället försvaga våra ekonomiska möjligheter att främja exporten.

Inhemsk torv bör återtas till energiproduktion och biogasens konsumtion bör främjas.

Ägandet av den nya infrastrukturen för energiproduktionen håller på att koncentreras i utländska händer och vårt beroende av Kina växer, även om målet borde vara att stärka självförsörjningen och oberoendet.

Det är mycket viktigt för SDP att hålla fast vid målet om klimatneutralitet till år 2035 och att målet uppnås på ett social rättvist sätt. Kort därefter ska övergången till kolnegativitet ske. Under den här valperioden behövs redan planer för hur de här målen ska nås.

Olika incitament som utsläppshandel, beskattning och stöd har även i fortsättningen en roll i att minska utsläppen för konsumtion och produktion. Kostnaderna för klimatåtgärderna ska delas rättvist.

Energipolitikens mål är att snabbt övergå till förnybara energiformer och att frigöra sig från fossil energi. SDP vill att Finland är självförsörjande när det kommer till elektricitet år 2025.

Regeringen bör se till att Finland är kolneutralt senast år 2035 och uppfyller EU:s klimatkrav. Klimatåtgärderna måste förverkligas rättvist så att de som är i en svagare ställning inte lider av det.

Klimatpolitikens mest brännande fråga är att svara på kolsänkans kollaps. De Gröna skulle skapa ett ”budgetneutralt kolstödsystem” som skulle styra skogsägarna och industrin mot att öka kolsänkan och kollagringen. Förnyelsen av skogslagen och att minska utsläppen från jordmånen i skogar och torvåkrar har en nyckelposition.

Förbinder sig till målet om klimatneutralitet år 2035 och kolnegativitet kort efter det. Det här når vi genom att stärka utsläppshandeln och genom att ingripa i utsläppen för trafik, jordbruk, markanvändning och byggnadernas uppvärmning t.ex. genom beskattning.

Målet om klimatneutralitet kan inte nås utan att åtgärda kolsänkans kollaps. Det behövs ett räddningsprogram för kolsänkan.

Förbinder sig till att den globala uppvärmningen begränsas till max 1,5 grader enligt Parisavtalet. Därför vill vi att Finland är koldioxidneutralt år 2035 och att vår energiproduktion blir fossilfri så snabbt som möjligt.

Kolsänkan är väsentlig del med tanke på att nå Finlands klimatmål och den bör därför stärkas. Användningen av biobränslen och biogas är det förmånligaste sättet att minska trafikens utsläpp med den nuvarande bilparken. Vi vill utöka infrastrukturen gällande laddnings- och tankställen.

Det viktigaste sättet att minska Finlands klimatutsläpp är att öka utbudet av fossilfri energi med en mångsidig palett.

Finland bör ta tillvara den gröna omställningens möjligheter, men inte så att vi glömmer den sociala hållbarheten, t.ex. lokalbefolkningen och den samiska minoritetens rättigheter. Finland får inte bli ett reservat för vindkraft och gruvindustri, där vinsterna från den gröna omställningen läcker utomlands.

Det ekologiska ansvaret får inte undvikas genom att flytta industri och matproduktion från Finland till länder med lägre miljöstandarder.

Rörelsens beslut baserar sig på vetenskap. I klimatarbetet måste man sätta mål och betona det internationella samarbetets betydelse. Det är möjligt för oss att motverka klimatförändringen och samtidigt bygga ett hållbart och livskraftigt samhälle.

”Hållbar övergång” är en internationell megatrend som skapar möjligheter för Finland. Det är viktigt att notera att till exempel den inhemska industrin har avancerat i snabbare takt än väntat. Låt marknaden göra sitt.

Vi stöder klimatlagens mål om ett klimatneutralt Finland till år 2035. Utsläppsminskningarna ska förverkligas kostnadseffektivt, på marknadens villkor och teknologineutralt. Utsläppen ska ha ett pris och renare lösningar ska vara billigare.

Vid sidan av utsläppsminskningen måste kolsänkan tryggas. Skogens tillväxt måste tas hand om.

Finland är ett EU-land. Sannfinländarna godtar detta. Däremot godkänner vi inte det kontinuerliga överlämnandet av det nationella beslutsfattandet eller den cykel som startade med eurokrisen, där medlemsländernas inkomstöverföringar och gemensamma ansvar normaliseras till en del av EU-lagstiftningen. Det enhälligt godkända utlåtandet om Finlands budgetsuveränitet som godkändes i riksdagens under våren 2021 måste följas.

Sannfinländarna är beredda att föra en proaktiv och konstruktiv EU-politik så att Finlands intressen bevakas allt striktare.

En starkare koordinering med Sverige och Danmark i EU-frågor främjar Finlands nationella fördelar.

En ny position måste tas i att förutse EU-politiken. För tillfället är de viktigaste frågorna som behöver påverkas bemötande av företagen, klimatlagstiftningen och den gemensamma bevakningen av de yttre gränserna. De inkomstöverföringspaket som nu förbereds måste tveklöst förkastas.

Sannfinländarna har förbundit sig till ett aktivt Natomedlemskap. Ett Natomedlemskap ger Finland genuina säkerhetsgarantier och ett stöd för en betydligt hårdare EU-politik.

SDP har förbundit sig till Finlands medlemskap i såväl EU som Nato.
SDP:s mål är en Europeisk Union som är socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Frihet, demokrati och rättsstatsprincipen ska stå i centrum av verksamheten.
Det är centralt att Ukrainas medlemsprocess i EU försnabbas och vi ska stödja Ukrainas medlemsförutsättningar.
De viktigaste frågorna för Finland att påverka under den kommande perioden är iakttagandet av av EU:s strategiska autonomi och säkrandet av den fria inre marknaden som baserar sig på konkurrens. Olika kritiska beroendeställningar och risker de medför för Finlands ekonomi och samhälle måste granskas helhetsmässigt på unionsnivå. Samtidigt måste Finland aktivt sträva efter, inte bara investeringar som berör autonomi, utan också tillväxt, sysselsättning och välmående som baserar sig på grön och digital omställning.

Vi förbinder oss starkt till Finlands medlemskap i Europeiska Unionen och Nato samt det internationella multilaterala systemet. De Gröna vill fortsätta Finlands långsiktiga människorättsbaserade utrikespolitik.

De Gröna vill stärka FN:s position. Vi vill bekämpa extrem fattigdom och ojämlikhet i världen och speciellt försvara flickors och kvinnors rättigheter samt främja FN:s mål om hållbar utveckling.

De Gröna vill att Finland ska föra en proaktiv och förutseende Europapolitik. Vi vill göra Europeiska Unionen hållbar ur människans och miljöns utgångspunkt.

De Gröna vill förnya EU:s ekonomiska och näringspolitik så de stöder en grön omställning och EU:s klimatmål. EU:s beslutsfattande måste stärkas och beroendet av odemokratiska nationer måste minska. Finland måste främja handelspolitiken inom EU och handelsavtalen bör främja EU:s miljö-, klimat- och människorättsskyldigheter. Vi stöder en gemensam och solidarisk invandring och försvarar en fri rörlighet. Finland ska inte exportera vapen till länder som kränker mänskliga rättigheter eller för anfallskrig.

Vi vill uppdatera Finlands utrikes- och säkerhetspolitik så den systematiskt främjar jämlikhet. Finland måste stärka såväl civil och militär krishantering och aktivt främja en gemensam krishantering, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Vänsterförbundet förbinder sig till det handlingsprogram som gjorts under den pågående regeringsperioden i förhållande till säkerhets- och EU-politiken. På samma sätt gäller det att agera i Nato.
EU måste fortsätta jobba för att uppnå klimatneutralitet, en förflyttning till ren energi och cirkulär ekonomi. Den gröna och digitala förflyttningen måste ske på ett socialt jämlikt sätt. Vi ska fortsätta förstärka ett socialt Europa.

EU måste hålla fast vid de demokratiska och människorättsliga skyldigheterna och alla måste förutsättas följa rättsstatsprincipen. Asylpolitiken ska vara human. Finland ska påverka frågor kring EU:s strategiska autonomi och globala roll. En rättvis ökning av internationell handel, investeringar och beskattning gör det möjligt att lösa globala kriser och utmaningar.
Till nästa kommissionsprogram ska Finland aktivt föra fram en ny programhelhet som kan säkra östra Finlands livskraft och framtid.

Ja. Vi förbinder oss till Finlands medlemskap i EU och Nato.

Finland ska ta en aktiv roll i utvecklingen och förstärkandet av Nato. Finlands sätt att agera på ett konstruktivt och pragmatiskt sätt på den internationella arenan ska fortsätta.

Finland ska vara i centrum av beslutsfattandet när beslut som påverkar Finland fattas. Finland ska föra en aktiv, långsiktig, och målinriktad EU-politik som präglas av ett proaktivt engagemang där vi påverkar saker i rätt tid. EU:s gemensamma utrikespolitik och EU:s roll som geopolitisk aktör behöver stärkas. Vi stöder ett aktivt transatlantiskt samarbete mellan EU och USA.

EU spelar också en viktig roll när det gäller att främja mänskliga rättigheter, vilket är ytterligare en orsak till att EU:s roll som geopolitisk aktör behöver stärkas. Rättsstatsprincipen är en grundläggande värdering för både Finland och EU. Vi stöder bättre övervakning och att EU:s finansieringsbeslut tydligare kopplas till hur länder uppfyller rättsstatsprincipen. En fungerande inre marknad är nödvändig för vår exportindustri. Den fria rörligheten inom EU behöver stärkas.

De nordiska länderna är Finlands närmaste internationella samarbetspartner. De nordiska länderna behöver samarbeta ännu mer på den internationella arenan, även inom Nato och i EU.

Europeiska Unionen och Nato är viktiga samarbetsparter och påverkansforum för att bygga en tryggare framtid för Finland. Vi vill utveckla Europeiska Unionen som ett samarbetsorgan för självständiga stater, som främjar sysselsättning, välmående och säkerhet genom en fungerande inre marknad. Finland måste vässa och förutse vår påverkan i unionen samt effektivisera påverkanskanaler och samarbeten i en post-Brexit union. Vi måste återställa marknadsdisciplinen och no bailout-principen.
Under den kommande perioden bör Finland aktivt påverka EU:s riktning och den kommande kommissionens program och budget, som måste vara återhållsam. Det är viktigt att framhäva den finska och nordiska synen, speciellt när det gäller klimat- och miljöpolitik. Skogspolitiken ska fortsättningsvis vara i våra egna händer.

Rörelse Nu förbinder sig till Finlands EU- och Natomedlemskap samt till en handlingskraftig och initiativrik EU-politik.

Finland bör skapa en bättre EU-strategi där vi på ett mer själviskt sätt ser Östersjönationernas och Finlands nationella fördelar. Finland ska inte längre sträva efter att vara klassens enda mönsterelev.
Finlands viktigaste uppgift i EU är att påverka att utvecklingen av unionen inte leder till gemensamma skulder eller inkomstöverföringar mellan länderna i form av klimatpaketets socialfonder. Vi förutsätter att Finland förbättrar sin EU-strategi att bli mer förutseende under nästa period.
Rörelse Nu är positivt inställda till Europeiska Unionen. Vi vill att Finland ska vara en aktiv medlem i den gemensamma unionen som inbegriper den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och människor.

Samlingspartiet förbinder sig till medlemskapet i EU och Nato. Samlingspartiet förbinder sig också till initiativtagande och konstruktiv EU-politik. Finland måste vara lösningsorienterad och samarbetsvillig inom EU och kunna skapa sina ställningstaganden i god tid och på det sättet effektivt påverka frågor inom EU. Samlingspartiets vision bygger på följande målsättningar:

1. Att möjliggöra EU:s framgång i geopolitiska och ekonomiska stormar.

2. Ukrainas vinst är en ödesfråga för Europas säkerhet – vi stärker EU:s försvarssamarbete.

3. Vi sätter fart på tillväxten genom att utveckla den inre marknaden och slopa handelshinder.

4. Vi gör Europa till en stormakt inom ren energi.

5. Vi stärker medlemsländernas ansvar för en hållbar offentlig ekonomi.