Alexanderinstitutets direktör: ”Kara-Murzas fängelsestraff ska fungera som ett varnande exempel”
Markku Kangaspuro, direktör vid Alexanderinstitutet, säger också att Ryssland skulle kunna införa dödsstraffet ifall de långa fängelsestraffen inte bedöms som tillräckligt effektiva.
Markku Kangaspuro, direktör vid Alexanderinstitutet i Helsingfors, var inte överraskad när domen mot den ryske oppositionsaktivisten Vladimir Kara-Murza föll på måndag förmiddag.
– Det var ganska säkert att han skulle få den där domen. Men nog är det ett väldigt långt straff, säger Kangaspuro, med hänvisning till det 25 års långa fängelsestraffet som Kara-Murza fick efter att han dömts för landsförräderi i Moskvadomstolen.
Ryske oppositionsaktivisten Kara-Murza döms till 25 år i fängelse
Dömdes för landsförräderi i Moskvas stadsdomstol.
Enligt Kangaspuro ska straffet fungera som ett varningens finger till andra oppositionella personer i Ryssland.
– Kara-Murza har varit en väldigt synlig oppositionsfigur. Han har varit synlig och orädd och inte låtit sig skrämmas till tystnad. Kara-Murza har, liksom Navalnyj, synliggjort korruptionen inom Rysslands regerande parti och Putins inre cirkel.
– Med det här stränga straffet vill man visa vilka konsekvenser oppositionens verksamhet kan få.
Kara-Murzas internationella kontakter provocerar
I ett livestreamat samtal ordnat av The Washington Post på måndagen sade Kara-Murzas advokat Vadim Pokhorov att rättegången mot honom inte haft något att göra med rättvisa.
– Det här fallets anstiftan och utredning gick inte i linje med lagen. Och förhören i rätten var också olagliga eftersom de hölls bakom stängda dörrar, sade Pokhorov.
Kara-Murza är långt ifrån den enda oppositionsaktivisten som blivit dömd till fängelse i Ryssland.
Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har suttit i fängelse sedan år 2021 och avtjänar nu ett straff på minst nio år. I december dömdes också Kremlkritikern Ilja Jasjin till åtta års fängelse för att ha uttalat sig kritiskt mot kriget i Ukraina.
Men Kara-Murzas straff är det längsta hittills.
– Jag tror att en av sakerna med Kara-Murza som irriterat det ryska ledarskapet mycket är att han ofta synts i USA och lobbat till politiker i senaten och krävt att de ska införa sanktioner mot Putins inre cirkel, säger Kangaspuro.
– Sedan har han förstås uttalat sig öppet mot kriget i Ukraina och det var det som den här domen främst verkade fokusera på.
Viktigt för oppositionella att stanna kvar i Ryssland
Liksom Navalnyj och Jasjin har Kara-Murza valt att stanna kvar i Ryssland, trots att han misstänks ha blivit förgiftad två gånger.
– Den ryska oppositionen är inte alltid ense om hur de ska ledas eller vad som är det mest effektiva sättet att agera. Men en del av oppositionen är av den starka åsikten att man inte kan förändra det ryska samhället från utlandet. Därför har personer som dessa valt att stanna kvar, säger Kangaspuro.
Samtidigt har det kommit flera uppgifter under den senaste veckan gällande att Navalnyj är i mycket dåligt skick och nekas vård i fängelset.
– Om man är i fängelse i Ryssland i mer än fem år, för att inte prata om 25 år, då kommer det leda till permanenta skador på hälsan. Det ser vi nu med Navalnyj.
Ja, Navalnyj är i väldigt dåligt skick. Kara-Murza bedöms också ha fått betydligt sämre hälsa under sin tid i fängelse. Varför är de fortfarande vid liv?
– Det är knappast tack vare den höga nivån på den ryska vården, säger Kangaspuro.
– Det verkar som att den ryska ledningen inte tror att det skulle vara särskilt politiskt fördelaktigt att låta dem dö i fängelset. Det skulle kunna uppfattas som så uppenbar orättvisa och kriminellt att det skulle kunna leda till oönskade relationer även inne i Ryssland.
Kangaspuro påpekar att även om vi har starka skäl att misstänka att Putin visste om mordförsöken på de ryska oppositionsledarna, betyder det inte att det här skulle vara allmänt accepterat.
– Det betyder fortfarande inte att det skulle vara modus operandi som godkänts av hela den politiska eliten.
Svårt att veta vilken effekt oppositionsfigurerna har
I Washington Posts livestreamade samtal kommenterade också Kara-Murzas fru, Jevgenija Kara-Murza, domen.
Hon sade bland annat att det långa fängelsestraffet är det största erkännandet för hur betydelsefullt hennes makes jobb i Ryssland har varit.
– Den här domen visar att de är så rädda för honom och att de hatar honom så mycket att de vill låsa in honom för ett fjärdedels decennium, sade Kara-Murza.
Kara-Murza är en av de mest synliga oppositionsfigurerna i Ryssland och har följts mycket i västvärlden. Men Kangaspuro säger att det är svårt att veta vilken status han har inne i Ryssland.
– Det är svårt att veta vad hans inflytande är i dag och även hur stort det har varit tidigare, i synnerhet med tanke på hur mycket man begränsat oppositionens möjligheter att verka i landet.
Vilka följder kommer det här stränga fängelsestraffet att få i det ryska samhället?
– Det är svårt att säga. Nu vill man visa att man är redo att ta till tuffa åtgärder, säger Kangaspuro.
– Det går inte att sätta in längre fängelsestraff än så här. Om makten bedömer att dessa straff inte är tillräckliga, kommer de att behöva fundera på andra bestraffningsmöjligheter.
För tillfället är användningen av dödsstraff pausad i Ryssland. Men det lagstiftningsinitiativ som skulle förbjuda dödsstraffet, som har legat på hyllan länge, har återvänts för övervägande.
– Detta skulle göra det möjligt för lagförslaget att ogiltigförklaras och att det tillfälliga stoppet mot dödsstraffet helt enkelt avskaffas. Nu när Ryssland har lämnat Europarådet skulle medlemsförpliktelserna inte längre vara ett hinder för dödsstraff heller, säger Kangaspuro.