Marsch till minne av ”dödsmarschen” i Auschwitz – Israel stannade upp
En marsch som ordnas i Auschwitz-Birkenau ska ge en påminnelse om ”dödsmarschen” 1945 då fångarna förflyttades i och med att frontlinjen förskjutits.
Fångarna drevs i isande kyla till fots, och piskades vidare av tyska soldater som sköt utmattade fångar som inte orkade ta sig fram längre.
Sedan 1988 har överlevande koncentrationslägerfångar, deras barn och barnbarn, och många unga judar från hela världen, samlats i Auschwitz på Yom HaShoa, Israels nationella minnesdag (March of the Living).
På tisdagen går marschdeltagarna tre kilometer till dödslägret Auschwitz-Birkenau. Många av de som deltar i marschen har anhöriga som tvingades vandra samma väg mot döden.
Avsikten med minnesmarschen är att hindra människor från att glömma, särskilt med tanke på den återuppväckta antisemitismen. Marschen är också ett uttryck för ett levande minne av de människor som mördades.
Auschwitz, som var beläget på ockuperat polskt territorium, var ett massivt koncentrationsläger som byggdes av nazisterna under andra världskriget. Det var det största av nazisternas koncentrationsläger.
Texten ”Arbete gör dig fri” skriven ovanför ingången till huvudlägret nr 1 kunde inte vara mer cynisk. Här berövades fångarna sina privata ägodelar och deras hår klipptes. De tvingades inte bara bära lägerkläder, utan fick nummer som tatuerades in på deras kroppar. Fångarna avhumaniserades totalt.
I början var det främst polska motståndskämpar, intellektuella, sovjetiska krigsfångar och andra personer som nationalsocialisterna ogillade som fördes till lägren där många sköts eller gasades ihjäl.
Många dog av hunger, sjukdomar och de eländiga förhållandena med tvångsarbete.
Från och med 1942 utfördes det systematiska massmord i det utökade lägret Auschwitz-Birkenau. Omkring 1,1 miljoner människor dödades i lägret, de flesta av dem judar.
En tredjedel av världens judar mördades
Sammanlagt sex miljoner judar – en tredjedel av världens judar – och människor från andra grupper mördades av nazisterna och deras hantlangare under Förintelsen.
Antalet mördade var i Polen 3 miljoner, Sovjetunionen 1,1 miljoner, Ungern 569 000, Rumänien 287 000, Litauen 143 000, Tyskland 141 500 och Nederländerna 100 000. Utöver judarna mördades uppskattningsvis 4–5 miljoner romer, politiska fångar, krigsfångar och andra.
I dag lever fortfarande cirka 240 000 överlevande, bland annat i Europa, Israel och USA
Ny kampanj på sociala medier vill föra vidare vittnesmål
Överlevande och deras ättlingar från hela världen vill betona vikten av att föra vidare de överlevandes vittnesmål till yngre familjemedlemmar när antalet överlevande minskar.
En ny digital minneskampanj (”Our Holocaust Story: A Pledge to Remember”) lanserades i tisdags av den New York-baserade organisationen som arbetar för judiska anspråk mot Tyskland (Claims Conference).
Överlevandeberättelser kommer att delas på Facebook, Instagram, Twitter och TikTok, med hashtaggen #OurHolocaustStory.
– Vi för en ny kampanj på sociala medier eftersom allt fler av de överlevande är gamla och dör, säger Greg Schneider, vice ordförande för Claims Conference, till nyhetsbyrån AP.
Han påpekar att den visdom och kunskap samt de berättelser som allt färre kan föra vidare och dela med sig är för viktiga – särskilt i dessa utmanande tider – för att låta det dö med dem.
– När vi ser en överlevande från Förintelsen med sina familjemedlemmar sänder det ett kraftfullt budskap: De överlevde inte bara förintelsen, de fortsatte för att leva, bygga en familj, en familj som inte skulle existera om de inte hade överlevt.
I Israel stannar samhället upp för en stund av tystnad
I Israel stannar samhället upp för en stund av tystnad till minne av de sex miljoner judiska offren, och en två minuter lång siren ljuder över hela landet. Fordon och fotgängare stannar på gator och motorvägar och folk står med böjt huvud för att minnas dem som dödades av Nazityskland och dess kollaboratörer under andra världskriget.
Den dystra dagen präglas av ceremonier och minnesstunder.
Förintelsen / Holocaust / Shoa
Nazisternas folkmord på judar under andra världskriget 1939–45.
Benämningen innefattar ofta också romer. Även homosexuella och andra som av nazisterna klassades som ”asociala element” och ”undermänniskor” föll i stor utsträckning offer för den nazistiska folkmordspolitiken.
Nazisterna ville av rent ideologiska skäl förinta alla judar. De ansåg dessa vara en biologiskt mindervärdig och på samma gång kriminell grupp, som måste förintas ”för att inte skada den ariska rasen”.
Det existerade cirka 44 000 läger av skilda slag. Den beräkningen inkluderar inte bara arbets-, förintelse- och koncentrationsläger utan också bland annat getton, transitläger, bordeller med kvinnliga fångar och fängelser.
Massmord på judar förekom redan sommaren 1941 vid den tyska invasionen i bland annat Riga, Vilnius och Kaunas. Den största delen av offren krävdes under åren 1941–45 sedan Tyskland inlett offensiven mot Sovjetunionen, med perioden februari 1942 till april 1943 som kulmen.
Israel uppstod 1948 och hundratusentals överlevande flydde till den judiska staten.
Källa: Nationalencyklopedin
Källor: AP, DW