Orden hon skriver på handen säger allt – Finlands ensamma squashstjärna har lärt sig en kallblodig attityd: ”Att tänka på andra än sig själv är onödigt”
När Emilia Soini vandrar in på squashplanen är det få som jublar. Hon gör allt för att vinna och säger att det är okej att vara en skitstövel, ifall man gör det av rätta orsaker. Vill du vara en vinnare kan du inte vara vän med alla.
För 30 år sedan var Finland en av de stora squashnationerna i världen. Sami Elopuro och Tuula Myllyniemi var toppnamnen som då hörde till världseliten. I samband med depressionen på 1900-talet dalade sporten i popularitet och blev en marginalsport.
För tillfället har Finland en enda spelare på proffstouren. Hon heter Emilia Soini.
27-åriga Soini ligger för tillfället bland de 50 främsta i världsrankningen och har därmed full spelrätt på proffstouren. I Finland är hon totalt dominerande och har inte förlorat mot en landsman på tio år.
– Jag är ganska ensam för tillfället, då det handlar om internationell squash. Ingen annan finländare ligger på samma nivå som jag, säger Soini.
Soini är en hårdhudad spelare som gör allt för att vinna. Det här kan emellanåt i Finland skapa spänningar då övriga inte ser på sporten som hon gör. Hennes aggressiva spelstil och psykningar gör henne till en skitstövel i mångas ögon.
Också hennes egna.
Se Sportlivs minidokumentär om Emilia Soini:
Den råa proffsvärlden
– Du gör ofta samma fel. Istället för att slå en hög boll och vinna lite tid så spelar du ut dig ur situationen och ger mig fördelen.
Emilia Soini instruerar sin träningskompis under ett av det finska landslagets träningspass i Tali i Helsingfors. Den inhemska squashtoppen förbereder sig för lag-EM som spelas i samma hall senare i april.
Soini går rakt på sak och handleder med stora gester. Det står tydligt klart att det handlar om en färgstark person som inte räds för att säga sin åsikt.
Hon slår bollen mot väggen och placerar sin träningskompis i samma läge som nyss. Den här gången kommer en hög boll i retur.
– Bra! Märker du skillnaden?, ropar Soini i farten.
När Emilia Soini som 17-åring flyttade till USA var hon redan rankad etta i både Finland och hela Europa. Intresset för den lovade finska damen var stort bland skolorna i USA och Soini såg här en möjlighet till att kunna börja satsa helhjärtat på grenen.
– Jag såg det här som min chans att utvecklas. Hade jag blivit kvar i Finland hade jag inte haft de ekonomiska förutsättningarna som krävs.
Hon började på ett gymnasium i Rhode Island på östkusten. Den vägen fick hon chans att delta i US Junior Open. Därifrån öppnade sig sedan chansen till licens på proffstouren, PSA Professional Squash Association.
Rätt snabbt klättrade Soini uppåt i rankningen och klämde sig in bland de 100 främsta. För att komma med i de penningstinna storturneringarna måste man vara i topp-50. Det blev följande mål.
– Jag gjorde allt jag kunde för att klättra upp i rankningen men det visade sig så gott som omöjligt att nå så högt.
De större turneringarna ger högre rankingpoäng än de små. Även om det blev segrar och finalplatser i de mindre turneringarna steg inte rankningen. Hon fick plats i elitturneringarna endast när flera toppspelare lämnade sena återbud och då blev förberedelsetiden kort och framgångarna blygsamma.
– Det verkade nästan hopplöst. Varje gång en ny rankning publicerades blev jag besviken.
Soini fungerade som tränare vid sidan om för att klara av att bekosta sin proffssatsning. Men tränarskapet visade sig vara värdefullt. Samtidigt som hon lärde andra utvecklades hon också själv.
Efter några år av slit, framgångar och besvikelser kom vändningen – från ett något överraskande håll, nämligen coronapandemin.
Flytt tillbaka till Finland
När coronan slog till beslöt sig Soini för att flytta hem till Finland. All idrott stannade för en tid, även squashens tävlingsverksamhet. När det så småningom igen började röra på sig på tävlingsfronten visade det sig att flytten till Finland kom att ha betydelse.
Då många av proffsspelarna inte kom åt att resa och delta i tävlingar hade Soini plötsligt en plats i de stora turneringarna. Rankningspoängen steg och Soini klättrade äntligen in bland de 50 främsta i världen. Hon fick direkt deltagarrätt i alla evenemang och kunde äntligen på förhand veta var och när hon kommer att spela.
– Det är ett lite orättvist system. Att ta sig in bland de 50 främsta är svårt men när du äntligen är där så är det svårt att falla ur.
Det visade sig att flytten till Finland blev en vändpunkt i karriären. Men samtidigt uppstod nya utmaningar.
Under åren utomlands lärde sig Soini vad som krävs för att nå toppen.
– Att tänka på andra än sig själv är onödigt. På planen är du för att vinna, inte för att skaffa vänner, beskriver hon attityden.
Proffslivet kan vara väldigt tungt. Som enda finländare med deltagarrätt i de stora turneringarna reser Soini ensam. Hon vinner och förlorar ensam.
– Det kräver ett starkt psyke, man måste vara hårdhudad för att klara sig. Sviker självförtroendet är matchen förlorad.
Helt ok att vara skitstövel
I Finland har Emilia Soini stött på ett nytt problem. Motståndarna ser inte på sporten på samma sätt som hon gör. För Soini handlar det om hennes yrke – inte en hobby.
Hennes inställning på planen är något som övriga har svårt att anamma. Också spelstilen får raggen att resa.
– Jag stiger inte in på planen för att ha roligt och skaffa vänner. Jag spelar alltid för att vinna, oberoende om det är träning eller match.
För många är Soini rena skitstöveln på grund av sin spelstil. Det vet hon också själv.
Hon tar mycket utrymme, spelar fräckt, aggressivt och kan dessutom vara irriterande och impulsiv i motståndarens ögon. Allt för att kunna rubba motståndarens självtillit och få ett mentalt övertag.
På planen tänker jag bara på att vinna
Emilia Soini
– Det handlar mycket om ett psykiskt spel med motståndaren. Jag tycker det är helt ok att vara en skitstövel så länge man håller sig till reglerna. Att vinna är det enda som gäller.
Många bildar sin uppfattning om Soini utifrån hurdan hon är på planen. De har svårt att förstå att hon utanför är en annan person.
– De tar det som händer på planen personligt och förstår inte att jag är där för att göra mitt jobb och att jag vill göra mitt jobb ordentligt.
Champions are assholes
Att vara den otrevliga personen på planen kräver en hel del energi och tär också mentalt. Många gånger har hon tvivlat på sig själv och känt samvetskval över sitt beteende.
För att lätta på det dåliga samvetet skriver hon några ord på handen inför varje match. För att hjälpa henne minnas varför hon uppför sig som hon gör.
Orden är champions are assholes, direkt översatt ”mästare är rövhål”.
– Texten underlättar mina skuldkänslor och påminner mig om att mitt beteende är okej så länge det pågår på planen och bottnar i viljan att vinna.
Själv känner hon sig inte som en hatad person på planen, utan mer som en otrevlig motståndare som ingen gillar att möta. Det svåra för Soini är då motståndaren inte ser skillnaden mellan de två sidorna av henne.
En annan person i stallet
Träningskläderna i squashhallen har bytts mot stövlar, en stor, lite smutsig rock och lika smutsiga byxor.
Emilia Soini stegar in i ett stall i Esbo. Innanför dörren får hon en kram av en tjej som står med en borste i handen. Genast börjar de prata om sina favorithästar.
Soinis kroppsspråk är totalt annorlunda än det på squashplanen. Hon går med lugna rörelser och klappar och pratar snällt med hästarna.
Efter flytten till Finland har Soini börjat rida, som motvikt till squashen. Där har hon stött på en helt ny värld. Till stallet kunde hon komma utan att någon visste vem hon var. Där har alla kontakter startat från noll.
– Det har varit uppfriskande och trevligt när det inte fanns några fördomar utan alla bildar sin uppfattning om mig enligt hurdan jag är i verkligheten. Här kan jag på riktigt vara mig själv.
Stallet har blivit platsen där hon kan koppla av och inte behöva känna samvetskval för det hon gör eller säger.
EM på hemmaplan
Den 26–29 april avgörs lag-EM i squash i Helsingfors och Soini är en bärande kraft i laget. Finland spelar i den högsta serien och förbundet har satt som mål att knipa medalj.
För Soini betyder inte EM något större för den personliga karriären, men eftersom hon på proffstouren alltid hamnar spela utan lagkamrater är det här en sällsynt chans att ha ett lag runt sig.
– Motståndet kommer att vara tufft men hoppas vi lyckas befästa vår plats i högsta serien, säger Soini.
Soini delar gärna med sig av sin kunskap till de mindre erfarna lagkamraterna. Här vet de flesta skillnaden mellan Emilia Soini på och utanför planen. Däremot får motståndarna vara beredda på att den finska skitstöveln kommer att göra allt för att vinna.
Champions are assholes kommer igen att ristas in på handflatan och på planen kommer hon inte att skaffa några nya vänner.
Men hon kontrar:
– Vinnare har alltid vänner.
