Karlebybon Henri Kauppinen fick en språngbräda ut i arbetslivet – nu restaurerar han gamla kyrkfönster

I fjol startade ett pilotprojekt där arbetslösa arbetssökande anställdes av Karleby stad för att göra renoveringsarbeten på stadens fastigheter. Tack vare den goda responsen blir konceptet nu till en etablerad verksamhet.

Karlebybon Henri Kauppinen hade jobbat som skogsarbetare i tio år när han kände att det var dags att pröva på något nytt. Han arbetade ett tag inom byggnadsbranschen och började intressera sig för restaurering av gamla byggnader.

Våren 2022 var Kauppinen arbetslös. Via en bekant fick han höra om ett pilotprojekt där arbetslösa arbetssökande kunde anställas av Karleby stad för att restaurera stadens gamla fastigheter.

– Jag förstod genast att det var som gjort för mig.

Efter en månads arbetsprövning blev han anställd i fyra månader. Under den perioden jobbade han bland annat med att restaurera fönstren på Konsthuset Renlund, närmare 130 stycken.

Han berättar att han fick lära sig mycket nytt under månaderna i stadens tjänst.

– Också gamla objekt går att restaurera väldigt långt. Man behöver inte alltid bygga nytt.

Genast som arbetsavtalet med staden tog slut hörde Kauppinen av sig till ett företag i Karleby som sysslar med restaurering av gamla byggnader. Nu arbetar han där på läroavtal.

– Jag fick en bra språngbräda in i branschen.

Både staden och de arbetssökande vinner

Totalt deltog nio personer Karleby stads pilotprojekt i fjol. Bland dem fanns byggnadsarbetare, målare och snickare. Förutom Konsthuset Renlund fick de arbeta med att göra renoveringsarbeten bland annat i museikvarteret och på den gamla stenskolan i Lochteå.

Sysselsättningskoordinatorn Anneli Wacklin på Karleby stad säger att responsen var god.

– Vi har varit väldigt nöjda och fått hemskt bra feedback.

Samtidigt som de arbetssökande fick arbetserfarenhet kunde staden minska på renoveringsskulden för sina värdebyggnader. De arbetssökande fick göra så kallade bevarande reparationsarbeten i bland annat Konsthuset Renlund och museikvarteret.

– Staden vinner, stadens fastigheter vinner och arbetslösa får arbete. Det är till allas fördel, säger Wacklins kollega Matti Mäki-Ainali.

Mäki-Ainali hjälpte de arbetssökande under perioden de jobbade för staden. Efteråt började vissa studera, medan andra hittade jobb på den öppna arbetsmarknaden.

– Det finns lika många vägar som det finns kunder, säger Mäki-Ainali.

Idén uppstod vid kaffebordet

Anneli Wacklin berättar att sysselsättningstjänsterna länge har haft ett gott samarbete med stadens andra ansvarsområden.

– Det var under diskussioner vid kaffebordet vi fick idén. Vi ville erbjuda arbetserfarenhet åt arbetslösa, berättar Wacklin.

Nu ska kaffebordsidén bli en etablerad verksamhet. I år siktar man på att starta tre nya grupper. Den första gruppen med två deltagare inledde sin verksamhet i mars.

Wacklin känner inte till några liknande projekt på andra håll i Finland. Hon säger att det inte är omöjligt att konceptet utvidgas till andra branscher i framtiden, men i så fall behövs resurser.

Stor sysselsättningsreform träder i kraft 2025

Karleby deltar tillsammans med de övriga kommunerna i Mellersta Österbotten i ett kommunförsök med sysselsättning. Kommunförsöket startade i mars 2021 och går ut på att kommunerna tar över en del av arbets- och näringsbyråns uppgifter.

Sammanlagt har omkring 3 000 kunder flyttats över till den kommunala sysselsättningsservicen, varav två tredjedelar i Karleby.

I januari 2025 träder en nationell reform av arbets- och näringstjänsterna i kraft. Då överförs den största delen av TE-byråernas uppgifter till kommunerna.

Anneli Wacklin och Matti Mäki-Ainali säger att försöket i stort sett har lyckats bra, även om det har uppstått en del förvirring bland kunderna.

– Det har funnits en del oklarhet om vem som egentligen har hand om saker, säger Mäki-Ainali.

Wacklin berättar att många kunder har varit nöjda med att de har en egen ”arbetscoach” som de kan kontakta i olika ärenden.

Kan man säga att servicen har kommit närmare kunderna?

– Utan vidare. Där tror jag vi har lyckats.